Va tufft för dig!
Jag fick samma under min första graviditet. Illamåendet dränerande mig på all glädje, och tillslut ville jag inte ens ha nåt barn längre. Kunde inte ens minnas att jag hade velat ha det!
Tyvärr gick inte illamåendet, som var extremt, över förrän två månader innan bf. Det var först då jag blev sjukskriven och kunde vila och återhämta mig ordentligt. Depressionen satt dock I ca två år till.
Jag ansträngde mig så himla mycket från tidigt i graviditeten för att få hjälp med detta. Träffade 13 läkare och 4 kuratorer. Det var dock först ett halvår efter förlossningen som jag betalade en privat psykolog eftersom vården va helt oförmögen att ta problemet på allvar. Hon konstaterade att jag hade en djup depression och ptsd efter den felaktiga behandlingen där jag bollats mellan olika vårdinstanser. Jag gick i behandling hos henne i 1,5 år och blev helt frisk. Mina två följande graviditeter har varit toppen. Så det finns hopp! Men man måste tyvärr kämpa för att få rätt vård ibland. Börja med att kontakta din barnmorska och se vad de kan erbjuda för hjälp. Hoppas du snart mår bättre!