Hur nattar ni er 1-åring?

Vi har det jobbigt med nattningen. Vår son har aldrig somnat själv i sin egen säng. Vi har försökt det mesta. Nattningen börjar numera med bad, tandborstning, välling i sängen (vår), sagoläsning sen släcka lampan, sjunga en sång och sedan tystnad från oss. Då ligger han oftast vaken mellan 20-60 min innan han somnar. Han är trött och visar det ofta ungefär en timme innan vi lägger han. (Han läggs mellan 19-19.30.) Sen bärs han in till sitt rum och sin säng och där sover han till ca 06.30. Tyvärr har inte den biten funkat sen han började gå, han vägrar sova själv och vaknar och illvrålande tills han blir buren till vår säng där han somnar om fort. Så nu har vi dessutom en nattgäst i sängen. Vi vet inte hur vi ska kunna ändra detta heller. Läggningen tar ju halva kvällen i anspråk och när man man kommer upp så är man så trött att man bara däckar framför tv:n. Hade han gråtit vanligt så hade det var lättare men han skriker som om det värsta monstret i världen försökte äta upp han. Han låter livrädd och inte ledsen eller arg.

Man blir lite avundsjuk på hur lätt alla ni andra verkar ha det.

Han är en framåt och självsäker kille som busar runt mest hela dagarna. Han är inte ett räddhågset eller blygt barn. Så förstår inte riktigt varför nattningen ska krångla så.

För oss har alltid nattningen varit det lättaste vi haft att göra med och vi har gjort samma med båda barnen och det har funkat lika bra för båda.

Började med att sonen låg i famnen med välling och vi la ner honom när han somnat. Sen gick vi mer och mer över till att lägga ner honom efter vällingstunden fast han var vaken och det har funkat jättebra. Vi har gjort lika med dottern fast hon är inte lika förtjust i välling. Hon protesterade första kvällen vi la ner henne och vi väntade några sekunder utanför hennes dörr och gick sen in och sa till henne. Nu är det läggdags, nu ska vi sova. När hon sen förstod att det inte skulle bli någon lek eller annat kul så har allt gått väldigt smidigt.

Nu är hon 20 mån och hon vinkar glatt godnatt efter en kvällssång och säger "älskar dig" när man går ut.

Lycka till !

För oss var det jobbigt med nattningen när E fick sova två omgångar om dagen. Det kan även bli lite kämpigt om han får en tupplur för tidigt på dagen, men nyckeln för oss var att dra ner tupplurarna från två till en per dag.

Vi brukar byta blöja, borsta tänderna och sätta på pyjamas.
Sen myser/busar vi lite i soffan. Sen lägger vi henne i sängen och ger henne välling flaskan och sen så somnar hon. :)

Vi har också en liten sömnvägrare här.
Då nattningarna tog drygt en timme av riv, nyp, osv när vi låg bredvid henne var vi tvungna att testa något nytt. Vi var så "elaka" att vi la henne i hennes spjälis, sa godnatt och gick ut.... Hon var arg och skrek lite den fösrat och andra kvällen, men vi gick in till henne ofta och stoppade om henne. Efter ett par kvällar så slutade hon vara arg och istället ligger/sitter/står/snurrar hon i sin säng ca 50 minuter innan hon somnar. Hon ropar på oss ibland och då går vi givetvis in till henne och ger nappen ochstoppar om.
Vi testade att lägga henne i sin säng och att vi satt bredvid, men det funkar inte alls. Hon försöker bara nå oss för att kunna nypas etc för att då hålla sig vaken så länge som möjligt.
Att ha henne somna i knät går inte heller, för hon totalvägrar att sitta still där. Ska bara snurra runt hela tiden för att hålla sig vaken.

Vi har accepterat att det tar lång tid för henne att somna på kvällen, och det här är det sätt som fungerar för oss.
Egentligen vill jag kunna ligga bredvid henne och mysa när hon ska somna men det går helt enkelt inte.

[citat]
Hade han gråtit vanligt så hade det var lättare men han skriker som om det värsta monstret i världen försökte äta upp han. Han låter livrädd och inte ledsen eller arg. Man blir lite avundsjuk på hur lätt alla ni andra verkar ha det. Han är en framåt och självsäker kille som busar runt mest hela dagarna. Han är inte ett räddhågset eller blygt barn. Så förstår inte riktigt varför nattningen ska krångla så.
[/citat)

Våran lilla gråter också på ett helt annat sätt om man lämnar henne i sängen, hon låter helt livrädd, har inte hjärta att lämna henne så i mörkret ens i en minut...

Det har faktiskt vänt för oss nu!!!! Tjoho!!!!!! Vi gjorde som någon annan skrev i denna tråd, vi går nu runt och säger godnatt till alla leksakerna och alla hus å släcker alla lampor å så och det funkar jättebra av nån anledning....!!!! Hon blir helt lugn till skillnad från om jag sjunger för henne eller vi läser en bok...!

Vi har kort 15-minutersmetoden sedan sonen var 4 veckor. Han har kanske varit ledsen 10 ganger, nu ar han 21 man. Han alskar att fa lagga sig i sin sang. Han kan absolut inte somna i var. Lasa osv, gor vi bara i vart rum och sen lagger jag honom i hans sang, sager godnatt och slacker lampan, underbart!

Intressant hur ni som tror att man bara ska kunna lägga ner ungen i sängen så dom somnar oavsett vilket barn ni har. Vår unge ger ALDRIG upp oavsett hur länge man skulle ligga bredvid henne. Kan behöva ligga bredvid henne 3 timmar och hon skulle bara klättra prata gråta skrika böka. Kanske vi som har en adhd-unge vad vet jag.. 

oavsett hur man gör det och när så är ju målsättningen för alla barn att somna själva i sin egna säng. Sen om man väljer att få in den rutinen när dom är nyfödda, 1 år eller 10 år är en annan femma.

Vi tror på att hur tidigare man får in rutinen desto lättare är det, runt 1-1,5 år har funkat för oss. Innan dess har vi suttit i rummet tills barnet somnat. Skulle inte vilja säga att vi kört gråtmetoden utan vi har sagt att nu skall du sova i egna sängen på fredag. Sen har vi pratat om det varje dag den veckan och på fredagen så läser vi en saga, dricker välling och går ut från rummet. Ibland går det med en gång och ibland blir det snyft. Då väntar vi 5 minuter och går in igen och säger att nu är det natt, godnatt, mamma/pappa är här utanför. Så upprepar vi detta, för varje kväll går det smidigare.  Så länge man är konsekvent och ALDRIG frångår rutinerna så fungerar det bra. Vår gyllene regel är att barn aldrig skall kunna skrika/gråta sig till något.

Har ni prövat lägga ner henne? var konsekventa, går hon upp så leder ni tillbaka henne och säger godnatt. Ibland krävs det 1 gång och ibland 100ggr men till slut kommer det funka och då gäller det att aldrig gå tillbaka till vad ni gjorde innan. Börja flera dagar innan och förbered henne, prata om det och beskriv hur det kommer fungera. Vik en helg åt det, börja på fredagkväll och kör stenhårt varje kväll hela helgen. Annars finns risken ni ger upp för ni har en tid att passa dagen därpå.

Alla barn är olika och vissa metoder funkar för vissa men för andra inte alls.

Min tjej fyllde nyss 12 månader och hon har från ca 6-7 månaders ålder varit sån att vid läggdags måste det verkligen gå till såhär , först borsta tänderna, sen lägger vi hennne i sängen, smeker lätt huvudet och säger "god natt sov gott" sen FORT ut ur rummet. Om man sitter och läser/sjunger så sätter/ställer hon sig upp och blir bara rastlös.

Medans vår metod funkar inte alls för många andra. Alla är ju olika. Ibland gråter hon men efter ett par minuter viskar vi "hys hys ingen fara, nu ska du sova" och går ut. Jag är nöjd med detta som de är nu ocj hoppas verkligen de håller i sig, vad jag förstått kan barn ändras snabbt, från att vara enkel att natta till svår att natta plötsligt.