Min man bjuder hem sin bror, tänker inte dela med mig.

Min man tycker det är ok att bjuda hem, utan att berätta för mig. Jag som alltid informerar honom om allt i förväg. 

Min man vill aldrig berätta för mig något! Vi kommer från olika kulturer och han och hans familj är konservativa, medan min familj är väldigt demokratiska. 

För någon månad sedan min bror hamnade i en olycka och de tog honom på operation. Idag min man berättar att jag är också som han, att jag bestämde åka till min bror och inte informerade honom.

Han kommer aldrig att fråga dig om åsikt! Hans familj är ända familjen som han räknar som familj och du är någon han bor med som ska tolerera allts skit och vara tyst! 

Vet precis vad jag prata om! Har bott med en sån i så många år! Rör inte min familj brukade han säga, respektera eller lämna! Jag skulle inte ?röra? hans vänner heller! 
Jag var alltid under mattan! Eller ..jag är fortfarande för jag vet inget bättre och är rädd, vågar inte  att försöka enesam! 

Hoppas att ni vågar! Respektera er själva! Det kan inte jag Man lever en gång i livet och man ska inte bli behandlad på det visset! 

Det bli inte bättre tyvärr ! :(

 

Kanske du har rätt (((. Jag är alltid under mattan ...det var en ett bra uttryck! Så känner jag! 

Det är alltid hans familj som ska komma i första hand! Det är hans mamma som har alltid åsikter om mitt utseende. Jag har stora läppar enligt henne, och hon tycker att jag är likt somalier. Hon säger rakt av att hon tycker att somalier är fylla...(((( jag tycker helt tvärtom.

Min svärmor hotade mug att hon klipper mitt hår om jag färger de till lila. Min man sa inget och avrådde mig att färga håret.

Han kan inte ens skydda mig! Han kan inte stötta! 

Kanske/ hoppas... Jag går småningom och lämnar honom

Har ni barn tillsamman?

Ser nu att du har skrivit att ni har barn! 

Det är alltid lättare att säga än att göra! 
Så det förstår jag! 

Vi har barn tillsammans. Pojken är 2 år. Är så ledsen över hela händelsen! Vet inte hur ska jag gå vidare...

Jag tycker du ska beställa tid på familjerådgivning
Ibland kan man behöva hjälp utifrån
Många går dit

Jag går ditt! Det hjälper lite men man måste själv bestämma hur man ska leva sitt liv! Har man bott med en manipulator  i så många år då är det inte lätt att lämna heller särskilt när man ha barn! Jag förstår dig! 

 

Vi var där för ett par år sedan. Han började bete sig bättre. Det hjälpte bara några dagar. Han förändrades till sämre efter ett tag...Han bjöd hem sin mamma, sin syster dagen efter jag utskrevs hem efter kejsarsnitt, och slog mig på benet att jag inte kunde vakna och hörde inte var son att gråta! 

Varför är du fortfarande med honom? 
Har du svar på det om du frågar dig själ? 

Känner mig så ensam! Har inte min familj här i Sverige, har inte heller några släktingar. Har ingen som kan stötta/ hjälpa. Har ingen som skulle prata med honom och förklara att han ska ändra sitt beteende:(. 

I början av vårt förhållande: trevlig, omtänksam, glad, rolig, känslig

Nu: elak, otrevlig, arg, frustrerad, sarkastiskt 

Han kommer aldrig att ändra sig! Du fattar det väl? 

Jag håller med här, det är en kulturell sak tyvärr. Föräldrar, syskon, syskonbarn och ibland till och med kusiner, kusinbarn o.s.v. förblir hans familj, hans klan, det är dom han menar när han talar om "min familj". Barnen kommer förmodligen att inkluderas mer och mer när de blir större, men frun kommer alltid att vara "bara ingift". I hemlandet skulle hon i stället hela livet räknas som medlem i sin "egen" (biologiska) klan, och ha mycket samröre med dem.

Det här går inte TS, du måste ta ut skilsmässa! Du bor i Sverige och kan ta hjälp av svenska myndigheter om det blir problem. Om du har ingått äktenskap genom en religiös muslimsk ceremoni, och då lovat saker - eller skrivit under kontrakt - som inte stämmer överens med svensk lag, så är det ogiltigt. Här har kvinnan samma rätt att initiera skilsmässa, samma rätt att vara vårdnadshavare för barnen och bestämma saker för dem, som mannen. 

Låter som du hängde med någon form av arabfolk...

Mitt ex gjorde ofta så. Han planerade saker på egen hand. Det som gjorde mig arg var att han alltid innan var jättesnäll för att sen säga att han ska iväg om t.ex 1 timma. Hade han sagt från början att han tänkte åka iväg utan att fjäska hade det varit lugnt. Även om jag stod ensam med barnen. När han åkte iväg var han ibland borta hela dagen och kvällen med telefonen avstängd så jag kunder inte nå honom. När vårt barn kom hem från BB efter 2 månader hittade jag ett kärlekssms i hans telefon. Det var inte till mig, så jag var lite skeptisk när hans telefon stängdes av.

Jag tycker det är respektlöst att göra så. Testa att själv planera in något och lämna barnen till honom. 

Ja, de lever fortfarande efter gamla beduinregler... Som kanske funkade när man drog runt med kamelerna i öknen, men i Sverige på 2020-talet not so much. 

Tror knappast att ert äktenskap kommer bli bättre. Vad känner du själv att äktenskapet ger dig? Tror du han skulle bli bättre om någon pratade med honom? 

Har du några vänner som kan stötta dig? Prata med BVC? Ta kontakt med en online-psykolog? Prata med dig någon förening likt kvinnojour?

Sätt upp dig på kö till bostäder ensam om du en dag vill lämna. Oavsett vad du känner nu gör det inget om du har poäng i en bostadskö.