Ni i långa lyckliga relationer; Hur "börjar man om på nytt" med sin partner som man varit tillsammans med många år?
Jag hittade ingen kategori för relationer, detta handlar delvis men inte enbart om sex.
Ni i långa lyckliga relationer; hur "börjar man om" i sin relation?
Jag vill att vi ska kännas nya för varandra, att vi ska bli som nya personer och börja dejta varandra på nytt då till stor del jag vill kunna ändra på en del av min personlighet och bli ett bättre nytt jag. Jag vill också se min man som en ny man. Jag älskar honom, men åtrån och mystiken har tyvärr försvunnit ganska mycket men jag vill verkligen få tillbaka den för att sexet ska kännas ännu bättre.
Vi älskar varandra men jag mår dåligt över att han har sett mina dåliga sidor. Jag mår inte heller bra av att han har sett mina sårbara sidor. Det har inget med just honom att göra (jag hade inte velat visa sårbara sidor för någon människa) utan jag känner mig inte helt bekväm med att han vet saker om mig som för mig känns väldigt känsligt och sårbart.
Även fast jag har haft på riktigt ett behov av att ventilera så mår jag inte riktigt bra av det i efterhand, det känns som att han vet för mycket om mig än vad jag vill men nu går det inte att göra ogjort.
Jag skäms även över mina dåliga sidor som jag har visat honom och skulle även vilja ha det ogjort även fast det inte går såklart.
Ni som har lyckats vårda era långa relationer och har som mål att alltid vara tillsammans hur har ni gjort för att inte "tröttna på varandra"?
Jag är inte intresserad av att träffa en ny man för jag vet att det definitivt inte är en lösning.
Jag är heller inte särskilt intresserad av ett öppet förhållande eftersom jag är svartsjukt lagd och vet att det skulle skapa konflikter.
Dessutom tror jag att risken är stor att jag skulle kära ner mig i en ny man eftersom jag har svårt att skilja kärlek från sex.
Jag vill att det ska funka med denna man men att vi ska kännas som nya för varandra och att framförallt jag ska kunna glömma sånt som jag skäms över eller önskar att jag hållt för mig själv.
Jag tror inte min man tänker lika mycket på sånt som mig men ändå. Mår ändå dåligt.
Sexet kan va skönt men jag vill att han ska vara "annorlunda". Men det är så svårt att ändra på någon efter många år tillsammans.
Hur har ni gjort för att inte förlora attraktionen och tröttna på varandra, varken i sängen eller generellt?