• Anonym (Dearest)

    Gå tillbaka till min fru efter separation?

    Hej.

    Jag känner att jag måste få skriva av mig lite då jag hela året befunnit mig i någon slags livskris. Jag fyller 39 år snart och är på pappret gift med min fru som jag har tre barn ihop med (10, 7, 2).



    Jag och min fru är sedan april separerade och i maj skickade vi in skilsmässoansökan. Nu har det blivit läge att bekräfta den om vi vill genomföra skilsmässan. Det var min frus initiativ att separera mot min vilja men nu är det hon som inte vill skiljas och istället hitta tillbaka. Vi har varit tillsammans i 15 år snart och nästan 10 år som gifta. 


     


    Vi hade på slutet ett par jobbiga år med småbarn, tjafs, mycket jobb, lite tid för varandra osv. Varje liten grej blev till en stor grej och varje stor grej blev enorm. Jag kände att vi borde kämpa vidare men min fru ansåg att det inte skulle behöva vara så svårt om det är ?rätt?. I efterhand kan jag tycka det var ett modigt beslut av min fru att genomföra seperationen även om jag i stunden var bitter. Hon fick en lägenhet precis bakom min så det är väldigt nära för barnen och dom har tagit hela separationen förvånansvärt bra och vi har ändå kunnat umgås som en familj. Nu när det har blivit dags att bekräfta skilsmässan så vill min fru hitta tillbaka. 


     


    Vi har varit rätt mycket på och av i vår relation efter separationen där vi både träffat varandra emellanåt men även dejtat andra. Det har varit en del svartsjuka och ångest från bådas håll, vilket jag antar är normalt efter en sådan lång relation och tyvärr har vi båda gjort saker som sårat den andra.

    Under hösten kunde jag äntligen känna att jag började komma vidare och att jag var rätt lycklig i situationen ändå. Jag träffade en ny tjej som jag gillade väldigt mycket och jag har uppskattat egentiden jag får när barnen är hos sin mamma. 

    Sen kom min fru igen med att hon vill hitta tillbaka och det gjorde mig på nytt förvirrad och osäker. Jag älskar min fru på många sätt, hon är smart, vacker, en bra mamma, ordningsam och allt som jag inte är. Jag känner att jag utvecklats väldigt mycket i vår relation, det finns fortfarande en attraktion emellan oss och hon är i grund och botten en fantastisk person som jag delar värderingar och intressen med. Det var inte jag som ville separera och jag gick första tiden efter separationen och bara hoppades att hon skulle säga just allt det hon nu säger. 


     


    Samtidigt är det som att något kanske dött inom mig. Även om jag älskar henne så är jag osäker om jag kan älska henne som jag gjorde innan. Vi måste bygga upp tilliten till den andre igen och det finns mycket utmaningar. Jag är rädd för att bli sårad igen, att vi ska hamna i samma gamla spår där vi tjafsar, att barnen ska behöva gå igenom en seperation till. Även om vi båda kan ha viljan att anstränga sig för den andre så är vi olika som personer. 


     


    Jag slutade träffa den andra tjejen för några veckor sedan och har sedan dess sagt till min fru att jag vill ge det en ny chans men att jag är osäker kring allt också. Detta skapar så klart en osäkerhet hos min fru med. 


     


    Jag har tänkt mycket på den andra tjejen och har känt mig vemodig inför att vi inte ska ses mer och har fått anstränga mig för att inte skriva något till henne.   


     


    Samtidigt finns det som sagt väldigt mycket med min fru som jag verkligen gillar och jag älskar våran familj och allt vi har bygg upp ihop. Jag älskar att se hur barnen blir glada av att vi tillbringar tid tillsammans. Det skulle vara smidigt rent praktiskt och jag skulle gå från en ansträngd ekonomi till en god ekonomi genom att flytta ihop med min fru igen. 


     


    Men jag saknar känslan av förälskelse som jag hade med den andra tjejen. Min fru fyller många behov men det finns också saker jag saknar. Vi kommer aldrig vara i det nyförälskade stadiet igen och även om jag uppskattar att vara en familj så finns det inte en längtan eller spänning på samma sätt att träffa min fru. 


     


    Jag har inte känt mig olycklig i våran relation men samtidigt undrar jag om jag var så lycklig som jag kan vara? Är det nostalgi och bekvämlighet som drar mig tillbaka till min fru? 

    Någon som varit i liknande situation och som antingen gått tillbaka eller gått vidare och vill dela med sig?

  • Svar på tråden Gå tillbaka till min fru efter separation?
  • Anonym (Inte riktigt)

    Hej!

    Jag har inte riktigt varit i samma sits, men jag har separerat, träffat någon ny och upplevt det du upplevt nu.
    Förälskelsen, nytt, spännande allt känns rätt och bra.

    Jag har haft en ny relation i snart två år.
    Jag älskar honom och det känns bra MEN 
    Efter ungefär 1.5 år så förändrades även förälskelsen till honom.
    Det blir vardag och rutiner. Man älskar men det pirriga spännande dämpas.
    Man får upp ögonen för att även den nya har baksidor (såklart Det har alla) och även om det är andra baksidor än exet så är de lika trista ändå.

    Lägg till det trixiga med att inte leva i en hel familj
    I vårat fall är det totalt 7 barn involverade tex

    Jag ångrar inte mitt beslut men jag tycker att de känslor du fortfarande har kring din fru och så som du beskriver det så låter det som att du bör ge det en chans igen 

    Kanske behöver det inte gå så fort, för barnens skull
    Ge er ett par månader
    Dejta varandra 
    Involvera inte barnen i vad som sker initialt

  • Anonym (Inte riktigt)

    Din nya kommer inte vara samma sak om 2 år.
    Låter lite som att du är förälskad även i förälskelsen 

  • Anonym (Granbarr)

    Din fru kör en repris på hur ert äktenskap sett ut under åren och samtidigt är detta en repris av att ingenting har förändrats , anledningen till er separation och skilsmässa finns kvar och är dessutom färska orsaker. 

    Att gå tillbaka skulle bara ge er en  bedrägligt konstgjord andning med lite pirr och sex ett par månader.  Sen sitter bi där igen och retar eer på varandra och upptäcker att ingenting är förändrat. 

    Du är inte skyldig gå tillbaka till henne bara för att hon tvekar. Tvärtom så kör hon ju fuslspel för att det funkar. Bara det skulle få mig att tappa respekt och verkligen förstå att detta inte är bra utan bara destruktivt i längden. Och väldigt elakt och egoistiskt. Och era barn hamnar i kläm av att inte veta hur det ska vara. Hur ska dom kunna ha en vettig relation med en pojkvän/flickvän om ni inte kan lära dom hur man ska bete sig? 

    Krasst sett,  väx upp och ta konsekvenserna av era handlingar.  Slut betyder slut. 

  • sture123

    Satsa på den nya kvinnan, hon som du är förälskad i. Acceptera att det är över med fd frun.
    Se till att få en vänskaplig relation med henne istället.

  • Anonym (Gift)

    Om du funderar på vad som är värt något i det långa loppet får du nog svar inombords. Svenskarna, världens mest ensamma folk, som börjar sitt liv på 7-17 instution med betalda barnvakter och slutar sitt liv på liknande anläggning, tycker såklart att du ska "vara fri", "välja den du är kär i" m.m men det är ett ensamt val på precis alla vis för statistiskt sett är det inte bara osannolikt att denna nya flamma kommer sitta och hålla din hand på serviceboendet när du är 87 - det skapar också splittrade familjer med låg lojalitet och urvattnade blodsband. Tänk på din familj. Det gör inte svenskar idag och priset de får betala kommer alldeles för sent, när det inte längre går att göra något åt. Tycker ni ska träffa en präst (inte Svenska Kyrkan) för äktenskaplig rådgivning. Ni behöver andlig stöd och hjälp. Inte missunnsamma giftiga kommentarer från skilsmässoklubben på Faniljeliv. Om de ens varit gifta. Fråga dig själv vilken klubb du vill tillhöra, vilken sida i historien och var du vill sluta. Vad ska era barn och barnbarn ha för relation till er? Ska det vara dubbla julaftonar? Plastmorfar? Halvsyskon/styvsyskon? Det är en giftig rotlös cocktail av misär för alla. Bara ansvarslösa egoistiska svenskar förespråkar sånt här. Er yngsta löper dessutom risk att utsättas för olika typer av övergrepp, styvföräldrar är överrepresenterade. Ska en okänd karl vara och peta på ditt lilla barn? Har du läst någon FUP på sistone? Finns många otäcka fall i närtid bl.a fallet i Västmanland där paret Pontus och Amanda torterar Pontus tidigare två barn i fsk-ålder. Googla om du vill läsa de fasansfulla beskrivningarna. 

    Hoppas det löser sig för er. Sök inte livsstöd på degenererade forum, sök dig till en präst eller till stabila vänner med familj.

    / också svenskar, gift, trebarnsförälder med god insyn i splittrade familjer

  • BlondBimbo net

    Nej, jag skulle råda dig att glömma din gamla kvinna och satsa på den nya. Har det gått så långt att förhållandet tagit slut så är det oftast bäst att lägga energin och kärleken på den nya.

  • Anonym (Hedda)

    Men alltså förälskelse är bara en känsla som du har eller kan ha för en person under en kort tid.-som en kåthetskänsla typ..Sen slutar du känna dig kåt/förälskad och det övergår till kärlek eller till inget alls.

    Hade du valt din andra tjej som du bara verkar kåt på just nu, så hade ni väl redan varit gifta om det hade varit äkta kärlek, eller?
    En anledning varför du TROR att du är förälskad i din nya tjej kan ju helt enkelt bero på det du har mellan benen_en kuk, 😂.. Du o din kuk är bara kåt på henne och ingenting annat.. Hon duger säkert för att ligga med i ett par månader, men sen då..Sen kommer du spy på henne om det blir för mycket av henne, typ..

    Så blanda inte ihop kärlek med kåthet o förälskelse för guds skull.
    Du verkar älska din fru, men är som alla andra normala karlar tänder du på andra kvinnor..
    Du är inte onormal för fem öre..
    Jag uppmuntrar t.om min man att berätta om tjejer han tänder på och tycker bara det är kul om han tänder på någon ny tjej..Se det som en "spark" i förhållandet bara...

  • Anonym (Hedda)
    BlondBimbo net skrev 2023-12-30 03:29:23 följande:

    Nej, jag skulle råda dig att glömma din gamla kvinna och satsa på den nya. Har det gått så långt att förhållandet tagit slut så är det oftast bäst att lägga energin och kärleken på den nya.

    Varför skulle han glömma sina barns mamma för ett nytt ligg.? .Det behöver inte alls vara det bästa att satsa på någon ny..


    Ibland så kan man behöva lite tid ifrån varandra för att komma närmare varandra tillslut..

    Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.bara för att det just då verkar "nytt o spännande" . Ställ er frågan hur länge det kommer kännas nytt o spännande istället.. Antagligen så kommer det inte kännas så jäkla nytt o spännande efter ngr år med vem du än väljer.. Men då kan det ju vara bra att man valde någon man älskar istället för någon man bara tände på, kanske?
  • Anonym (Jessica)
    Anonym (Gift) skrev 2023-12-30 03:08:32 följande:

    Om du funderar på vad som är värt något i det långa loppet får du nog svar inombords. Svenskarna, världens mest ensamma folk, som börjar sitt liv på 7-17 instution med betalda barnvakter och slutar sitt liv på liknande anläggning, tycker såklart att du ska "vara fri", "välja den du är kär i" m.m men det är ett ensamt val på precis alla vis för statistiskt sett är det inte bara osannolikt att denna nya flamma kommer sitta och hålla din hand på serviceboendet när du är 87 - det skapar också splittrade familjer med låg lojalitet och urvattnade blodsband. Tänk på din familj. Det gör inte svenskar idag och priset de får betala kommer alldeles för sent, när det inte längre går att göra något åt. Tycker ni ska träffa en präst (inte Svenska Kyrkan) för äktenskaplig rådgivning. Ni behöver andlig stöd och hjälp. Inte missunnsamma giftiga kommentarer från skilsmässoklubben på Faniljeliv. Om de ens varit gifta. Fråga dig själv vilken klubb du vill tillhöra, vilken sida i historien och var du vill sluta. Vad ska era barn och barnbarn ha för relation till er? Ska det vara dubbla julaftonar? Plastmorfar? Halvsyskon/styvsyskon? Det är en giftig rotlös cocktail av misär för alla. Bara ansvarslösa egoistiska svenskar förespråkar sånt här. Er yngsta löper dessutom risk att utsättas för olika typer av övergrepp, styvföräldrar är överrepresenterade. Ska en okänd karl vara och peta på ditt lilla barn? Har du läst någon FUP på sistone? Finns många otäcka fall i närtid bl.a fallet i Västmanland där paret Pontus och Amanda torterar Pontus tidigare två barn i fsk-ålder. Googla om du vill läsa de fasansfulla beskrivningarna. 

    Hoppas det löser sig för er. Sök inte livsstöd på degenererade forum, sök dig till en präst eller till stabila vänner med familj.

    / också svenskar, gift, trebarnsförälder med god insyn i splittrade familjer


    Min mamma struntar fullständigt i pappa nu när han hamnat på äldreboende som 70-åring, efter 40 år tillsammans. Hon tyckte inte han var rolig längre då. 


    Så bara för de har ett långt förflutet betyder det tydligen ingenting ändå för vissa. 

  • Anonym (Jessica)

    Tycker du ska känna efter, ts. Gå efter vad Du själv vill. Vad du själv känner. Dina barn vill att du ska vara lycklig. 


    Den nya tjejen är en förälskelse och det kommer förmodligen avta med tiden. 


    Tänkte skriva satsa på din fru. Men sedan är det ju det där med tilliten. Ni behöver ju kunna lita på varann

Svar på tråden Gå tillbaka till min fru efter separation?