Två bonusbarn, 12 år och 10 år. Dom hjälper till med diskmaskin och städning hos mamman för dom vill hjälpa henne då hon jobbar heltid och har småbarn. Saken är den är att det är lika hos oss men det skiter dom i..
Dom vill hjälpa till och gör det där men här ställer dom inte ens in tallriken i diskmaskinen.
Eran tankar kring varför dom har den synen?
Då är det dax att dom gör det!!! Se till att pappan ser till att det görs!!! Det är hans ansvar!!!
Så de har tydliga uppgifter hos er som de vägrar göra, men hos mamman är det inget problem?
Låter konstigt. Börja med att fråga barnen kanske, varför de har fått för sig att deras egenansvar är mindre hos er. Och börja utifrån det svaret.
Ni kan ju också fråga mamman hur hon gör, eftersom hon verkar ha en bra strategi för det hela.
Så de har tydliga uppgifter hos er som de vägrar göra, men hos mamman är det inget problem?
Låter konstigt. Börja med att fråga barnen kanske, varför de har fått för sig att deras egenansvar är mindre hos er. Och börja utifrån det svaret.
Ni kan ju också fråga mamman hur hon gör, eftersom hon verkar ha en bra strategi för det hela.
Hur ofta är dom hos er?
Är mamman ensamstående?
Ja. Prata med barnen (om det inte redan är gjort). Och prata med mamman kanske?
Förklara sedan för dem att det är ngt de behöver göra här oxå. Om de vägrar utan ngn anledning mer än "vill inte" så hade jag snabbt sett till att det fick konsekvenser. Gör de inte sin del hemma (fylla i diskmaskinen, plocka undan efter sig, samla ihop sin smutstvätt osv) så hade jag dragit bort datortid, mobil osv. Tvätten hade jag låtit ligga otvättade i deras rum. När de står en dag utan rena kläder så kanske det går in... Ställ in smutsiga tallrikar på rummet... Sånt dom inte plockas undan (saker de vill ha lvar) - lägg bort det. Inte på rummet utan bort...
Men allra först såklart - prata med dem..
Hur agerar ni själva kring detta och hur går det till när ni ber dem att hjälpa till?
Jag kommer ihåg att jag inte gillade att hjälpa mamma eftersom hon sa till på ett så otrevligt sätt, vid tillfällen då jag var mitt inne i något (t.ex. ett spel som inte gick att spara just då), hennes tröskel var mycket lägre än min (hon störde sig på stök etc långt före mig, vilket gjorde att när jag gjorde något var det överhuvudtaget inte för min skull, utan bara för hennes) och för att hon själv inte ville göra många av de sysslor hon sa åt oss att göra (utan antingen fick vi eller vår styvpappa göra dessa).
Det var mycket roligare att hjälpa pappa eftersom han var mycket mer tacksam och inte sa till på ett otrevligt sätt.
Mina barn hjälper till otroligt mycket mer hemma hos mig än hemma hos sin pappa. varför? Jo, för det blir konsekvenser hos mig, och inte hos honom. Plockar de inte undan hos honom så gör han det. Plockar de inte undan hos mig så byter jag lösenordet till Wifi :) Väldigt effektivt måste jag säga...