Konstant missnöjd bebis

Jag är mamma för första gången till en kille på 3,5 månad nu. Jag älskar honom villkorslöst och vill ingenting hellre än att han ska vara en glad och frisk bebis.

Men han är verkligen en otroligt missnöjd bebis oavsett vad jag gör. Han får amma på minsta signal, sover helt okej (han är ju en bebis), kissar och bajsar normalt, inget är fel på honom liksom. Jag försöker leka, busa, vara social, lämna honom ifred, leksaker, sjunga, ALLT men ingenting är kul. Han har bra ögonkontakt, började med svarsleende vid 6 veckor, jollrar, han har ett socialt leende men man får kämpa HÅRT för ett leende. Hans default är gnällig, sur och missnöjd. Jag förstår inte vad jag gör för fel. Överallt annars ser man glada, nöjda, bubbliga bebisar som ler åt allt och alla så fort man får ögonkontakt, eller sitter och ler för sig själva. Min kille skulle aldrig göra det.

Hur var era bebisar i den här åldern? Om ni hade bebisar som var svåra att få nöjda, blev det i så fall bättre när de blev äldre? Jag kan ju inte hjälpa att känna mig som en otroligt misslyckad mamma som har en bebis som aldrig är glad och nöjd.

Googla lite på high need baby. Det är vanligt och beror inte på att något är fel. Min son var konstant missnöjd hela första året. Blev bättre när han kunde börja gå och sen prata. Nu är han 7 år och världens lättaste unge. Min egen teori är att vissa barn inte gillar att vara bebisar, de är frustrerade för att deras kropp inte gör vad de vill. Missnöjet blev mycket värre under utvecklingsfaserna.

Jag var med i en grupp för föräldrar med high need babies på fb. Det var väldigt skönt då jag också upplevde mig väldigt ensam när man var på mamma-barngrupper och allas bebisar var lugna och tysta medan min bara skrek för allt. Andras ungar kunde sitta med en skallra i en timme i sträck medan min unge krypit runt i hela byggnaden och rastlöst pillat på precis allt.

Konstant missnöjd bebis

INNEHÅLL