Växelvis boende barn och kontakt med släkt

Håller med ovanstående. Prata med barnen. Fråga vad DE vill samt förklara läget.

Kräv tydlig kommunikation och planering från mamman. Ställ inte upp på att skjutsa eller hämta i tid och otid. Mamman får lösa det, eller hennes släkt. Så stora barn brukar dessutom kunna åka kommunalt själva om de åker tillsammans, och om det inte är för långt eller krångligt.

Samma sak med det ekonomiska. Självklart får mamman och pappan dela på kostnaderna. Och som sagt, DU har inget ansvar, det är pappan som har.

Barnen har bara ett liv och få år kvar där de kommer vilja ränna runt till släkt. Låt de få bygga sina relationer nu.

Det största problemet här verkar vara att ingen överhuvudtaget verkar kommunicera med varandra. Varken ni, barnen,  mamman eller släkten verkar kunna öppna munnen och använda en telefon?  Varför då?

Börja där är mitt tips.  

Mammans släkt är mammans sak att lösa även om det är på er vecka.
Punkt. Både praktiskt och ekonomiskt!

Fyller moster år är det mammans sak att köpa present och även hämta barnen hos er och sedan köra hem dem efter kalaset.
Vill mormor ta med barnen på helgaktivitet får mormor stämma av med er att det är okej, mormor får betala aktiviteten och mormor ser till att hämta och lämna tillbaka barnen hos er, punkt!

Helt upp till er om ni någon gång vill erbjuda er att skjutsa/hämta och stå för någon entré, men inget de kan ta för givet.

Barnen är ju inte era ägodelar utan lever sitt egna liv vare sig de bor hos sin pappa eller mamba. Därför bör de ju få umgås med vem de vill och hur de vill oavsett vem de just då bor hos. 

Jag kan tycka att skjutsning ingår då oavsett vems släkt det är, det är barbets behov av att träffa släkt och vänner som tillgodoses. Hur tycker du att barnen ska tillbringa helgerna när de är hos er? Inget umgänge med vänner eller kusiner? Eller bara med pappans släkt och missa roliga träffar med personer som är viktiga för dem? 

Presenter och liknande borde kanske delas på, en pott från vardera föräldern som kan användas för kalaspresenter? 

om ni börjar se barnen som egna individer och att deras behov är det ni tillgodoses så känns det kanske mindre som att mamman utnyttjar er Och mer som att ni gör saker för barnen. 

Tänker att vissa saker kanske råkar hamna på eran v men besök på tex nöjesfält, djurpark,  simhall borde lätt kunna läggas när de är hos mamman. Kalas m.m kan ju vara svårare.  Presenter borde väl kunna inhandlas innan barnen kommer till er alt att de har med sig pengar. Likadant med inträde,  mamman borde kunna skicka med pengar om besöket nu måste ske på eran vecka. Den släkting som vill ha med dem kan väl hönta alt att ni kanske kan ta varsin väg om inte för långt. 

Hur flexibel skulle mamman vara om ni planerade in saker på hennes vecka. Hon får väl ta körkort... så allt inte hamnar på er. 

Sen absolut att man ska vara flexibel men det ska ju gå åt båda hållen så det inte bara blir er tid med barnen som blir lidande. 

Absolut barnens bästa.
Men när vi velat ha med barnen på kalas t ex när de varit där har det blivit en diskussion om att så ska hon ha en extra dag kommande vecka osv. Vi kröver aldeig dagar tillbaka då vi tycker det blir så osteukturerat för barnen. Det är inte barnen som väljer alltid. De är aldrig hos mormor de lov de är hos sin mamma för hon saknar körkort så de kan inte åka dit. Utan de "passar på" att boka in saker dit de behöver skjuts så vi ska lösa det. Det är ingen kort sträcka Utan 2 timmars bilkörning till mormor och hon orkat inte köra 4 timmar tur/retur för att hämta/lämna dem. 

Självklart får de träffa släktingar. Det som blir problemet är att de bokar in saker på våra veckor för att vi ska skjutsa dem. Vi har senaste 4 helgerna de varit här inte kunnat planera annat för att barnen varit iväg på saker hos mammans släktingar. De gör inga saker de helger de är där då mamman saknar körkort. Jag kan tycka det är mammans ansvar att de till att barnen har kontakt med hennes släktingar och inte vårt. Vad baserar du det på? Säger vi ifrån blir det ett liv kring det. Barnen skulle aldrig våga säga till mamman att de inte vill åka till ett kalas t ex då hon uttrycker hur ledsen och besviken hon blir då. Vi bjuder inre ens med barnen på t ex kalas som infaller på våra veckor om det inte är att någon t ex fyller jämt och då kollar vi om det är ok med mamman innan. Då ska hon alltid ha en extra dag tillbaka. De har kusiner på pappans sida också som får prioriteras bort då de varje helg är aktiviteter med mammans släkt. Aktiviteter som aldrig sker på hennes helger då hon saknar körkort och inte kan skjutsa dem. Det är svårt att inte känna sig utnyttjad när det hela tiden är vi som ska ställa upp och mamman säger nej när vi vill ha t ex en extradag för att någon infaller just då. Kalas firar vi alltid den helgen de är hos oss även om födelsedagen infaller på en helg de är hos sin mamma. Skulle aldrig planera in att ha ett kalas när de är hos sin mamma som de vill delta på.Det är aktiviteter som kan göras vilken helg som helst. Filmkväll hos moster, simhall med morbror eller liknande. Mamman tycker det är vårt ansvar att köpa present då det är på vår vecka, men barnen går aldrig på kalas när de är där. 
Det är endast på våra helger saker infaller med hennes släkt. Sova över hos kusiner t ex. Barnen har kusiner på pappans sida också som de i princip aldrig träffar för de är aldrig här på helgerna utan iväg på aktiviteter med mammans släkt. 
Hon har inte råd med körkort och bil säger hon. Det är ju mycket billigare att vi skjutsar. Vi kan även få skjutsa/hämta under de veckor de är hos mamman...

Kan inte deras moster/morbror hämta/lämna barnen?
Ni måste ju ockaå kunna planera att göra saker på era helger. Ni har ju också ett liv.
Sätt ner foten och säg nej. Låt mamman bli sur.
Det är hennes sak att ordna skjuts åt barnen om hon planerar in saker för barnen på era veckor.
Och då menar jag annan skjuts än er.
Dessutom kostar bensinen också.

Om de vill träffa sin släkt så låt de göra det. Men ni ska inte behöva låsa upp era helger pga att det ska skjutsas och hämtas. Det tycker jag att den släkten eller mamman får stå för.

Börja planera upp era helger, badhus, träffa kusinerna, hotelnatt. Visa att ni vill spendera tid med barnen också. Händer någon gång ibland så absolut, då kan ni kanske ställa upp o skjutsa men inte så ofta som du beskriver. 

Och det är väl en sak om någon fyller år och barnen vill dit men filmkvällar osv kan de ta på mammans helger.

Hon utnyttjar er. Säg ifrån och låt det bli ett liv. Det är det alternativet ni har. Och prioritera att gora era saker med barnen på era helger och veckor.

Ibland kan de hämta eller lämna, men vi måste alltid köra åtminstone en sträcka. Hela hennes släkt bor minst 1 timme bort, så det blir en stor kostnad att ta varje helg. 
Hon, hänvisar precis som många i tråden, att det är för barnens skull vi ska skjutsa/hämta och inte hennes. Problemet är att vi ibland vill ha en lugn helg också utan aktiviteter. Får hon reda på det är hon snabb med att planera in saker med hänvisning till "Ni har ändå inget planerat". Vi behöver ordna trädgården nu inför hösten/vintern och plocka bort sommargrejer osv men hela denna helgen har vi fått skjutsa barnen åt olika håll. Den ena skulle till sin kusin 1,5 timme bort och skulle skjutsas dit igår och hämtas idag. Den andra skulle till moster för att gå på bio och sedan sova över där och 1 timme bort och skulle skjutsas dit och hämtas idag. Utöver detta har vårt gemensamma barn sportaktivitetet som jag fått vara på både lördag och söndag så vi båda har inte varit hemma alls denna helgen och kunnat göra det vi tänkt i trädgården. När man påtalar till mamman att vi har saker planerat så tycker hon att vi kan göra det kvällstid efter jobbet istället att det är viktigare att barnen får åka till hennes släktingar. Vi har sagt ifrån många gånger, men hon accepterar inte det. Hon fortsätter planera saker och så är det vi/pappan som är den som får säga nej så barnen blir ledsna och besvikna.

Blir barnen ledsna och besvikna får ni ju forklara hur det är. Efter en tid kan man ju hoppas mamman slutar planera om barnen aldrig dyker upp.

Vilket realistiskt alternativ ser du annars?

Är det omöjligt att åka kommunalt till mammans släktingar? Hon får väl åka buss eller tåg med barnen. Så stora barn kan t om själva ta tåget 2 timmar om hon lämnar dem på stationen och släktingar hämtar dem när de kommer fram.

Jag vet 12-åringar som åker tåg eller långfärdsbuss själva. En 10-åring tycker jag är väl ung, men en 10-åring ihop med ett 13-årigt syskon är inga problem.

Mamman utnyttjar er för att hon kan. Det är bekvämare för henne att lämpa över ansvaret på er än att själv se till att barnen kan besöka hennes släktingar. Men OM ni ändå skulle skjutsa, vilket ni kanske kan göra ibland, bör ni självklart dela på bränslekostnaderna.

Det är orimligt att ni ska stå för så mycket TS. Men detta är barnens pappas ansvar. Det är han som får ta diskussionen med mamman och dela upp det.

Då får ni väl börja planera in aktiviteter med barnen på era helger då så får hon ha sina aktiviteter på sina helger.
Våga sätt ner foten och säg nej.
Låt henne bli sur.
Hon måste lära sig att hon inte kan hålla på att utnyttja er.