• Anonym (osäker)

    Blir det tvist nu?

    Jag och mitt ex har ett barn på sex år ihop. Då hennes pappa är instabil och har haft en svår depression valde jag att när jag lämnade honom låta barnet bo hos honom eftersom jag inte ville sätta igång ett bråk. Jag visste att han skulle bli helt galen om jag insisterade på att hon skulle bo hos mig eftersom han ser hela skilsmässan som mitt fel då det var jag som bestämde mig för att lämna honom. 
    Barnet bor sedan i somras hos mig på helgerna. Tidigare hade vi varannan vecka.

    Det hela har gått ganska bra, med vissa kontroverser, men då jag ganska tidigt valde att kontakta familjeenheten i kommunen för att få stöd så har vi haft god hjälp av dem.

    Det sista året har det blivit värre och värre. Han har hela tiden haft svårt för att jag funnit en ny man, men när han flyttade ihop med min gamla vän tänkte jag att nu borde det lugna ner sig. Det gjorde det inte. Båda två har i flera år (och hon i många, många år) ätit mediciner mot depression och ångest, och när de flyttade ihop slutade de båda med dessa utan läkarens rekommendationer för att de inte tyckte att de gjorde nytta. Istället började de meditera. Fine, för mig är det ok att byta en behandling mot en annan som fungerar, men jag känner ju dessa personer väl och visste att meditera är jobbigare än att tugga tabletter så jag undrade hur länge de skulle orka. De höll på i ca ett halvår. 

    Den senaste tiden vill mitt ex att hans respektive är med på alla samtal, och nu vill han ha med henne till familjeenheten när vi ska ha ett samarbetssamtal igen. Varför? Jo, för att hans nya sambo är den som har ansvaret över barnet och då vill inte han sitta där själv. 

    Nu ska vi in på samtal då hans sambo bestämt att de dagar som han jobbar borta (varannan vecka) och hon således är ensam med vårt barn så vill inte hon att jag som mamma ringer till barnet eftersom barnet bli ledset och börjar längta efter mig. Jag känner att det är jobbigt för barnet att varannan vecka inte träffa sin pappa och inte få prata med sin mamma.

    Jag vill att det bara är vi två eftersom det är vi som är föräldrar. Han menar att hen har två familjer och därför ska alla vara med. Han har därför sagt att han inte ställer upp på ett samarbetssamtal där vi inte är alla fyra. 

    Hur gör jag nu? Det blir ju bara att vi står och stampar. 

  • Svar på tråden Blir det tvist nu?
  • Anonym (osäker)
    slutatsnusa skrev 2014-03-07 09:53:14 följande:
    dags för varannan veckas boende nu låter det som
    om pappan inte är hemma och tar ansvar för sitt barn så är det hög tid för dig att kliva in och ta ditt ansvar
    inget att tjafsa om att hans sambo vill vara med vid samtal
    kanske lika bra då det torde framkomma att även hon är en labil person?
    Anledningen till att jag har helgerna är att hon går i skola hos honom och det ligger 7 mil från mig, så varannan vecka är inte så bra då jag får köra så mycket om hon ska bo här och gå i skola där. 
    Det var jag som flyttade (av olika anledningar) och därför har jag försökt att anpassa mig lite efter hans liv också. Tyvärr lägger han all skuld till vår separation på mig, vilket försvårar samarbetet. 
  • Anonym (osäker)
    Anonym (Förstår inte) skrev 2014-03-07 09:57:46 följande:
    Jag förstår inte hur du kan låta barnet bo hos en instabil människa. Jag hade låtit barnet bo hos mig och tagit stöd av familjenenheten. Det är inte ditt ansvar hur han kommer bete sig utan det är hans eget ansvar.
    Det är ju inte bara att ta barnet och låta hen bo här. Han behöver godkänna att hon byter folkbokföringsadress och det gjorde han klart från början att han aldrig kommer att låta ske och istället för att gå till rätten och bli ännu mer osams valde jag att försöka resonera med honom. 

    Nu blir det nog rätten för trots att hen inte far direkt illa hos honom så vill jag att hen bor här så att hen får ut mesta möjliga tid med sina föräldrar utan att det ska hänga på att en sambo kan vara hemma med hen på kvällen. Men jag är väldigt orolig för hur rätten ska ta det, och jag vet ingenting om hur det går till. 

    Jag vill inte bråka, men det känns ohållbart...
  • Anonym (osäker)
    Anonym (osäker) skrev 2014-03-07 11:11:46 följande:
    Det är ju inte bara att ta barnet och låta hen bo här. Han behöver godkänna att hon byter folkbokföringsadress och det gjorde han klart från början att han aldrig kommer att låta ske och istället för att gå till rätten och bli ännu mer osams valde jag att försöka resonera med honom. 

    Nu blir det nog rätten för trots att hen inte far direkt illa hos honom så vill jag att hen bor här så att hen får ut mesta möjliga tid med sina föräldrar utan att det ska hänga på att en sambo kan vara hemma med hen på kvällen. Men jag är väldigt orolig för hur rätten ska ta det, och jag vet ingenting om hur det går till. 

    Jag vill inte bråka, men det känns ohållbart...
    Jag förstår inte varför stavningskorrigeringen ändrar till HON hela tiden!
  • Anonym (osäker)

    Nu bestämdes det mellan oss att vi ska skriva sms till varandra, men han vill att vi bara har kontakt en gång i veckan och barnet har bett mig skriva varje dag eftersom hen saknar mig.

    Jag tänker ta kontakt med en advokat, vad tycker ni?

  • Anonym (ja)

    Ja ta kontakt med advokat och orosanmäl ev även barnets boendesituation till soc. Vägra att sambon är med på samarbetssamtalen om du inte vill ha henne där, vägrar han komma på samtalen ser det illa ut, för HONOM.

  • Foxtrott
    Anonym (osäker) skrev 2014-03-20 21:11:07 följande:
    Nu bestämdes det mellan oss att vi ska skriva sms till varandra, men han vill att vi bara har kontakt en gång i veckan och barnet har bett mig skriva varje dag eftersom hen saknar mig.
    Jag tänker ta kontakt med en advokat, vad tycker ni?
    Du ska kontakta advokat och skaffa dig en samtalskontakt för att få bukt med din mjäkighet så du kan börja ta hand om ditt barn. 

    Din signatur är osäker.

    Är du verkligen så osäker att du inte ser det för ditt barn ohållbara i att hon lite mindre än halva sin tid är ensam tillsammans med en i åratal medicinerande ångestfylld kvinna som slutat medicinera och istället mediterar, vilket i sig inte behöver vara ett problem, men denna kvinna är avogt inställd mot dig och ditt barns kontakt och kan inte hantera ditt barns längtan och sorg. Sedan är i något mer än halva sin uppväxt är ditt barn tillsammans med samma kvinna och sin pappa, även han ångestfylld och i behov av vård, och avogt inställd och sedan är tillsammans med sin osäkra mamma, som inte vill bråka med någon och backar för allt och alla, den sjundedel av tillvaron som återstår?

    Detta barn, 6 år gammalt, är alltså tre vuxnas snuttefilt.

  • Anonym (osäker)
    Foxtrott skrev 2014-03-20 21:22:23 följande:
    Du ska kontakta advokat och skaffa dig en samtalskontakt för att få bukt med din mjäkighet så du kan börja ta hand om ditt barn. 

    Din signatur är osäker.

    Är du verkligen så osäker att du inte ser det för ditt barn ohållbara i att hon lite mindre än halva sin tid är ensam tillsammans med en i åratal medicinerande ångestfylld kvinna som slutat medicinera och istället mediterar, vilket i sig inte behöver vara ett problem, men denna kvinna är avogt inställd mot dig och ditt barns kontakt och kan inte hantera ditt barns längtan och sorg. Sedan är i något mer än halva sin uppväxt är ditt barn tillsammans med samma kvinna och sin pappa, även han ångestfylld och i behov av vård, och avogt inställd och sedan är tillsammans med sin osäkra mamma, som inte vill bråka med någon och backar för allt och alla, den sjundedel av tillvaron som återstår?

    Detta barn, 6 år gammalt, är alltså tre vuxnas snuttefilt.



    Nja, så osäker är jag egentligen inte men när pappan hela tiden hävdar att jag tänker fel, att jag är egoistisk, och att jag inte ser till barnets bästa när jag vill att hen bor hos mig så undrar man tillslut om det är mig det är fel på, och att jag är känslig. Jag vill enbart mitt barns bästa, och är rädd att jag ser till mitt eget bästa och därför kände jag att jag behöver fråga om råd.

    Att backa för den mannen är det enda jag känner att jag kan göra just nu för han gör alla småsaker till världsproblemoch jag vill INTE att han ska bli så upprörd att det påverkar mitt barn. Mesigt? Ja, säkert, men bättre än att mitt barn ska känna att alla är arga kring henne. Det blir liv nog om jag går till rätten utan att det ska infekteras för mycket innan.

    Är det någon som har koll på vad det kostar och hur lång tid en tvist om boende tar?
  • Anonym (hm)

    Men, mår barnet bra? Eller har det uttryckt sig på något sätt någonstans?

    Utan det tror jag du får det svårt. Pappan är som pappan är, du är som du är och har gjort som du gjort, men mår barnet bra så händer ju inget. Barnet står väl skrivet hos pappan då misstänker jag? Ska mycket till för att rätten ska besluta om flytt av boende, skola osv. Låter inte bra.

    Skaffa bra advokat som är duktig på att råda, gärna någon som är processvan och vet vad som räknas i rättsligt sammanhang. 

    Lycka till!

  • Anonym (osäker)
    Anonym (hm) skrev 2014-03-21 18:12:39 följande:
    Men, mår barnet bra? Eller har det uttryckt sig på något sätt någonstans?

    Utan det tror jag du får det svårt. Pappan är som pappan är, du är som du är och har gjort som du gjort, men mår barnet bra så händer ju inget. Barnet står väl skrivet hos pappan då misstänker jag? Ska mycket till för att rätten ska besluta om flytt av boende, skola osv. Låter inte bra.

    Skaffa bra advokat som är duktig på att råda, gärna någon som är processvan och vet vad som räknas i rättsligt sammanhang. 

    Lycka till!



    Jag vet att det kan vara svårt, just därförvill jag prata med en jurist. Jag vill inte dra igång något som blir jobbigare än ddet är för mitt barn. Hen har uttryckt flera gånger att hen vill bo hos mig och det är alltid en låg och ledsen person jag kör till skolan på måndagar. Hen vill inte dit för då vet hen att hen ska till pappa och det vill hen inte.

    Jag vet inte om det räknas i en rättegång...
  • Lindsey Egot the only one

    Ett barn bor hos sin pappa men psykiska problem och han har en sambo med en sambo som även hon har psykiska problem och båda två har avsagt sig medicinsk behandling. Frågan är hur barnet mår med två deprimerade vuxna 24 dagar i månaden.

    Du som förälder MÅSTE se till ditt barns bästa. INTE till pappans bästa eller låta gans sambo styra och ställa. Är barnet otryggt i sin styvmors sällskap och vill ringa mamma hela tiden så finns det ju ett STORT problem

  • Anonym (osäker)
    Lindsey Egot the only one skrev 2014-03-21 19:58:58 följande:
    Ett barn bor hos sin pappa men psykiska problem och han har en sambo med en sambo som även hon har psykiska problem och båda två har avsagt sig medicinsk behandling. Frågan är hur barnet mår med två deprimerade vuxna 24 dagar i månaden.

    Du som förälder MÅSTE se till ditt barns bästa. INTE till pappans bästa eller låta gans sambo styra och ställa. Är barnet otryggt i sin styvmors sällskap och vill ringa mamma hela tiden så finns det ju ett STORT problem



    Hen vill inte ringa hela tiden, men hen har sagt att hen vill ha kontakt med mig varje dag eftersom hon längtar och detta vill inte pappan och hans sambo.

    Hen är nog inte otrygg hos sambon som hen tycker om. Det är ju min gamla vän så de känner varandra. Men mitt barn saknar mig mycket och jag märker att hon är mycket mer mammig och känslig de veckor hon varit ensam med sambon.
  • Anonym (hm)
    Anonym (osäker) skrev 2014-03-21 19:25:32 följande:


    Jag vet att det kan vara svårt, just därförvill jag prata med en jurist. Jag vill inte dra igång något som blir jobbigare än ddet är för mitt barn. Hen har uttryckt flera gånger att hen vill bo hos mig och det är alltid en låg och ledsen person jag kör till skolan på måndagar. Hen vill inte dit för då vet hen att hen ska till pappa och det vill hen inte.
    Jag vet inte om det räknas i en rättegång...
    Om det är bara ditt ord som beskriver ledset barn blir det svårt. Ditt ord vägs upp av pappans. Summa = 0 = inget förändras. Du behöver andra som verifierar måendet om det ska kunna ändras. Helst ska det vara utomstående, 
    Prata med duktig advokat. Kolla upp noga och betala vad det kostar för en timmes rådgivning (man får mycket bättre råd om man betalar för deras tid).
  • Anonym (osäker)

    Nu har jag varit hos juristen och hen säger precis som jag att det är orimligt att mitt barn ska vara så många timmar med en utomstående, oavsett hur mycket vi känt varandra tidigare. Hen ska nu skriva ett brev till mitt ex och förklara vad det är jag vill och varför och sedan ska han få två veckor på sig att svara. Eftersom vi inte kommit överens innan tror inte advokaten att han kommer att gå med på mina krav nu heller och då blir det stämning. Det enda som man kan se är emot mig är att hen redan börjat på skola i min ex by, men det ska också vägas mot att pappan inte träffar ditt barn särskilt mycket utan lägger ansvaret på sin sambo.

    Fy, det känns jättejobbigt, men jag gör det för barnets bästa och jag har verkligen lagt fram att jag inte vill att hen ska bli alltför påverkad av detta. 

  • Anonym (osäker)

    I veckan kommer önskemålet från min jurist till mitt ex där han har två veckor på sig att svara ja eller nej till det. Om han inte svarar eller om han svarar nej så blir det stämningsansökan. 
    Barnet är hos mig denna vecka och det är nog bra för jag vet verkligen inte hur reaktionen kommer att bli. chansen för att han blir helt galen är lika hög som att han skulle ta det lugnt...

  • Anonym (familjenärstor)

     Den här personen känner jag...hej sambon här
    Han kommer svara NEj och det är väl ett konstigt brev att komma med som svar på hans brev där han yrkade på veckovis för att barnet skulle kunna komma i ro mellan varven och att jobba på era samarbetsproblem genom samtal hos familjerätten. I övrigt en falsk polisanmälan, orosanmälan kan VI inte påstå är tecken på samarbetsvillighet från din sida. Du har halvt traumatiserat ditt eget barn...för vad? Att du inte tål tanken på att du inte kan kontrollera i mitt hem, min familj......lågt av det lägsta jag någonsin varit med om....Läk dig själv istället....på riktigt..

    För övrig meditation! ger du dig på meditation....hur kan man säga något dåligt om det överhuvudtaget... jag är inte deprimerad, jag har lämnat rena urinprover i över 1 år för att få ut min adhd medicin, jag jobbar heltid och min man med och vi sliter hårt men  älskar djupt

    Tillbaka till brevet från advokaten så skickade vi det för över 1 månad sen så sluta hota och skicka det där brevet så vi kan svara med ett fett stort NEJ!

    En familj delas inte, de två behöver varandra. Vi försöker inte ta din ifrån dig så snälla sluta försök att splittra min.

    Som fru skyddar jag min familj....det är det enda som du inte tål....

    sluta med allt bara.....vem orkar bråka...

  • Anonym (familjenärstor)

    silent treatment....?

  • Anonym (familjenärstor)

    Tack det betydde mycket för oss båda här hemma. Jag förslog en egen "barn" mobil så kan han ringa när han vill. Han skulle gilla det... 

  • Anonym (osäker)
    Anonym (familjenärstor) skrev 2014-04-13 18:55:59 följande:
     Den här personen känner jag...hej sambon här
    Han kommer svara NEj och det är väl ett konstigt brev att komma med som svar på hans brev där han yrkade på veckovis för att barnet skulle kunna komma i ro mellan varven och att jobba på era samarbetsproblem genom samtal hos familjerätten. I övrigt en falsk polisanmälan, orosanmälan kan VI inte påstå är tecken på samarbetsvillighet från din sida. Du har halvt traumatiserat ditt eget barn...för vad? Att du inte tål tanken på att du inte kan kontrollera i mitt hem, min familj......lågt av det lägsta jag någonsin varit med om....Läk dig själv istället....på riktigt..

    För övrig meditation! ger du dig på meditation....hur kan man säga något dåligt om det överhuvudtaget... jag är inte deprimerad, jag har lämnat rena urinprover i över 1 år för att få ut min adhd medicin, jag jobbar heltid och min man med och vi sliter hårt men  älskar djupt

    Tillbaka till brevet från advokaten så skickade vi det för över 1 månad sen så sluta hota och skicka det där brevet så vi kan svara med ett fett stort NEJ!

    En familj delas inte, de två behöver varandra. Vi försöker inte ta din ifrån dig så snälla sluta försök att splittra min.

    Som fru skyddar jag min familj....det är det enda som du inte tål....

    sluta med allt bara.....vem orkar bråka...
    Ehhh... Du har nog tagit fel här...
  • Anonym (familjenärstor)

    fel eller inte..ut kom det iaf o det var skønt :) 

  • Anonym (osäker)
    Anonym (familjenärstor) skrev 2014-04-14 15:29:25 följande:
    fel eller inte..ut kom det iaf o det var skønt :) 
    Fast du kanske ska kolla först om det är rätt person du skäller ut. Du känner inte mig och du anklagar mig för rätt mycket. 
    Bra för dig att det känns bättre nu. 
Svar på tråden Blir det tvist nu?