Arbetsgivaren får lov att gynna ett underrepresenterat kön, ja, men det är förenat med vissa krav:
Positiv särbehandling
Positiv särbehandling är ett av få undantag från diskrimineringsförbudet vad gäller kön. Det här undantaget gäller bara diskrimineringsgrunden kön. Positiv särbehandling får inte blandas samman med kvotering som är förbjudet på den svenska arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av att arbetsmarknaden i Sverige är starkt könssegregerad, det vill säga det finns ofta en majoritet kvinnor eller män på arbetsplatserna, har man lagstiftningsvägen gjort det möjligt för arbetsgivare att sträva mot ett högre mål (jämställdhet eller könsbalans på arbetsplatsen). Diskriminering är i de här situationerna, kan man säga, tillåtet för att verkligheten kräver det. För att det ska ske på ett rättssäkert sätt utan att man inskränker på andra individers rättigheter, måste positiv särbehandling ta hänsyn till en rad faktorer.
Det finns alltså strikta krav eller förutsättningar för att tillämpa positiv särbehandling:
Skillnaderna i kvalifikationer/meriter får inte vara alltför stora mellan den individen som positiv särbehandlas och den som man jämför med.
Bedömningen av kvalifikationerna eller meriterna måste utgå från tydliga kriterier som inte lämnar för stort utrymme för olika tolkningar.
Samtliga kvalifikationer/meriter ska tas med i bedömningen.
Alla ansökningar måste tas i beaktning. Arbetsgivaren får alltså inte förutsättningslöst bortse från samtliga kvinnor eller män som söker en befattning.
Åtgärden, positiv särbehandling, måste vara tidsbegränsad det vill säga den får bara gälla tills könsobalansen är åtgärdad.
Positiv särbehandling får bara tillämpas på avgränsade arbeten eller befattningar. Således kan arbetsgivaren inte tillämpa positiv särbehandling för arbeten som idag redan är könsblandade (40/60 % fördelning är ett riktmärke).
Positiv särbehandling måste stå i proportion till syftet med inskränkningen av diskrimineringsförbudet. Det innebär att åtgärden är rimlig och ej överdriven i förhållandet till syftet med att uppnå en balans mellan kvinnor och män inom en viss befattning.
Det måste framgå att arbetsgivaren på ett planmässigt sätt tillämpar positiv särbehandling. Det kan till exempel finnas nedskrivet i en rekryteringspolicy, personalhandbok eller likabehandlingsplan. Man kan alltså inte hänvisa till positiv särbehandling i efterskott utan det måste användas planmässigt i en rekrytering.
Problemet med positiv särbehandling är att det lätt kan gå överstyr och då riskerar det att uppfattas som kvotering som inte är tillåtet på arbetsmarknaden oavsett diskrimineringsgrund.
akademssr.se/rad-och-stod/lika-villkor-i-arbetslivet/jamstalldhet
" 