Är de syskon?

Jag hade helt enkelt svarat ja, de är syskon. Det spelar ingen som helst roll om du svarat på egentligen en annan fråga än vad personen ställde. Not their business! Det vore kanske annat om en läkare ställer frågan pga någon sjukdom som kan gå i arv, men en vettig person ställer inte en sådan fråga, och det är ingen ide att gå in i detaljer med en nyfiken främling!

Grattis på familjen!

Jag svara bara "Ja!" Får inte frågan lika ofta nu längre, men ganska ofta när de var små.

Vi får ofta den frågan men våra barn är ju biologiska syskon, så det blir ju inte samma sak. Men jag tycker det är okänsligt om ni får den frågan när era barn är med och jag förstår din reaktion, skulle förmodligen reagera på samma sätt. Överlag tycker jag att man som adoptivförälder förmodligen får många fler ingående och vad jag anser vara både privata frågor än vad jag tror andra föräldrar får. Och det kan ibland vara svårt att veta hur man ska bemöta dem. Jag tror att många helt enkelt inte tänker efter, eller så är det okunskap eller kanske bara nyfikenhet. Hur som helst, känns som det är mycket mer "fritt fram" att ställa denna typ av frågor till en adoptivfamilj och det förbryllar mig också.

Jag är vuxen adopterad, 30+ och har hört frågan hela mitt liv. Jag/vi svarade efter ett antal år bara ja och nej helt enstavigt om det var främlingar. Längre svar gav bara mer frågor av ännu privatare karaktär.

Dock har just den frågan aldrig stört mig, min reaktion  om barn var mer: duh, klart vi är syskon! 

Jag har fått den frågan om en väns barn massor av gånger. Tycker att det är en helknasig fråga eftersom det inte har någon som helst betydelse. Man undrar vad folk ska med all information till?!

Måste bara tillägga att när vi ännu inte hade barn fick jag frågan om jag hade barn minst ett par gånger i veckan. Det är också en konstig fråga, varför vill man så gärna veta det om en människa man precis mött? Ska man katogorisera in alla människor i olika fack?

Vi har också fått frågan, men eftersom de flesta vet att de är biologiska syskon, så har folk undrat om de har samma pappa. Storebror är ljus och blåögd och lillebror mörkhårig med bruna ögon, därav nyfikenheten kan jag tro.

Då har vi svarat: Jajamänsan, R är pappa till dem båda! (R är min man).

En del av minerna har varit obetalbara och några har skamset bett om ursäkt när det förstått att frågan är ofin.
Jag känner flera syskonpar som har olika färger, undrar om deras mammor har fått samma fråga?

Jag hade svarat JA på frågon som TS fick, de är syskon punkt slut.

Inte för att jag har ngn erfarenhet av adoption men

jag skulle  nog svarat

"Ja det är syskon. Och jag är deras mamma"

Vi brukar bara svara ja! Ibland har vi lagt till att storasyster är från SA & lillebror från Kenya....

Jag får ofta frågan, och våra barn är biologiska syskon. Men tack för tipset om att säga att mannen är pappa till dem båda, jag blir alltid lite överrumplad när frågan om de har samma pappa kommer. Ska definitivt svara så nästa gång! :)

Härliga svar! Har inte adopterat, men har två "provrörsbarn", som man också kan få en hel del underliga frågor kring. Kul att läsa hur ni förhåller er till frågvisa typer

Tack för era svar!

Har inte fått frågan någon mer gång sen jag skrev mailet. 
Funderar på att svara som Crollan: det är mina barn och min man är pappa till båda

Eller båda är mina och de har samma pappa också......

Tror det är ett bra sätt att slippa följdfrågorna om: men egentligen då?
    
    

Tankspridda jag skrev fel här över, menade inte mailet utan den här tråden!

Också fått en sån fråga (barnen biologiska men olika pappa, ena mörk, andra ljus), jag svarade bara "kanske, kanske inte" och gick därifrån. De kan gott få undra själva.

Jag har en son född och adopterad från Afrika, får ofta frågan från afrosvenskar om pappan är afrikan. Nej svarar jag helt enkelt, och sedan får de fundera... Det är bara om jag tror att den som frågar är från samma land som mitt barn, som jag kanske säger mer. Och numera säger han också en del själv.

När jag umgås med vänner som har adopterade syskon och hör frågan om barnen är syskon så brukar jag lansera termen "genetiskt ursprung". Dvs jo de är syskon. Från samma land till och med (eller med samma föräldrar till och med om de är från olika länder). Eller menar du om de har genetiskt samma ursprung? Ja det är ju en helt annan fråga förstås... men jag trodde du frågade om de var syskon."

Jag tycker själv att det är fräckt att tala om barns urpsrung över deras huvuden, oavsett om barnen har samma biologiska föräldrar, är halvsyskon, adopterade eller har bonussyskonrelationer. Jag skulle aldrig göra det om jag stötte på en förälder med två barn och helt olika utseenden. Därför tycker jag man ibland kan markera lite för att visa barnen som det frågats om, vad som är självklart och inte här i världen.

"Ja de är syskon. Samma land till och med (eller samma föräldrar till och med). Har du barn? Med samma genetiska ursprung och man?"