HJÄLP!!:( har förlorat ALLA pengar

Kan säga att mina föräldrar ställde upp med mycket pengar i början av min karriär som pappa. Utan dem vet jag inte hur det hade gått. Vi hade väl klarat oss, men det hade varit tungt. Mycket tungt.

Alla hamnar i skiten då och då. Ibland gör man dåliga investeringar. I ditt fall handlar det nu nog mest om vad du känner dig redo att avstå ifrån. Du vet: Abonnemang: TV, Bredband, telefoni ...
Kan du flytta till en billigare bostad? Kan du bo hemma?

I övrigt:
Sök jobb, alla jobb. Var inte kräsen. Lev snålt. Köp ingen sprit, inget godis. Dra åt svångremmen. Spara.

Utöver det måste jag säga att din pappa verkar lite väl hård. Jag skulle vara beredd att gå i döden för mina barn, oavsett vad de lyckas sätta sig i för skit. Huvudsaken är att de kommer på rätt köl igen. Sedan kanske de skulle få betala tillbaka när de väl kommit på fötter, men det skulle isf vara en framtida förhandlingsfråga.

Men så kanske din far känner dig på ett sätt som du inte vill avslöja i denna tråd? ;)

Lycka till och var stark.

Finns alltid någon som vill betala för sex, bara ut o sära på benen om man är så urbota dum att man lever över sina tillgångar.. Som man bäddar får man ligga..

Hej. Snälla alla ni som läser här döm inte mig utan ska ni komma med kommenterar, så ber jag till gud att det är bra råd.

Jag är ung tjej 21 år, läst klart halva min utbildning på sjuksköterskeprogrammet. Jag hade ett extra jobb innan inom vården så jag hade rätt bra med pengar, både i kontot och massvis sparat i sparkontot. Men sen..... utan att jag ens var berädd på det. Jag bokade en jätte jätte dyr resa utomlands med en vän, tänkte att jag förtjänade lite avkoppling då jag pluggat ihjäl mig, klarat alla tentor, jobbat ihjälp mig nätter och dagar fast jag haft studier, haft en svår separation och ett riktigt sjukt dåligt år (hänt mig massa olyckliga saker).

I min vanliga rutinmässiga vardag trode jag att jag skulle få jobba mycket precis innan skolan skulle ta slut (då man får som lägst med csn, väldigt LÅGT). Mina sparpengar var redan cashade in för resan. Men så hände det.... en av de på boendet dog (Ett boende med grabbar som har epilepsi och flera funktionsnedsättningar). Nästan 80% av personalstyrkan var insatta just för honom. Så jag fick inga mer tider :( och min panik började växa (skulle jag förlora mitt sommarjobb där? fast jag nekat arbete på sjukhus som undersköterska). Iaf jag hade lite pengar som tur var (fick skatt) och de var rätt mkt till fickpengar till min stora resa. Innan jag åkte så fick jag ta ett lån av min pappa cirka 4700 kr i nödfall. Åkte på resan och det blev så DYRT. fick växla in så mycket nya pengar så det var sjukt :/

När jag kom hem blev det lön 2 dagar efter (men jag hade knappt jobbat in något månaden innan) så lönen räckte bara till att täcka hyran, utgifter + lite mat. Paniken börjar växa. Så i fredags fråga jag pappa om ett nytt lån på 2000 kr och jag har gjort mig TOTALT. Jag får en bra lön +  csn vid den 25:e augusti. Men iaf i fredags kom flera barndomsvänner och besökte mig för jag mådde extremt dåligt /psykiskt) av en kille som sårat mig och för att jag haft de väldigt jobbigt. Så på kvällen började supa ner mina sorger (med måtta trode jag). Dagen efter märker jag att jag äger 500 kr. Alltså har jag slösat alla de pengar jag skulle försöka klara mig på tills nästa lön :( det är FYRA veckor kvar tills det... 

GE mig snälla råd... jag ventilerar snart.. hela mitt liv känns som det ska rasa ihop.  Säg inte att jag ska ringa min pappa ( det är uteslutet) för han är riktigt sträng och han var väldigt snäll att ens låna ut pengar till mig då han själv inte har mycket. Jag har lärt mig väldigt mycket av detta. Men snälla hur klarar jag mig på 4 veckor med 500 kr? Har knappt någon mat i kylen heller :( (brukar äter på jobbet) men mitt schema slutar på söndag......

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-08-04 21:46

Under en timma har jag behövt ta emot extremt mkt kräkningar och onödiga kommenterar från människor som har allvarligt talat dömt hela mig, min uppväxt,min personlighet och vem jag är på ynka ett inlägg? Till en början av alla svar börja jag tro att jag var körd. Jag skrev för att jag har ingen och vända mig till, jag är en tjej som växt upp på mina egna ben. Jag skäms ju otroligt att jag är här i detta skede. Men NI som har hjälpt mig här, givit mig råd (mkt bra råd). Jag har nu upptäckt att jag har undermedvetet varit en hamster och sparat så mycket olika varor i mina skafferier att jag kmr klara mig. Men stöttningen och uppmuntringen har hjälpt mig som fan. De gör mitt hjärta så varmt, på riktigt, så glatt. Det finns ingen anledning till att mobba ner mig mer, tkr jag har mobbat ner mig själv tillräckligt. Ni som varit respektlösa, skulle något (oväntat) eller inte ens oväntat, rent humant korkat misstag hända er skulle ni verkligen vilja bli bemötta såhär? ärligt talat... de är ju förskräckligt, jag läser till sjuksköterska för jag har så mån om att vilja hjälpa människor i livet... och se så många människor som vill andra människor ont, för vadå? vilket syfte? tack iaf ni som varit humana...

Uh, har bara läst ett axplock men jösses vad folk kan vara elaka. 

Det första jag tänker på, dina BARNDOMSVÄNNER kom och festade med dig när du brände dina 2000 kr för att du mådde dåligt. Varför i HELA FRIDENS NAMN lät de dig göra av med så mycket pengar när de VET att du pluggar och vilken ekonomi man normalt sett har då? Jag tycker att du ska börja med att berätta din situation för dina vänner, som den verkligen är, och be dem om hjälp, lån eller allmosor. För deras sk "stöd" är ju en del av problemet.

Det andra, resan, tycker inte alls du ska ha dåligt samvete för den. Man behöver guldkant ibland och ingen kan veta att livet rasar när man kommer hem. Så släpp alla samvetskval över det.

Så till lösningar:

Prata med dina kompisar om lån. Berätta att du är besviken på dem och din situation. Kräv dem på pengar/lån.
Prata med de andra du har runt dig (släkt, grannar, övriga kompisar, arbetskamrater) om lån.
Berätta för din chef om din situation, du kanske kan få förtur på jobb, få förskottslön etc.
Sök andra jobb.
Annonsera på nätet och erbjud det du kan. Grannar punkt se, blocket etc, kolla runt vad som finns. Häng ut lappar i folks trappuppgångar om barnpassning, hundvakt, gräsklippning mm.
Gå till soc och fråga om du kan få tillfälligt lån/stöd från dem. Har för mig att det går att få under sommaren för studenter, vet dock inte alls hur reglerna ser ut eller hur det funkar, men det vet garanterat de!
Ta ett tillfälligt lån utan säkerhet med jätteränta.

Oavsett hur du väljer att komma ur din situation så kommer du komma ur den. Se till att ta med dig dina lärdomar från detta. Man kan alltid bli bättre på att planera, tänka, härda ut känslomässiga tillstånd osv. Håller tummarna för att det löser sig på bekvämast möjliga vis för dig.

Men lilla gumman då. DU valde att boka upp alla pengar på en resa. DU valde att leva flådigt under resans gång. DU söp upp lånade pengar. Allt detta trots att DU inte hade fast arbete. Smart där. Eller?

Det är bara att ta konsekvenserna. Du är vuxen. Sälj prylar, även om du behöööver dem (TV, dyra märkesväskor och kläder, telefon (finns superbilliga gamla modeller med kontantkort), surfplatta, onödig inredning). Ta SMS-lån som du kan betala när pengarna börjar komma in igen. Fråga runt bland vänner efter smålån och mat. Köp billig mat som räcker länge, finns nog tips att hitta här och var om du bemödar dig att söka på nätet. Eller var patetisk och ring soc och grina att du rest och supit upp alla pengar. Hoppas att de skrattar åt dig, för som heltidsarbetande student hoppas jag inte att mina skattepengar läggs på sådana som du.  

Hoppas jag aldrig blir patient hos dig när du är färdigutbildad, omogna, slarviga och oansvariga människor som dig skrämmer mig verkligen ...

Hej. Snälla alla ni som läser här döm inte mig utan ska ni komma med kommenterar, så ber jag till gud att det är bra råd.

Jag är ung tjej 21 år, läst klart halva min utbildning på sjuksköterskeprogrammet. Jag hade ett extra jobb innan inom vården så jag hade rätt bra med pengar, både i kontot och massvis sparat i sparkontot. Men sen..... utan att jag ens var berädd på det. Jag bokade en jätte jätte dyr resa utomlands med en vän, tänkte att jag förtjänade lite avkoppling då jag pluggat ihjäl mig, klarat alla tentor, jobbat ihjälp mig nätter och dagar fast jag haft studier, haft en svår separation och ett riktigt sjukt dåligt år (hänt mig massa olyckliga saker).

I min vanliga rutinmässiga vardag trode jag att jag skulle få jobba mycket precis innan skolan skulle ta slut (då man får som lägst med csn, väldigt LÅGT). Mina sparpengar var redan cashade in för resan. Men så hände det.... en av de på boendet dog (Ett boende med grabbar som har epilepsi och flera funktionsnedsättningar). Nästan 80% av personalstyrkan var insatta just för honom. Så jag fick inga mer tider :( och min panik började växa (skulle jag förlora mitt sommarjobb där? fast jag nekat arbete på sjukhus som undersköterska). Iaf jag hade lite pengar som tur var (fick skatt) och de var rätt mkt till fickpengar till min stora resa. Innan jag åkte så fick jag ta ett lån av min pappa cirka 4700 kr i nödfall. Åkte på resan och det blev så DYRT. fick växla in så mycket nya pengar så det var sjukt :/

När jag kom hem blev det lön 2 dagar efter (men jag hade knappt jobbat in något månaden innan) så lönen räckte bara till att täcka hyran, utgifter + lite mat. Paniken börjar växa. Så i fredags fråga jag pappa om ett nytt lån på 2000 kr och jag har gjort mig TOTALT. Jag får en bra lön +  csn vid den 25:e augusti. Men iaf i fredags kom flera barndomsvänner och besökte mig för jag mådde extremt dåligt /psykiskt) av en kille som sårat mig och för att jag haft de väldigt jobbigt. Så på kvällen började supa ner mina sorger (med måtta trode jag). Dagen efter märker jag att jag äger 500 kr. Alltså har jag slösat alla de pengar jag skulle försöka klara mig på tills nästa lön :( det är FYRA veckor kvar tills det... 

GE mig snälla råd... jag ventilerar snart.. hela mitt liv känns som det ska rasa ihop.  Säg inte att jag ska ringa min pappa ( det är uteslutet) för han är riktigt sträng och han var väldigt snäll att ens låna ut pengar till mig då han själv inte har mycket. Jag har lärt mig väldigt mycket av detta. Men snälla hur klarar jag mig på 4 veckor med 500 kr? Har knappt någon mat i kylen heller :( (brukar äter på jobbet) men mitt schema slutar på söndag......

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-08-04 21:46

Under en timma har jag behövt ta emot extremt mkt kräkningar och onödiga kommenterar från människor som har allvarligt talat dömt hela mig, min uppväxt,min personlighet och vem jag är på ynka ett inlägg? Till en början av alla svar börja jag tro att jag var körd. Jag skrev för att jag har ingen och vända mig till, jag är en tjej som växt upp på mina egna ben. Jag skäms ju otroligt att jag är här i detta skede. Men NI som har hjälpt mig här, givit mig råd (mkt bra råd). Jag har nu upptäckt att jag har undermedvetet varit en hamster och sparat så mycket olika varor i mina skafferier att jag kmr klara mig. Men stöttningen och uppmuntringen har hjälpt mig som fan. De gör mitt hjärta så varmt, på riktigt, så glatt. Det finns ingen anledning till att mobba ner mig mer, tkr jag har mobbat ner mig själv tillräckligt. Ni som varit respektlösa, skulle något (oväntat) eller inte ens oväntat, rent humant korkat misstag hända er skulle ni verkligen vilja bli bemötta såhär? ärligt talat... de är ju förskräckligt, jag läser till sjuksköterska för jag har så mån om att vilja hjälpa människor i livet... och se så många människor som vill andra människor ont, för vadå? vilket syfte? tack iaf ni som varit humana...

Hmm. Först skriver TS att hon är desperat och knappt har någon mat i kylen. Sen, en timme senare,  har hon tittat i skafferiet och insett att hon kommer att klara sig i fyra veckor?
Vidare är inlägget skrivet 4 augusti. TS skriver att både lön och CSN kommer den 25e. Det är 21 dagar,dvs 3 veckor och inte 4. Alltså, fullt skafferi och dessutom 500 kr för 3 veckor.
Alltså, ett inlägg om ett akut jätteproblem, som inte var något problem?