• elrovi

    5-åring som vill flytta

    Har världens goaste 5-åring, men som hos alla andra (antar jag) så blir vi osams ibland. Han är ju inne i någon trotsålder och vill inte göra som vi säger. Tycker vi är dumma (så klart), säger att vi slår honom (vilket vi inte gör, däremot kan vi ta i honom i armen när han inte lyssnar och ta honom från vissa situationer ex när han hoppar i soffan, kastar kuddar  o liknande) och det jobbigaste är att han ideligen säger att han ska flytta. Kan någon ge något tips på hur vi ska bemöta dessa "flyttar". Säga ifrån, kramas, hjälpt honom packa... har testat det mesta utan några bra resultat...han har ju givetvis inte flyttat och det kommer han ju inte att göra men tycker det är så ledsamt när han säger så...hör detta till trotstiden eller vad?

  • Svar på tråden 5-åring som vill flytta
  • fruchti1

    hej,
    Min son är 5 år och har mycket humör..... Nån gång under denna vecka ville han åka till sin mamma (pappa skriver med frugans profil).
    Han skrek, slog och sparkade mig och skulle alltså flytta till sin mamma. Jag förklarade i lugn o ro (Hur man orkade??) att jag inte skulle skjutsa han. Att när han vilja åka till sin mamma att han skulle promenera. Så jag hjälpte han med sin overall, handskar o mössa och sen va det bara att öppna dören och ut han gick, skrickande....
    Vi bor jätte lugnt här ifall ni undra. Men han satt på bron och sparkade mot dörren, jag gick ut och hjälpte han en lite bitt på väg.... Men så fort jag gick in kom han mot dörren igen. Efter en 10 minuter gick jag ut igen och vi pratade. Han insåg då att han inte kom nånstans och jag sa att han skulle be om ursäkt. Förklarade att jag älskar han jätte mycket men att jag inte accepterar såna saker.
    Kanske det hjälper dig inte mycket men försök att vara lugn o bestämt. Det är du som bestämmer

  • elrovi

    ja, jag antar att det hör åldern till...ska testa hur långt han kan gå...skitjobbigt och ledsna blir vi, men nån gång slutar han väl...tack för ditt svar

  • Suri

    Var ärlig och säg att du skulle bli jätteledsen och ensam om han flyttade. Sedan tycker jag inte att du skall göra så stor grej av det. En femåringen kan ha svårt att verbalt uttrycka känslor. Att säga att han vill flytta är bara ett sätt för honom att utrycka ilska, besvikelse, sorg, utanförskap. Han känner sig inte förstådd och orättvist behandlad. När det sedan får effekt, ni reagerar, så kommer han att fortsätta säga det. Gör inte så stor grej av det, det kommer snart att gå över av sig själv.

  • Maria222

    Jag tror precis som suri skriver att just flytta grejen bara är ett uttryck han tar till för att uttrycka sin ilska och ledsenhet.
    Jag skulle absolut inte hjälpa honom att packa i sådana lägen eftersom det antagligen bara späder på hans känslor av att ni skulle vilja bli av med honom.

    Säg bara att ni förstår att han är arg, ledsen, besviken osv... men att ni inte vill att han ska flytta för att ni älskar honom så mycket.


    pojke 0706 och pojke 1008.
  • Villimey

    Jag skulle säga som Maria 222, jag skulle berätta att jag och pappa skulle bli så ledsna om vår underbara kille flyttade och att han alltid  får komma hem igen när han vill(om han nu skulle flytta till lekstugan eller så...). Har ni läst "Pelle flyttar till konfusenbo" av Astrid Lindgren? Det handlar precis om det som står i ts och mamman svarar ungefär som ovanstående.

  • Elinb90

    Min lillasyster är fem år. Hon är också inne i en flytta fas. Flera gånger i veckan är mamma "superduperdum" och då vill hon flytta till mig för jag är tydligen mycket snällare:p. Men efter ett tag ångrar hon sig och ska bo kvar iaf.
    Ett par gånger har hon kommit till mig också. Men hon vill alltid hem till mamma igen såklart. Kan tillägga att vi bor nästan grannar mamma och jag så hon kan gå hit själv om hon vill.
    Mina syskon (har tre i åldrarna 5,10.12) kommer ofta hit när de har bråkat. Och så lugnar de ner sig och går hem igen. Jag är 20 år kan jag ju berätta också. Så jag ät lite som sladdisen fast tvärtom :p

  • elrovi

    tack alla. ja vi säger ju att vi blir ledsna och kommer sakna honom, provar också att inte göra så stor grej av det...har testat det mesta men antar att det här är något som kommer att gå över så småningom. Men tack för boktipset, ska leta rätt på den och läsa den
     

Svar på tråden 5-åring som vill flytta