Hur hantera 6årig bonus?

Ni har bara varit ihop i 6 månader, jag utgår från att du inte träffat barnet i 6 månader? Med andra ord är relationen du har till barnet kortare och inte så speciellt underbyggd än. Klart barnet kan tycka du är en rolig typ att leka lite med men nu är du ingen nyhet längre och barnet börjar väl inse att pappa får dela sitt fokus på både barnet och dig. 
Inget konstigt om barn känner av förändringar och uttrycker något kring det. Om du är där mer = en förändring i barnets liv. 

Ta det bara lugnt, låt pappan sköta sonen och relationen med exet och flytta för allt i världen inte ihop på minst ett halvår till. Bygg sakta upp relationen till barnet. 

Instämmer helt med föregående talare

Hur mycket är sonen hos sin pappa?
Är det bara varannan helg så spelar det ju inget jättestor roll, är det däremot varannan vecka så hade iaf jag inte flyttat ihop på väldigt, väldigt länge. Läs flera år, minst tills sonen börjar högstadiet.

Jag råder ingen att flytta ihop med någon som har barn under högstadieåldern, om ens då.

På vilket sätt är en curlad menar du?
Ni har varit ett par i 4-6 månader och du har spenderat tid hemma hos dom och det har sonen gillat men nu är du där oftare och klart han funderar på varför du är där så ofta då det innan har varit pappa och son och nu väldigt kort tid för sonen är du ofta hemma hos dom och med på olika saker.
Det är klart att en 6 åring funderar på varför du är så mycket med dom nu.
I hans värld har det varit mamma och pappa och dom verkar bra på att komma  överens och har umgåtts en del och nu har det kommit in en ny person i hans hem.
Det är inte lätt för en 6 åring att greppa allt.
Han kan ju inte veta vad som väntar, ni planerar att flytta ihop men det kan ju inte han veta.

Ta det lugnt, han verkar ju ha gillat dig så det kan ju självklart fortsätta men just nu funderar han säkert varför du har kommit in i deras liv och om du ska stanna osv. 
Det är inte alltid lätt för ett barn att ta in att en ny person ska finnas med i familjelivet och som barnet inte har någon talan om utan bara får finna sig i.

Det är sällan helt komplikationsfritt i en bonusfamilj men ni verkar ju ändå ha bra förutsättningar med bra föräldrar och en son som verkar gilla dig.

Så bra att du trivs och gillar barnet! Den bästa starten!
Efter det ska du se till att visa respekt för deras relation - mamman, pappan och barnet. Lägg dig inte i alls! Du är utomstående än så länge, även fast du har en relation med pappan!
Se till nu att bli bra kompis med barnet när du är med dem, visa att du inte är ett hot som kommer att förstöra något mellan honom och hans föräldrar. Att allt kommer vara som tidigare - fast bli bättre och roligare när du kommer med in i bilden! Ni kan gå på bio, teater och leka i parken. Äta glass och umgås, se filmer hemma och visa alltid intresse för hur hans/hennes dag har varit. Fråga och prata även om din dag (på lämplig nivå).
Börja sen smyga in sakta att prata också med barnet bara du och hon/han, och förklara att du gillar pappa jättemycket och att du lika mycket tycker om barnet, att du tycker det är så roligt att träffas allihopa. Du måste komma över tröskeln där barnet känner svartsjuka och kan vara ett hot för dennes nuvarande tillvaro, och hitta tillit och framför allt visa att du inte tänker flytta in på länge. Gör du det tror jag du sabbar allt! Jobba sakta för bästa långsiktiga resultatet för alla!

Bonusen är hos sin pappa varannan vecka. Hur kommer det sig att du inte skulle flyttat ihop förrän då?

Ni har nyss träffats och pratar redan om att flytta ihop? Hoppas verkligen det bara är normala nyförälske snack utan minsta allvar bakom.

Ta upp den diskussionen igen OM ert förhållande kvarstår om ca 3 år och allt funkar med barnet då.

Både min partner men också hans ex har träffat nya ungefär runt samma tidpunkt men det här varit slut mellan dom i ett par år innan dess.

Med curlad menar jag att min partner har gett min bonus precis vad han har velat ha när han har velat ha det. Men jag är på inget sätt involverad i föräldraskapet eller uppfostran. Det får min partner och hans ex sköta, vilket de gör väldigt bra, förutom detta då kan jag tycka. Jag vill att han ska se mig som en vuxen vän.

Helt ärligt så kan jag säga att sen jag kom in i deras liv så hittar vi på mer saker på helgerna än vad de gjorde innan. Min partner är en fantastisk pappa men något passiv. De har alltid haft en väldigt fin och öppen dialog med bonusen och han har själv frågat om vi ska flytta ihop och om han då får eget rum och sådär, och det har han sett fram emot och varit positivt inställd till, men han verkar inte riktigt förstå att om vi flyttar ihop, så kommer jag att bo där hela tiden.

För att styvbarn sällan blir någon positiv kraft i ens eget liv, de kostar bara energi och ger inte mycket tillbaka.
Du får alltid stå tillbaka för hans barn och kommer få höra till leda att "barnet går alltid först".

Ifall ni ska resa utomlands, räkna med barnhotell. 

Är det så du vill leva så varsågod, jag vill det inte.

Jag lägger mig inte i, det har jag varit väldigt tydlig med till min partner om att jag inte på något sätt vill ta en föräldraroll eller någonting liknande och allt det du skriver här jag gjort och gör med bonusen hela tiden. Det är jag som kommer med idéer när min partner egentligen vill sitta inne hela helger o soffan. Så deras liv har blivit mer aktivt sen jag kom in i det. Jag har pratat med min bonus om att jag kommer hit både för att jag tycker om hans pappa men också för att jag och bonusen har så roligt ihop.