Varför ger min bonusdotter upp utan att knappt ha försökt?

Hej!
Jag är bonusmamma till en jättegullig flicka sedan 5 år tillbaka. Hon var 5 när hennes pappa och jag blev tillsammans och hon är alltså 10 år gammal. Nu bor flickan hos oss på heltid och har av olika anledningar gjort så sedan 2 år tillbaka. Allting går väldigt bra och vi är tighta och kommer bra överens i familjen.

Nu till min fråga: Varför är min bonusdotter en sådan vekling? Och vad kan jag göra åt det? Hon ger upp utan att knappt ens ha försökt ibland. Det kan gälla läxor, någon fysisk ansträngning eller sport, kan gälla spara ihop pengar till något eller vad som helst. Om hon inte genast lyckas med läxan på första försöket så börjar suck och stånk och ofta börjar hon gråta och tycka synd om sig själv som måste göra läxan. Samma gäller när det är dags att duscha, eller komma hem från en kompis, då kommer tårarna. Bara för att hon inte får göra precis det hon själv vill just när hon vill. Blåser det en uns vind ute och hon cyklar så måste hon leda cykeln så det inte blir för svårt för henne. Väl hemma sen har hon såååååå ont i benen. När vi är och badar så vågar hon inte doppa sig eller blir det mörkt ute kan hon plötsligt inte våga gå hem själv osv. Ber man henne plocka upp på sitt rum så stånkas och gnälls det och är det två saker som hon ska göra och som hon inte vill så ger hon upp och lägger sig rätt upp och ner och gråter bara. Hon eldar på sig själv genom att prata tyst med sig själv som "det är så syyynd om mig" "jag viiiiiilll ju inte" "men varför" eller "det här är den värsta dagen i heeeela mitt liv". Jag har väl daddat henne lite och haft tålamod och peppat henne med positiva kommentarer för jag vet att det inte är så lätt med ny familj osv. Men nu är hon 10 år och jag har börjat säga saker som att "alla måste ju göra sin läxa" och "man måste lära sig så man kan utbilda sig och få ett jobb så man kan försörja sig själv". Då gråter hon ännu mer för att det är så lång tid kvar av skoltiden
Hon är också feg när det gäller att prova ny mat eller andra saker.
Jag har som sagt alltid peppat henne och inte tvingat henne men nu väntar jag en liten bebis och kommer inte riktigt hinna leda henne genom vartenda hinder i livet längre och jag vill att hon blir lite mer självgående.
En annan sak ang. det nya barnet i magen. Hon är glad för att hon ska få bli storasyster men hon kommer ibland till mig och säger "gagga" och leker att hon är en bebis! Jag förstår att det betyder väl att hon vill att jag ska ägna mig mer åt henne men jag tycker att det är underligt beteende av en så stor tjej? Hon leker också ofta med små barn och deras leksaker och när jag kollar på kläder till en liten så säger hon att hon önskar att hon kunde ha sådana kläder. Hon verkar inte svartsjuk utan bara himla barnslig och omogen på något vis?
Jag själv minns tillbaka på min tid som 10åring, jag tror att jag var mycket mer intresserad av att vara äldre än jag var, snarare än yngre. Att man ville sminka sig och fixa med håret och lyssna på musik och dansa osv.
Har jag orimliga krav eller är det bara så här det är med barn och jag inte fattat det för jag inte fött egna barn eller vad? Är detta en normal utveckling hos en 10årig flicka?
Jag tycker så hemskt mycket om denna lilla tjej och jag vill hjälpa henne framåt. Vill inte att hon ska spendera livet som en blomma som gick av i vinden och sluta försöka.

PS Så klart är flickans pappa också väldigt engagerad och vi hjälps ju åt.

jordgubbe0812

Äldre 30 Aug 00:46

#1

Hej.
Lite tankar.
Jag tycker det låter som flera parametrar spelar in och att det handlar om olika saker.

Att protestera när man måste göra något som man inte vill tror jag alla barn gör. De vill inte lägga sig, äta, städa osv. Det brukar väl bli bättre om man är konsekvent men egentligen är det väl ganska naturligt att protestera. Vem vill göra något tråkigt egentligen?

Dåligt tålamod kan bero på så mycket. Dels är vi olika individer som är bra och dåliga på olika saker. Jag får ändå uppfattningen att hon klarar skolan och det måste väl betyda att hon har grundläggade tålamod när det behövs.
Har hon dåligt självförtroende? Om jag går till mig själv, så har jag mycket lättare att sitta och klura på problem inom ett område jag tror att jag är bra på än ett sämre område.
Blir hon belönad för att dåligt tålamod? E.g ger ni henne mer hjälp på olika sätt då, så att det har blivit en enkel väl att slippa anstänga sig.

Insanejane77

Äldre 30 Aug 11:44

#2

jordgubbe0812 skrev 2011-08-30 00:46:27 följande:

Hej.
Lite tankar.
Jag tycker det låter som flera parametrar spelar in och att det handlar om olika saker.

Att protestera när man måste göra något som man inte vill tror jag alla barn gör. De vill inte lägga sig, äta, städa osv. Det brukar väl bli bättre om man är konsekvent men egentligen är det väl ganska naturligt att protestera. Vem vill göra något tråkigt egentligen?

Dåligt tålamod kan bero på så mycket. Dels är vi olika individer som är bra och dåliga på olika saker. Jag får ändå uppfattningen att hon klarar skolan och det måste väl betyda att hon har grundläggade tålamod när det behövs.
Har hon dåligt självförtroende? Om jag går till mig själv, så har jag mycket lättare att sitta och klura på problem inom ett område jag tror att jag är bra på än ett sämre område.
Blir hon belönad för att dåligt tålamod? E.g ger ni henne mer hjälp på olika sätt då, så att det har blivit en enkel väl att slippa anstänga sig.

Hej!
Ja det är ju inte egentligen en fråga jag ställde, blev flera ju längre inlägget blev.

Klart att hon får protestera, ingen vill göra något man inte vill, men att bli så himla förstörd att man lägger sig ner och gråter titt som tätt känns som en för stor reaktion på en rimlig och normal begäran?

Men vi är konsekventa i allting och hon vet om redan innan att på kvällen ska hon duscha eller göra läxan efter maten osv och vi har samma schema varje dag för vad som ska ske på kvällen. Det blir när vi väl säger orden som dramat börjar. Vi säger det inte på något underligt eller hårt sätt utan bara helt vanligt. Hon tjänar inget på att gråta för hon måste fortfarande göra sin uppgift och hon får samma hjälp oavsett om hon gråter eller inte. Försöker ibland med uppmuntran som att "om du hinner duscha och borsta tänderna innan kl 20 så hinner du och jag se true talent innan du ska sova om du vill" Men jag vill inte smöra för mycket för det är orimligt att hon varje gång ska behöva bli övertalad att göra vanliga normala saker. Tycker jag iaf.

Hon klarar skolan jättebra. Vi belönar inte hennes dåliga tålamod utan hon får helt enkelt fortsätta med den saken hon pysslar med (och som hon inte vill,) tills dess att hon är klar.
Ta läxan som ex. Vi visar hur man gör, går igenom med henne och sedan ska hon öva på egen hand innan vi förhör henne eller rättar. Men ibland säger hon inte till om hon inte kan utan sitter bara tyst och gråter för sig själv. Spelar ingen roll att vi talar om att hon ska säga till om hon behöver hjälp. Har frågat henne varför men det har hon inget svar på. Jag tycker det är underligt.

Tycker inte heller att vi har orimliga krav? Vi begär:
hon ska komma hem när vi ringer och äta middag, göra sin läxa, tvätta sig och hålla ordning på sitt eget rum (har hon inte städat får hon inte ta in en kompis) och hon ska lägga sin tvätt i tvättkorgen.

Det är nog som du säger, hon har säkert lite dåligt självförtroende. Och att hon hetsar upp sig själv när hon inte kan eller när hon är trött och det slutar med tårar. Vad jag inte vet är hur jag ska få henne att sluta upp med att grina för allt och inse att hon måste göra tråkiga saker också och att man inte kan få jättemycket uppmuntran för minsta lilla sak hela hela tiden. Det har inte heller fungerat att förklara för henne att alla måste göra tråkiga saker ibland och att det är en del av livet.
Jag ska fråga läraren om hon är lika lipig i skolan, det har ingen sagt något om faktiskt. Självklart får hon gråta om hon är ledsen och protestera när det är svårt men jag är rädd att hon ska bli retad i skolan om hon är underlig och ska gråta för allting. Jag vill stärka henne men jag vet inte riktigt hur?

Varför ger min bonusdotter upp utan att knappt ha försökt?

INNEHÅLL