Måste han se papper på "vårt" missfall
Jag blev gravid med han jag trodde jag skulle leva hela livet med efter min dotters faders otrohet. Trodde inte jag skulle bli kär igen men så stod den där killen där och tog emot oss med öppn armar. Vad jag inte visste då var att hans familj var jehovas....
Hur som helst. Jag blev gravid! Berättade för han och han stack! Yupp! Han lämnade mig med ett barn som förvisso inte var hans och ett i magen! Hans familj bad mig lämna han ifred. Jag var en hemsk människa. Jag var inte värd ett skvatt! I ett sista desperat försök för att försöka få Jehovas att sluta riga på min dörr så sa jag kort till han: jag gör abort, du slipper mig.
Detta gick hela hans familj med på, trots att det står i deras bibel att de är emot det.
MEN! Jag var själv emot abort och behöll barnet! Efter den såkallade aborten blev jag trakkasserad av han och hans familj ett tag, mådde riktigt illa och trodde inte barnet skulle klara sig. Det låg något unnder kurvan men hjärtljud och allt verkade bra.
i Vecka 24 ringde han. Han hade fått veta att jag inte gjort abort. Hur han nu kunde veta då jag varit tyst om det, flyttat till en ny stad 25 mil bort ifrån min första stad. Inte berättat för någon förutom mina närmaste. han var rasande. MEN, nu ville han helt plötsligt bli pappa, nu skulle han flytta tillbaka, ta ansvar! Jag sa, NEJ, jag vill inte ha dig i mitt liv (OM jag rent lagligt kan göra så vet jag inte?!? Vet någon?)
Trakkasserierna forsatte. De skulle ha faderskapstest så fort som möjligt, mina journaler från BM skulle de ha skickade, ultraljudsbilden ville de ha. HELA tiden sa jag nej nej nej, jag vill inte ha med er på detta!
Jag har kvar mail,sms, telefoninspelningar där de ber mig: TA BORT BARNET! LÄMNA HAN IFRED! Han har skrivit: Jag vill inte ha med detta barn att göra, hoppas du dör, eller får missfall!
Ändå ställde han krav.....
Nu hände dock de värsta....mitt barns hjärta slutade slå i vecka 27. Jag födde ut det lilla som fanns. Barnet var extremt undernärt. Jag har lagt honom i en minneslund och kan bara hoppas att han har det bättre någon annanstans!
Mitt ex är dock vansinnig. Han skulle ha vart med när jag födde ut det, för han ville se om det var hans barn eller inte. han vill fortfarande ha alla journaler från barnmorskan till förlossningen. Han vill se på papper att barnet är dött, han vill veta vart det ligger, han vill ha bevis på allt så att det verkligen är borta. Kan han kräva det eller får jag be han dra åt helvete?
Jag orkar inte mer, sorgen är redan stor nog som den är. Efter alla sms/mail om att han inte ville ha detta barn så tog jag beslutet att bli ensam med barnet. Kan han i efterhand kräva allt detta som han gjort? Han hotar med att anmäla mig för psykiskt lidande. Han vill att jag ska få fängelse för att jag inte lät han träffa hans döda barn innan jag spridde ut askan. Låt mig nämna att han bor 70 mil ifrån mig och oftast inte svarar på telefonsamtal!
Snälla någon vis människa. Skriv allt ni kan så jag vet vad jag kan använda till mitt försvar! Och en fråga till: OM barnet hade överlevt, hur hade det fungeat. Kunde jag ha skrivit fader okänd och gått vidare i livet eller hade det räckt med att han sa: jag tror jag är pappan och så hade det blivit en lång rättprocess?
Tacksam om ni inte skjuter MIG över datorn. Mår redan piss :/