När de ska sova....

sorry - barn är barn.
din kille har barn, du kan aldrig ändra på det.
han kommer älska dem över allt annat - o förmodligen vill du inget annat om du tänker på det... vill du att han med era ev barn ska ta avstånd från dem pga av nån ny tjej el nåt annat... de säger ju en del om din kille hur han prioriterar sina barn.
prata med din kille om det är något ni kan hjälpas åt med för att få ett annan situation, hur ska de bli trygga, kan han agera på något sätt el inte för att de ska funka bättre. hur är det hos mamman etc. ni alla tre kanske kan prata om situationen för att få den bättre.

men såsom det är just nu...tror du behöver se på detta som en vuxen, de e barn... de behöver trygghet o kärlek... o detta är förmodligen deras sätt att få det.

Låter som vilka barn som helst i den åldern. Tycker de går och lägger sig väldigt tidigt för att det är sommarlov, inte konstigt att de inte somnar på en gång. Min dotter är 11 och går och lägger sig 20.30 på skolkvällar. Andra kvällar kan de bli runt 23. De är inte små barn som går och lägger sig efter bollibompa längre. Lugna kvällar lär ni inte få förrän de är tillräckligt stora att ränna ute och då är det inte lugnt pga andra saker.

Antagligen handlar det om lite otrygghet. Sedan vill de nog testa hur långt de kan gå. Barn är barn och de kommer att testa hela tiden, det är bara för dig att vänja dig. Du visste att han hade barn när du flyttade ihop med honom. Jag har oxå levt med bonusbarns i sex år, varannan vecka. Det var påfrestande i början och jag fick stå tillbaka en hel del den veckan han hade dem, men å andra sidan så hade jag faktiskt valt att flytta in i hans liv och då får man bara acceptera att läget är som det är. Du och han har ju faktiskt varannan vecka för er själva, när det bara är du och han. Era myskvällar kanske ni kan ha när han inte har barnen. Förr eller senare kommer barnen att sluta att ropa på pappa på kvällarna. Barnen är så pass stora så de vet exakt hur de ska bete sig för att få uppmärksamhet, de vet att ni tittar på film eller myser i soffan när de skall sova och det är klart att de inte vill sova då. Ha lite tålamod, det kommer alltid att vara hans barn oavsett hur du än vrider och vänder på det. Du valde att flytta in, så du får anpassa dig lite. Hoppas det blir bättre för er snart.

Skit i kommentarer av typen "du vissta han hade barn då du flyttade in"! 
Bare bullshit!
Jepp, man vissta om barnen, men inte hur det var att leva ihop med dom.

Vel, till saken!
Har börjat forstå att det fölger jäkla masse gnäll och grining med barn.
Det är aldri bra nog tyvärr.
Men det ni kan göra, är att våga sätta gränser!
Vatten måste dom få om dom är törstiga. Godnatt kram får dom når dom kryper till sängs, och det får faktisk räcka. Saker dom undrar får man ta på morgonen med midre det är nåt jätteviktig, och då får man ta det snabbt.  Det är bara ett barns forsök på att få uppmerksomhet när det egentlig ska sova. Handlar det om otrygghet, får man deala med det på dagtid vid att sätta av tid, ge bekreftelse osv. Men när det är kväld ska man sova! Så har vi det här. Kommer bli ett helsikes liv i början, när ni slutar ge respons på ropingen. Men dom vill lära snabbt att man inte kommer någonstans med gnäll och tjat. Alla barn behöver tydliga gränser, så vär inte rädd!  

Nej du får bara prata med din pojkvän om det. Höra va han tycker bör göras.
Inte mycket du kan göra om han inte vill.
Men vet hur svårt det är att t upp sådana saker... 

Kommentarerna som "han kommer alltid älska den över allt annat", vad fan!Det har INGENTING med det att göra! Det har med uppfostran att göra! TS är en familjemedlem, men ser situationen från ett annat perspektiv, Vore det TS:s egna barn skulle hon säkert också vilja ha lika mycket eget kvällsmys med sin man som nu, vuxentid måste man ha och det är härligt, inte egoistiskt.  TS är trött och främmande för en situation som är ny och är rädd för att säga fel saker som kan uppfattas fel, fast hon inte vill något illa. Hon vill också synas och känna sig sedd, även fast hon är vuxen. Det vill väl alla?

 Varför ALLTID dessa dumma kommentarer om att "du borde vetat" och mellan raderna: "han är dålig, han kommer aldrig älska dig lika mkt" etc.  Att kvinnor kan trycka ned andra så hårt på ett forum! Sådana kommentarer visar ju verkligen hur kommentatorn anser att en familj ska vara. Olika prioriteringar och alla älskas på olika nivåer, beroende på vilken ålder som nåtts.

Som ny kvinna är man alltså ALDRIG lika mycket värd eller älskad, utan ska naturligt finna sig i att för evigt vara i skymundan? HERREGUD!

Jag tycker tvärtom du låter otrygg så som du beskriver det.

Barn är barn som någon skrev. Det är så här det är. Föräldern är ansvarig inför barnen, inte tvärtom.

Det låter tyvärr som helt vanliga barn i den åldern... 

Jag förstår att det är frustrerande, men det är sådana många är.

 

Mange säger att barn är barn. Så här är det bara... 
Öh nej, så är det inte bara.
Barn testar gränser ja! Men då måste ju vi vuxna dra gränsen eller?
Får era barn hålla på sånn här uten att ni gör nåt?  
Låter i så fall konstigt... Specielt att ni inte blir trötta på det...  

Inlägget ovan även riktat till Ess.

Bonusen här har oxå periodvis ropat efter sin pappa och även mig, många gånger för att se om vi kommer. Alldra helst när hennes lillasyster var ny här på jorden och om hon skrek på kvällen så ropade hon gärna, då främst på mig för att se om jag gick i från lillasyster och kom till henne istället. Sånt går över.
Men jag kan tänka mig att barnen i det här fallet gör ungefär samma sak, ser om pappa kommer istället för att sitta kvar hos dig. Det är alltid en tävlan om uppmäksamheten, tror de. Och jag är väldigt säker på att De VET att deras ropande på pappa stör dig.

Det stör mig på kvällen om våran dotter skriker precis när man börjar komma in i filmen. Men det är bara att vackert gå.

Anyway. Men bonusen har Vi har "gjort upp regeln" att är det vatten, toalettbesök eller liknade saker är så får hon gå upp själv och fixa det själv.
Vi kommer INTE upp med ett glas vatten till henne om hon ligger och gapar, utan säger "du får gå till toaletten och hämta själv" (vi har med andra ord ett glas där för dessa tillfällen)

Nu är hon väldigt duktig på att somna själv för det mesta, men efter att ha levt med henne i 3 år så har jag lärt mig signalerna för "när det kommer att krånglas" och ofta är det enda som behövs att någon sitter bredvid henne och frågar vad det är hon tänker på och pratar lite om dagen. Nu får ju det oftas bli jag, eftersom hennes pappa inte riktigt fattar grejen.
Det räcker ofta med 5-10 min och sen säger jag "men vet du vad, om du försöker blunda nu och så kan vi prata om hur det känns i morgon".

till en 7 och 9 åring gissar jag på att man kan ge dem typ 3 ggr. Alltså, 3de gången man kommer in säger man "det här är sista gången ikväll, nu får det vara nog, du har fått vatten, kramar osv,". Så mycket saker kan ingen behöva när man redan gjort allt klart för sänggående.

bara läst TS

Haha, låter nästan som här...
Jag är inge trött, jag kan inte sova, jag har ont i magen, jag är törstig, jag är kissnödig.... osv..

Förut svarade vi alltid och ungefär nej nej nej nej sovdags nu... beroende på vad dom skrek om såklart..
Det gjorde bara saken värre och ropen fortsatte...

Idag gör vi som så... dom är stora nog... är du törstig, gå o drick, är du kissnödig kissa, kan du inte somna, ligg vaken, men ligg i din säng....

Under sommarlovet har tiderna såklart varit slapparem och dags o få in rutin igen.... ska bli spännande :)

Men som ngn skrev... barn är barn och jag tror dom flesta barn har en sån här längre el kortare eller flera perioder i sitt liv...

Bara bita ihop...

Eller gör till vana... att alltid förberedea inför läggning...
Nu är det 30min kvar, eller ni får se klart denna film, sen är det sovdags... Så det inte blir ett abrupt avslut o säng direkt...

Vi kör ofta med, ni får se klart filmen, sen är det tandborstning o hopp i säng... Brukar inte va nå större problem o få dom i säng, men ropen återstår...

Hoppas det blir bättre m tiden!