• Anonym (Lisa)

    En form av sorg

    Bär med mig en form genom livet. Jag var en ensamstående mor som träffade en fantastisk man. Trodde jag, det visade sig att vi skulle få en oerhört destruktiv relation. Han misshandlad mig psykiskt och ekonomiskt. När jag lämnade honom förföljde han mig, ringde mig på skyddat nummer mitt i natten, kallade mig diverse kränkande saker och han försökte även vid ett tillfälle kidnappa vårt barn som då var 1,5 år och slog mig även fysiskt. Jag anmälde till polisen, det blev utredning och vårdnadstvist. Jag blev sjukskriven pga stress. Låg hemma hela dagarna och grät. Ingen av myndigheterna lyssnade på mig om det jag och våra barn blivit utsatta för, jag gick till en psykolog. 


    Idag vet vi jag att mannen är psykiskt sjuk och allt är till viss del bakom oss. Men jag och framförallt mina barn har fått lida. De blev tvingade av socialtjänsten till umgänge med en far som inte var kapabel att ha relationer med någon. Min äldsta har själv fått psykisk ohälsa. Jag är påverkad av alla åren och vågar inte lita på min nuvarande man till 100%. Rädd att råka ut för samma sak igen, det är djupa ärr i min själ. 

  • Svar på tråden En form av sorg
  • 1omtänksam

    Hej ts! 

    Beklagar hur du har haft det och vad du och dina barn har fått uppleva. Det gör ont i mig att läsa. (Vissa saker känner jag själv tyvärr också igen bla nd annat att bli förföljd av psykiskt sjuk man som vägrade att acceptera att jag ville lämna relationen. Blev ringd till, männskan stod i min trapp, hundratals sms, blommor vid dörren, när inget besvarades blev det istället våldsamt och hot kom. Bara några exempel) 

    Du funderar över sorgen. Sorgen tror jag finns där för dig, och i dig, för att livet där och då inte blev bra och rätt?  Kanske sorg över att du inte riktigt kunde skydda dina nära? För istället fick du och dina barn utstå hemska saker som ingen ska behöva vara med om. Varken barn eller vuxen. 

    Sorgen är kvar inuti och gör sig påmind eftersom traumat från din ex man gör att det för dig blivit svårt att känna tillit till andra  människor och särskilt då till din nuvarande man. Det är så oerhört svårt att bygga upp sin tilltro igen efter trauman. Både från barndom och från en våldsam och destruktiv relation. Men det går! Ta en dag i taget ned din nuvarande man. Om det går: Prata mycket. Att uttrycka behov och prata om sina rädslor med och för varandra - öppnar upp och skapar trygghet. Tillsammans kan en försöka förstå varandra. 

    Var snäll mot dig själv ts ❤️ du är värd det.
    Ta hand om dig.

Svar på tråden En form av sorg