• Anonym (Ofrivillig)

    Klarar inte av hans son

    Min sambo och jag har tillsammans en liten kille på 2 månader och min sambo har sedan tidigare en son som är 6 år. Mitt problem är att jag verkligen avskyr hans son. Jag tycker han är gnällig, tjatig och ofta äcklig och smutsig.

    När han ska sova läser min sambo alltid en saga. Det är väl helt okej, men sedan ska han nattas, det vill säga man måste ligga kvar tills han har somnat. När min sambo sedan kommer och lägger sig kommer pojken tassande. Är han inte tillräckligt gammal för att kunna sova i egen säng? Vad ska jag göra åt min avsky? Jag kan verkligen inte finna något jag tycker om hos honom.

  • Svar på tråden Klarar inte av hans son
  • Mickan76

    När jag läser sådana här trådstarter hoppas jag alltid att mina barn aldrig blir någons oönskade "bonus".

  • Anonym (???)
    Anonym (Ofrivillig) skrev 2015-04-14 08:35:17 följande:

    Min sambo och jag har tillsammans en liten kille på 2 månader och min sambo har sedan tidigare en son som är 6 år. Mitt problem är att jag verkligen avskyr hans son. Jag tycker han är gnällig, tjatig och ofta äcklig och smutsig.

    När han ska sova läser min sambo alltid en saga. Det är väl helt okej, men sedan ska han nattas, det vill säga man måste ligga kvar tills han har somnat. När min sambo sedan kommer och lägger sig kommer pojken tassande. Är han inte tillräckligt gammal för att kunna sova i egen säng? Vad ska jag göra åt min avsky? Jag kan verkligen inte finna något jag tycker om hos honom.


    Har du förklarat för din sambo att du inte vill ha pojken i din säng när ni ska sova? Han kan väl vara hos pojken lite längre..
    Anonym (Ofrivillig) skrev 2015-04-14 08:52:55 följande:

    Vi kan ej planera saker, tex att fara på en resa då det passar oss 3, för det får ej störa veckosystemet, så vi måste alltid

    matcha in våra dagar så vi hinner tillbaka innan det är vår vecka att ha honom. Irriterande...

    Och jag vill inte ha honom med på någon resa...

    Jag vill inte ta hand om honom, tex då pappan är på jobb eller vara ned honom själv överhuvudtaget, jag vill vara på tumis med min son.


    Det är tillräckligt jobbigt att få barn, du har ingen skyldighet att ta hand om hans barn när han jobbar. Det får pappan ordna med mamman..
  • Anonym (???)
    Mickan76 skrev 2015-04-14 21:15:03 följande:

    När jag läser sådana här trådstarter hoppas jag alltid att mina barn aldrig blir någons oönskade "bonus".


    Ja se till att du och dina barns andra förälder sköter dom så slipper ngn stackare få dom på halsen..
  • Anonym (???)
    En blå giraff skrev 2015-04-14 20:02:58 följande:

    Jag har full förståelse att det är tufft att vara bonusmamma. Jag älskar verkligen mina egna barn men har svårare att tycka om "andras ungar". Är nog egentligen inte barnkär i grund och botten och det kan väl vara så. Så jag kan förstå att det känns väldigt jobbigt att hela tiden leva ihop med ett barn som inte är ens eget. MEN TS - du har ändå valt den här situationen. Det är precis som flera andra skriver - att du måste välja att börja acceptera situationen och göra det bästa av den om du vill fortsätta leva ihop med din man. Du kanske ska söka samtalshjälp för det här tycker jag? För barnet finns ju och kommer inte att försvinna. Kommer inte att bli lättare då han blir större heller. 

    Och att han är äcklig och smutsig - ja det skulle jag också störa mig på. Men det är väl lätt åtgärdat genom att du engagerar dig mer i honom på den fronten? Jag skulle aldrig låta ett bonusbarn gå hemma hos mig äcklig och smutsig. Bada honom, tvätta hans kläder? Gnälliga och tjatiga är de flesta barn. Mina barn är otroligt gnälliga och tjatiga emellanåt. Skillnaden är väl att det är mina biologiska och jag älskar dem innerligt = har lättare att stå ut. Om du lär känna pojken mer på tu man hand kanske du kan lära dig att få en närmare relation till honom?

    Och nattningen - ja den låter normal för en 6-åring. Inget konstigt och kanske bättre du lär dig att leva med det.

    Jag tänker så om många barn som har skilda föräldrar och bonusföräldrar - stackars barn. Tänk att ha bonusförälder som ogillar en kanske både hemma hos mamma och pappa. Att aldrig känna att man har ett riktigt hem där man är önskad och hör hemma. Hur skulle det kännas, man kan ju tänka själv? Att kanske ständigt känna att mammas/pappas nya längtar tills veckan är slut 


    Varför ska ts bada och tvätta kläder?! Tänkte du ens tanken att pappan kanske borde sköta sin egen sons hygien..?
  • Anonym (Herregud)

    Jag fattar inte varför folk inte tänker att sånt här faktiskt kan hända ens barn innan man helt lättvindigt separerar. Folk lämnar varandra över skitsaker och tänker inte ens på sina barn. Dejtar och skaffar barn på nytt med någon som inte vill ha något med ens barn att göra. Jag hoppas ni som funderar på skilsmässa läser såna trådar och tänker efter både en och två gånger innan de utsätter sina barn för psykisk misshandel.

  • Anonym (urk)

    Jag spyr lite nu....

    Fruktansvärt äckligt med svartsjuka bonusmammor..

  • Alessia

    Jaha, det här samboskapet med vidhängande tidigare producerad sexåring klarar du ju inte alls, TS. Det är nog bäst att du tar din tvåmånaders och flyttar till eget boende.

    Eller så kan du ju föreslå att bonussonen plaskar i badkaret med massor av skum (smutsig och äcklig skriver du) och sedan frågar du snällt om DU någon gång kan få läsa för honom innan han somnar.

    Fast jag tror mest på att du bör flytta.Du verkar vara den oböjliga typen.

  • Anonym (fhkt)

    Nä fy vad jag blir ledsen av sånt här :( är pojken smutsig och äcklig?? :'( då får du väl tvätta honom då! Han är ju bara en liten pojke! Dom älskar å leka eller äta tills dom blir smutsiga! :) Jag skulle göra det med vilkens barn det än va....om det vore min partners skulle jag ännu hellre hjälpa till! Pojken är ju också i den åldern då han säkert kan vara lite tjatig. Har han precis fått en lillebror eller syster så kan han nog kräva lite extra uppmärksamhet. Helt naturligt! Har inte läst andra inlägg...tycker bara ts låter hemsk :'(

  • Brumma
    todo nada skrev 2015-04-14 19:12:29 följande:

    Sa jag, att du sa något annat?

    jag sa vad jag sa, och inget annat.


    Vad bra. Då kanske du också kunde läsa dig till att jag inte heller skrev om att tyckte illa om ngt barn., utan att alla barn inte är speciellt trevliga.
  • Anonym (Särbo)

    Klarar inte av min särbos flicka på 11 år. Hon är lat som bara den och det enda som kretsar i skallen på henne är att mumsa på sötsaker och ligga som en padda i soffan och se på sin telefon....Blir galen då det drar ner mina barns aktivitetsnivå på samma läge då vi ses. Betydande övervikt bidrar säkert till stillasittandet och det blir ett trist ekorrhjul.

    Tack och lov bor vi inte tillsammans och ses inte alla helger vi har barnen.!

    Förstår absolut att man kan irritera sig på andras barn. Vissa barn är inte sympatiska och svåra att tycka om helhjärtat tycker jag.

    Men såklart är ju mina barn perfekta

  • todo nada
    Brumma skrev 2015-04-15 06:26:00 följande:
    Vad bra. Då kanske du också kunde läsa dig till att jag inte heller skrev om att tyckte illa om ngt barn., utan att alla barn inte är speciellt trevliga.
    Ja, det kunde jag ju läsa mig till ja..
    Och du kan säkert också läsa dig till att jag aldrig påstått att du tyckte så heller..
  • Brumma
    todo nada skrev 2015-04-15 10:46:16 följande:

    Ja, det kunde jag ju läsa mig till ja..

    Och du kan säkert också läsa dig till att jag aldrig påstått att du tyckte så heller..


    Vad bra.

    Mer exakt då - vad exakt var det i mitt inlägg som var så "fel fel fel" då?

    Eller skrev du bara allmänt och råkade välja mitt inlägg att citera?
  • Brumma
    todo nada skrev 2015-04-15 10:46:16 följande:

    Ja, det kunde jag ju läsa mig till ja..

    Och du kan säkert också läsa dig till att jag aldrig påstått att du tyckte så heller..


    Vad bra.

    Mer exakt då - vad exakt var det i mitt inlägg som var så "fel fel fel" då?

    Eller skrev du bara allmänt och råkade välja mitt inlägg att citera?
  • todo nada
    Brumma skrev 2015-04-15 11:11:50 följande:
    Vad bra.

    Mer exakt då - vad exakt var det i mitt inlägg som var så "fel fel fel" då?

    Eller skrev du bara allmänt och råkade välja mitt inlägg att citera?
    Inte vet jag?

    Så här skrev jag i slutet på mitt inlägg, om det är den biten du missuppfattat och som stör?

    Rör det sig om ett extremfall får väl de vuxna runt barnet istället se över sina metoder för uppfostran. Men att tycka illa om barnet..? Nae... Fel, fel, fel..
  • Anonym (Liv)
    BioBonus skrev 2015-04-14 13:22:55 följande:
    Jag har också hört och sett ett o annat, och jag har inte träffat en enda bonusmamma som avskyr sina bonusbarn på det sättet som det nu har kommit två trådar om på mindre än ett dygn... Nästan så de känns påhittade.
    Man kan avsky vissa situationer, man kan vara trött på att få ta ansvar för barn som inte är ens egna etc etc. Men att avsky barnet/barnen i sig tror jag är mycket mycket ovanligt.
    Tycker det funnits en hel del, speciellt minns jag en där bonusmamman tyckte bonusbarnet var så vidrig att hon inte ville låta sin tvätt hänga brevid hans.
  • Fånga dagen

    En stilla undran: Vet din sambo om att du känner en sån avsky för hans barn?

    Jag föreställer mig att för de flesta föräldrar finns det inte ens på kartan att dela livet och tillvaron med någon som endast har negativa känslor för det käraste man har.

  • hösthjärta

    Återigen har TS försvunnit från tråden..
    MEN, om du fortfarande läser alla råd och åsikter;

    Hur länge hade ni ett förhållande innan du blev gravid? Någon gång under den tiden bör du ju ha träffat sonen och insett att du inte tycker om pojkstackaren. Och någon gång  borde du ju ha ställt dig frågan "Kommer jag verkligen att orka med det här barnet?"

    Hade du varit smart då så hade du avslutat förhållandet. För sambon är för alltid en pappa till pojken, och personligen tycker jag att han verkar vara en vettig och omhändertagande far.

    Om inte annat så har du ju för f_n haft 9 månader +2 att fundera på om ni passar bra för varann eller om sonen kommer att "förstöra" er relation.

    Skyll dig själv! Synd att 2 barn drabbas av din dumhet.

  • Anonym (Nejdu)

    Vägrar tro att det finns människor där ute som avskyr små barn. Jag kan förstå att man ogillad vissa barn, jag gör det själv.. Men att på riktigt tycka att ett barn på 6år är vidrig.. Nä jag håller fast vid min tro på mänskligheten och väljer att tro att det här är BS.

  • Anonym (micke)

    Den tjej som jag har ett förhållande med som inte accepterar eller är snäll mot
    mina barn har ingen framtid med mej/oss.
    Träffar jag en tjej som har barn sedan tidigare kommer jag ta hand om dom precis
    som dom vore mina egna. Jag kan inte garantera att jag kommer att älska dom som mina egna men jag kommer göra allt för att dom skall ha det bra och trivas
    och må bra i vårt hem. punkt.slut.

  • Anonym (acc)
    Anonym (Herregud) skrev 2015-04-14 21:50:09 följande:

    Jag fattar inte varför folk inte tänker att sånt här faktiskt kan hända ens barn innan man helt lättvindigt separerar. Folk lämnar varandra över skitsaker och tänker inte ens på sina barn. Dejtar och skaffar barn på nytt med någon som inte vill ha något med ens barn att göra. Jag hoppas ni som funderar på skilsmässa läser såna trådar och tänker efter både en och två gånger innan de utsätter sina barn för psykisk misshandel.


    Suck. Åter ett inlägg där man förutsätter att folk skiljer sig lättvindigt åt höger och vänster. Jag känner ingen - ingen - som har skilt sig/separerat lättvindigt när det finns barn med i bilden!

    Sedan kan jag hålla med om att TS (om TS nu existerar) och framför allt TS sambo har skaffat barn väldigt tidigt i förhållandet. Där hade det definitivt varit på plats att framför allt pappan tänkte efter först och kollade att hans nya tjej funkade med hans barn innan han bildade ny familj med henne.
Svar på tråden Klarar inte av hans son