Ezder skrev 2014-05-06 20:50:46 följande:
Man skriver ett brev om sig själv och lämnar den tillsammans med ett fotografi när man donerar. Detta sparas sedan i ett låst skåp i 70 år, så att eventuella barn i vuxen ålder kan få veta om de vill. Om de fortfarande har frågor kan de söka upp donatorn. Donatorn får dock aldrig söka upp mottagare eller barn. Man får dock veta om mottagaren blir gravid, om man frågar - jag vet att (minst) en av mina mottagare är gravid just nu, och det känns helt underbart. :)
De som får barn genom donation uppmuntras att tidigt berätta för barnet. På samma sätt uppmuntras donatorer att berätta för sina barn att de donerat. Om då barnen träffas och funderar på att inleda ett förhållande (för så går det till, eller hur?), och de vet att båda har en äggdonator som genetisk förälder, så är det ju ganska lätt för dem att ta reda på om det är samma donator. Men som sagt, sannolikheten är väldigt liten.
Hoppas det känns lite mindre läskigt nu, och lycka till! :)
Först vill jag tacka er som donerar ägg, ni gör en sådan fin insats. Är mamma till en liten äggdonationstjej och utan sådana som er hade vi haft möjlighet att få henne.
Har tänkt precis sådana tankar, att tänk om vår donator har en son och vår dotter skulle råka träffa honom. Har inte tänkt tanken att det givetvis är något som man pratar om i donatorns familj också. Nu kan jag slå den tanken ur världen. Alla vi som fått ägg eller donerat får tuta i sina barn att de ska ha noggrann utfrågning av framtida partners av vad deras mammor gjort i yngre dar