Det var inte många rätt i den artikeln.
"
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kom 1993. Målet var och är att insatserna ska underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning."
Den kom till efter att ett antal funktionshindrade som bodde på institution kunde påvisa att det skulle vara billigare för samhället med personliga assistenter istället för institutionsvård.
Skall man gå tillbaka till institutionsvård om man tar bort den och därmed fördyra?
"Det är alltså upp till den enskilde funktionshindrade, eller till föräldrar/anhöriga, att bedöma såväl omfattningen av behoven som om man ska göra det själv eller begära hjälp av en personlig assistent. Det är en fin tanke, ingen känner väl den svårt funktionshindrades behov bättre än de anhöriga, men det håller på att leda till en ohållbar situation."
För att bli beviljad personlig assistans så klockar man minuter. Endast aktiva minuter. Man redovisar varje minut som toalettbesök, omklädning, förflyttning tar. Förstår inte vad han får ifrån att det är den enskilda som bedömer behovet. Det är behovet som styr behovet.
"När LSS infördes för drygt 20 år sedan räknade regeringen med att lagen skulle omfatta 7 000 personer som behövde i genomsnitt 40 timmars personlig assistans i veckan. Det skulle innebära en kostnad på fyra miljarder kronor per år enligt 2014 års prisnivå. Men kostnaden för personlig assistans var i fjol 28 miljarder, i år blir den nära 30 miljarder kronor, och det är 16 000 personer som omfattas av stödet."
Sätt dessa 16000 personer på institution och se vad det kostar samhället. Vi kan räkna lågt på 5000kr/dag/person. Detta blir 29 miljarder.
Räkna även in samhällsförlusten när alla av dessa funktionshindrade som arbetar inte längre kan gå till jobbet.
"För att en socialförsäkring (det gäller för övrigt alla försäkringar) ska vara långsiktigt hållbar måste det ställas krav på likabehandling av alla försäkringstagare. Behovsprövningen måste vara okänslig för både vem som utför tjänsten och vem som tar emot den. Uppföljningen måste också vara noggrann med redovisning av antalet timmar, innehåll och kostnader. Ingenting av detta gäller för LSS."
På vilket sätt finns det inte krav på likabehandling? Och sen när redovisas inte innehåll samt timmar?
"
Assistansersättningen betalas ut i förskott och redovisas i efterhand. Utformningen ?innehåller drivkrafter, både för assistansberättigade och för anordnarna, att öka antalet beviljade timmar?, skriver Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i sin senaste rapport i förra veckan. Timmarna beviljas genom kontakter mellan familjen, assistansföretagen och kommunerna. Alla parter gynnas av att timmarna blir fler, även kommuner som då inte behöver utveckla andra stödformer, till exempel boendestöd. Kostnaden hamnar till slut hos Försäkringskassan och ökar år för år. Det handlar i år om ofattbara 100 miljoner assistanstimmar."
Det här håller jag med om. Den assistansberättigade försöker hela tiden nyttja alla sina beviljade timmar. Detta då det är extremt svårt att få fler beviljade timmar, medans försäkringskassan är snabb att minska antalet timmar för all framtid om man under några månader inte utnyttjar alla timmar. Här borde försäkringskassan gå snällare framåt för att minska rädslan att förlora timmar.
(Tänk på att allt du gör i ditt liv räknas på klocka)
"
Nu kommer man inte längre utan att regeringen sätter ned foten och ger nya instruktioner till Försäkringskassan. Ingen politiker vill genomföra reformer som drabbar svårt funktionshindrade. Men på det här viset kommer dessa ändå att drabbas i slutändan. Det är hög tid att ta ansvar för assistansersättningen, en budgetpost som kommit att påverka alla svenskar."
En budgetpost som kommit att påverka alla Svenskar. Absolut. Till det bättre kan nog alla hålla med om.
Om man nu kan tala om kostnader för funktionshindrade så borde det väl även gå att tala om kostnader för t.ex ensamkommande flyktingbarn, där 30.000 personer räknas komma år 2016 till en kostnad om vi räknar lågt på 3000kr/barn/dag endast för boendet vilket blir 32 miljarder kronor/år. En budgetpost som kommer att påverka alla svenskar.
