15-åring med problematiskt förhållande till mat
Jag skulle behöva era kloka tankar om det här. Det gäller min son, 15 år, och hans förhållande till mat. Han har sedan han var bebis varit petig, på gränsen till selektiv, när det kommer till mat. Väldigt mycket mat har han inte kunnat med, men de fåtal rätter han gillar har varit hyfsat nyttiga och han äter stora mängder frukt och grönt. Vi har kört med att det är han som bestämmer vad som äts och vi vad som serveras, med viss, säker mat alltid tillgänglig. Han har alltid varit, och är fortfarande, smal/underviktig, men växer fint på höjden.
Under de senaste åren så har han ju gått igenom puberteten och aptiten har skjutit i höjden, samtidigt som han har tagit över mycket av kontrollen (som sig bör!) runt maten. Han petar ofta i maten vid gemensamma måltider (frukost och middag) för att senare äta stora mängder mat själv. Det är mer regel än undantag att han lagar sig en extra middag på kvällen. Maten han lagar är typ pizza, pommes frites, milkshakes, eller att han bakar kakor och efterrätter. Han är inte vår första tonårskille och vi är väl medvetna om hur hungriga de blir i den här åldern.
Det är inte problemet, utan mer att han gömmer undan maten och verkar föredra att äta själv. Han lämnar matrester bakom soffan eller under täcket i sängen på sitt rum. Dagligen plockar jag upp äppelskruttar, apelsinskal eller persikokärnor från hans plats i soffan. Vi testade ett tag att låta honom ha ett skåp med snacks i sitt rum, för att se om det kunde hjälpa honom att känna sig tryggare och bekvämare att äta, men det funkade inte ur ett hygieniskt perspektiv.
Vi känner också att han har slutat försöka utöka sin repertoar av saker han kan tänka sig äta. Som sagt så har han varit petig sedan han var mycket liten, och vi har hela tiden uppmanat honom att i sin egen takt försöka lära sig äta nya rätter och livsmedel. Vi har uppmanat honom att lyssna på sin egen kropp och sina egna känslor och vi har aldrig pressat eller mutat honom - säker mat finns alltid att tillgå och vi kommenterar aldrig matintag under måltiderna.
Vi har vid två olika tillfällen under det senaste året tagit upp det här med läkare på VC. Den ena läkaren var helt ointresserad och den andra pratade lite kort med honom och sa till honom att inte äta flingor två måltider i rad utan variera sig. That?s it.
Så, ska jag lita på läkarna som säger att det här är inget att oroa sig för? Eller tror ni att vi bör göra något för att hjälpa honom få ett bättre förhållande till mat? Vart vänder man sig i sådana fall?