Karriär och barn

Personligen hade jag inte velat vara chef eller företagsägare nu när jag är småbarnsförälder. Nu går vårt äldsta barn (6 år) på gymnastik och simskola. Allt sånt är lagt ganska tidigt på dagen så hade vi inte jobbat deltid hade sånt inte kunnat genomföras.

Jag är också ständigt trött. I synnerhet vårt ena barn (6-åringen) sover oroligt och vi vaknar ofta flera gånger per natt. Jag hade inte orkat ett mer krävande jobb.

Det blir också en hel del frånvaro som småbarnsförälder. Barnen blir ofta sjuka och inte sällan smittas föräldrarna också. Och så har förskolan stängningsdagar då man behöver vara hemma med barnen. Som ledare behöver man oftast finnas på plats och det är ibland svårt som småbarnsförälder.

Många som har småbarn och mer krävande tjänster har en partner som sköter mer av hemmajobbet. Sen finns det såklart übermenchen som fixar alltihopa. Men de är ovanliga.

Min chef var chef även som småbarnsförälder. Hans barn är stora nu och han har insett att han missat stora delar av deras uppväxt pga att han prioriterat jobbet. Han sörjer det.

Vad innebär det att vara partner?
Förväntas du jobba många och långa dagar?
Om svaret är JA, så kanske du har bra stöttning hemma?
Visst kan du släppa jobbet helt, men kanske bara en kortare tid? Eller kan du vara borta länge?

Om det är värt att offra en nära relation med barnet, vilket många män verkar tycka, så kanske du kan vara hemma en kortare tid tex 3 månader och sedan jobba deltid?

Det är nog bara du som kan svara på om det är värt det eller ej. Något kommer att få stå tillbaka om du skaffar barn och tror att du kan lägga många och långa dagar på barnet samtidigt som du skaffar en hög position som kräver många och långa dagar...

Det beror på arbetsplats om det går bra eller ej

Jag var i en liknande sits som du vid 28 års ålder och valde att lägga barnlängtan åt sidan. Jag tog jobb erbjudandet och fokuserade på karriären och är nu vid 34 års ålder på ett bra ställe karriärsmässigt och gravid med första barnet. :)

Hade jag tackat nej till erbjudandet, hade jag alltid undrat 'tänk om', så är glad jag tog det, gjorde det bästa av det och känner nu att jag med bättre samvete (mot mig själv) kan vara föräldraledig.

Min sambo har dessutom haft tid att bygga upp sin karriär och vi har en trygg ekonomisk situation för vårt barn.

Jag tror det du ska väga upp är vad kan vänta och vad kan inte vänta vs vad vill du mest.