Någon annan med barn som började krypa sen? Utredning?

Okej. Dum fråga från mig kanske men jag blev bara lite nyfiken just för att du skrev att han har dålig balans. Min kille har ju inte heller någon vidare balans även om den börjar bli bättre.

Förstår att det känns sådär. Men jag har en känsla av att allting kommer att bli bra! Har du honom mycket på golvet?

När vi var på 10 mån kontrollen så kunde inte min son sätta sig upp själv egentligen, med hjälp ja och ibland själv men inget regelbundet. Han kunde inte krypa heller. Då frågade läkaren om jag var en sådan mamma som bar honom överallt och visst var jag det. Han blev alltid buren som pytte för att han föddes så liten och sedan har jag aldrig tvingat honom att vara på golvet egentligen, vid minsta lilla pip tog jag upp honom och bar honom, eller satte honom i gåstolen så han fick springa runt eller satte honom i matstolen. Gav honom aldrig chansen att leka på golvet och utvecklas där vilket jag nu inser är så viktigt!

Efteråt satte jag honom på golvet varje dag och lät honom sitta där.. lekte med honom m.m.. och lät honom kämpa även när han gnällde.. till slut lärde han sig att krypa, sätta sig upp, dra sig upp överallt m.m.. allt på ca 1 månad.. Då insåg jag att det var just det som han behövde.

Tänkte om det kan vara liknande för er? 

Men det behöver ju inte ha något samband. Min son har ALDRIG velat vara på golvet, han är en riktig famnfis och jag har burit på honom massor. Eller också har han suttit på golvet eller i stolen, men det där med att ligga på magen har aldrig varit hans grej. Han började sätta sig upp, dra sig upp till stående, gå med stöd (händer + gåvagn) osv när han var nio månader, började åla vid tio månader, kröp vid elva månader, tog sina första steg som ettåring. Han är lite senare men inte på något vis anmärkningsvärd. Barn är helt enkelt olika varandra och visst är det viktigt att de får träna och öva, men att de blir burna mycket och inte vill vara på golvet har inte så stor betydelse som din läkare vill göra gällande.

Jag menade bara att ge ett tips som jag fick. Vet inte alls hur mycket det faktiskt stämmer för kan hända att min son hade lärt sig det där i samma takt ändå men det kändes som att det hjälpte att han fick sitta på golvet mer. BVC menade att det skulle öka hans självständighet och på så sätt öka nyfikenheten vilket gör att han börjar utforska mer än att bara sitta med armarna rakt ut och vilja bli buren. Jag menade inte heller att de ska ligga på magen utan mer att de ska få möjlighet att leka på golvet - ensam, med mamman, liggandes eller sittandes är mindre väsentligt. Jag tänkte bara dela med mig av det som jag fått som råd ifall hon önskar testa och inte redan gjort.

Sen vet jag inte riktigt vad som klassas som sent egentligen. Tycker att min son låter mycket lik din. När jag tittar på honom så känns det som att han lär sig perfekt för sin ålder för det känns så naturligt hans utveckling men sedan så läser jag om andra och ser alla milstolpar i form av tabeller och inser att det verkar ske betydligt tidigare hos andra. 

Av mina 4 barn är det bara en som börjat krypa innan 10 månader, den yngsta och hon kröp vid 7 månader (då kunde hon inte sitta själv) och hon gick vid 10 mån så hon var ju väldigt tidig jämfört med de andra 3, men senare med sittandet. Mina tvilingtjejer var 10 månader när dom började krypa och tog sina första steg vid 16 månader. Mellantjejen kröp nästan inte alls... Hon ålade fram och tog sina första kryptag efter 1-årsdagen men hon fortsatte ändå mest åla i ett par veckor till för den tekniken kunde hon... när hon var 13 månader började hon gå istället.

Normalspannet är ju jättestort. Jag känner själv att min son har lärt sig i sin takt och han är en ganska försiktig kille som tar in oerhört mycket. Han lär sig väldigt snabbt, men grovmotoriskt tar han sin tid på sig. Jag var själv orolig och vi lekte mer med sonen på golvet för att uppmuntra utvecklingen, precis som du, men... jag tror egentligen inte att det spelade så stor roll i det stora hela. Framför allt var det nog att viljan att ta sig framåt fattades, det var när han började ta några steg när han höll oss i händerna som han egentligen upptäckte att han kunde ta sig någonstans och DÅ först blev han frustrerad över att inte ta sig någonstans. Då hade vi suttit och viftat med leksaker och lockat med andra saker ganska länge. Nåväl, det jag reagerade på var faktiskt att BVC skjuter över skulden på dig, "bär du honom mycket?", hela den grejen. Det är en sak att skuldbelägga en morsa för att hennes barn är lite senare, en annan sak att säga att det vore bra om barnet fick så mycket tid som möjligt på golvet. Förstår du hur jag menar?

Glädj dig till att det är innan ett år och att barns kapacitet att ta igen sig under ett år är mkt bra! nu vet ni ju attt han är svag i musklerna och bålen finns otaliga sjukgymnastiska övningar man kan göra för att träna just dom sakerna! min dotter har en muskelförslappelse och är mkt svag i bålen. Vill du så berättar jag gärna de övningar vi fått från habiliteringen för att träna både bål och muskler, inboxa mig!
Till det goda kan ju höra till att min dotter var som en 3 månaders baby i sin utveckling när hon först blev remiterad och efter habilitering och att vi fick veta vad vi kunde göra här och nu, så tog hon bara på ett halv år ett utveckllingskliv på 3 månader så nu bedöms hon utvecklingsmässigt till 5-6månadersbaby. idag är hon 2,5år gammal. Men glädj över att nu kan ni ta saken i era händer och precisionsträna med barnet!!
Ja, det är många fråge tecken och det ska ni givetvis bearbeta. Men varje dag är guld värda för barn som är så små.
jag hjälper er gärna med att berätta och förklara olika övningar för er!!

Har inte läst annat än TS.
Vår son började krypa en vecka innan han började gå och det gjorde han när han var precis 1 år. Det var inget alls konstigt enligt bvc. Innan han började krypa ålade han fram.

Hur har det gått?

Ja hur har det gått?

Dottern började krypa vid 1,5 år. Började gå vid 13,5 månader. Hon hasade sig fram på rumpan istället för att krypa. Funkade lika bra det. Förstår inte riktigt varför er son måste på utredning egentligen. Det tar ju den tid det tar. Varför stressa liksom.

Tänkte jag skulle uppdatera lite här.

Strax innan sin 1 årsdag började han åla lite smått och nu sen en vecka tillbaka hasar han omkring på rumpan.
När han var 13 månader satte han sig upp själv (nu är han snart 16 månader) och har sedan 2-3 veckor börjat resa på sig mot endel möbler. Han står inget själv än utan har alldeles för dålig balans för det. Ställer man honom på golver ramlar han direkt. Går inte heller något när man håller honom i händerna.

Vi har varit på ett besök hos sjukgymnasten och några hos läkaren. Läkaren tror inte att han kommer lära sig att gå innan han är 2 år, jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Det har hänt ganska mycket de sista månaderna nu.

Vi ska på återbesök hos sjukgymnasten i september och väntar även på en tid till barnmottagningen igen, skulle fått den i slutet av juni men än har det inte hänt något-. Jag tänkte ta & ringa en dag & kolla läget.

Just de. Han kan fortfarande inte vända på sig från rygg till mage. Inget han gör iallafall.

Tack för att du ger oss en uppdatering. Har tänkt en hel del på er faktiskt, mycket för att vi hängde i samma tråd när våra killar var pyttesmå.

Det låter som att det hänt en hel del sedan du skrev den här tråden och det är riktigt roligt att läsa :) Hoppas det fortsätter med framsteg, och det tror jag att det gör.

Vad har läkarna sagt om det hela, har de några funderingar kring vad det kan bero på? 

Hej TS!

Vår dotter lärde sig inte krypa förrän efter att hon lärt sig gå, när hon var runt 20 månader. Fram tills dess åkte hon runt på rumpan väldigt sakta och mödosamt. Precis som du beskriver kunde hon inte heller vända sig från mage till rygg, det kom också mycket senare. Dock hade hon bra finmotorik och normal utveckling i övrigt.

Nu är hon 2,5 år och springer, hoppar och, ja - kryper  när andan faller på.  Men hon är väldigt försiktig av sig och har fortfarande ganska dålig balans. Finns det hjälp att få, så råder jag dig att ta den. Det var riktigt jobbigt när hon skulle lära sig gå. Kram och lycka till!

Och sen jag skrev här i förra veckan har han nu börjat gå runt hela soffbordet när han håller sig i, endast i högervarv än så länge. Runt runt & runt.  =) Dock går han inte ett steg typ när man håller i honom.  Har en gåvagn men har inte gett den till honom än, vill att han ska förstå hur man sätter sig själv först så han inte slår ihjäl sig hehe. Kanske borde skaffa en sån där hjälm till honom.

Läkarna har ingen aning om vad det beror på.

min son kröp inte alls...det var aldrig nån som kommenterade det. han gick när han var 11,5 månad.

min son kröp aldrig, dock såg vi på annat sätt att växelverkan fanns, han var 13 månader när han började stå med stöd. 13,5 månad när han stod en hel kväll (nyårsafton) och ställde sig upp mot en stege släppte taget, tog tag och satte sig ner, gapskrattandes. om och om och om igen. Han var 15-16 månader när han började gå med gå-kärra ordentligt, och sen vågade släppa taget. Han har alltså gått i 4-5 månader nu (är 21 månader) och det märks ingen skillnad på honom och jämnåriga. Om något så har han nästan bättre kontroll över sitt springande, det är en del "full fart inget vett" men inte lika mycket som på en del andra i samma ålder.

Han kunde vända sig, men gjorde inte, det var som att när han väl hade gjort det var det inte intressant längre.