Hur får ni dagarna att gå?

Hur går det att gå på promenader om du har henne i sele eller sjal? Eller har du testat sittdelen till vagnen? Då brukar det funka bättre än med liggdel!

Jag fick dagarna att gå genom att träffa kompisar, träna- de hade barnvakt på gymmet och plugga.

Låter jobbigt att hon sover så korta pass. MIna barn har sovit i vagnen, har de vaknat till "för tidigt" så har jag bara behövt gunga på vagnen så har de somnat om.

Mina barn är nu 2 och 5 år och jag tycker fortfarande det är jobbigt att bli avbruten jämt, börjar man med nåt ska de antingen hjälpa till eller så vill de ha uppmärksamhet så man inte kan göra klart, om det inte är nåt måstegöra...

Jag tycker veckorna går fort, men då har jag en son som tycker om att åka vagn och sover ganska bra om nätterna samt tre pass på dagtid om ungefär en halvtimma upp till en och en halv timma.
Han är lång och växte ur liggvagnen innan 6 månader. Så vi bytte till sittdelen och nu är han mycket gladare. Kan hända ibland att han inte har lust alls och då får han sitta i sjal en stund och lugna ner sig och ofta kan jag sätta tillbaka honom i vagnen igen efter en stund.

Måndagar träffar jag en mammagrupp, vi brukar luncha, promenera eller mötas på BVC för olika informationsträffar. Det är jättekul att träffa tjejerna och se deras söner växa. Vi är 8 tjejer med varsin son.
Tisdagar är jag "ledig". Brukar bli att jag städar lite hemma, bakar bröd, tvättar kläder och lite sånt. Kanske tar en promenad till vårt lokala centrum, eller åker och hälsar på min syster som också är mammaledig.
Onsdagar har jag vovven hemma. Han är hos en dagmatte de andra dagarna. Då blir det en långpromenad.
Torsdagar är det babysim. Även om det bara är en halvtimma så räcker det nog som aktivitet för hela dagen.
Fredagar är jag "ledig" igen. Samma som tisdagar typ.

Känn inte skuld för att du inte alltid leker med dottern och att hon får titta på tv. För att bli en bra mamma behöver du ju få energi också. Min son tittar på tv när jag äter frukost och ibland om vi äter middag framför tv'n.
Du skriver att du inte hinner göra något. Vad är det du skulle vilja hinna göra?

Jag tyckte också det var tufft att hela tiden bli avbruten när man gjorde något, men på nåt sätt har jag accepterat att det är så det är. Jag försöker fokusera på att jag är hemma för att ta hand om min son och allt utöver är en liten bonus.

en ltien grej till...

varför får du dåligt samvete att lämna över till pappan? Är inte han också förälder till ert barn? Du är ju hemma hela dagarna med dottern och kan behöva en liten andningspaus. Vill inte pappan umgås lite med dottern efter en dag på jobbet?

Jag sover/ vilar tillsammans med min son 2 timmar på förmiddagen. När han vaknar äter vi lunch och sen går vi ut. Antingen träffar vi någon kompis, åker iväg med hundarna några timmar eller åker och shoppar när vi kommer hem på eftermiddagen går vi en långpromenad i sele eller vagn och sen lagar vi middag. Min man kommer hem rätt sent på dagarna (runt 19.30) men dagarna går rätt fort ändå faktiskt.

Du är ju hemma för att ta hand om dottern!
Kom ihåg det. Jag tycker så många antingen stressar upp sig för att de inte hinner städa/tvätta/laga mat alternativt är irriterade för att de inte bara kan slappa/gå på stan/sitta vid datorn.

Vid 19 veckor är man inte gammal och det enda hon behöver är ju närhet - dvs jag tror inte på massa baby-aktiviteter, för hennes skull. Att om DU vill göra nåt.

Skaffa bärsele! - om hon nu inte gillar vagnen.

2h sömn låter lite lite, så testa att sova bredvid henne.

Varför ratar hon bröstet? Inte många bebisar som gör det.
Vid v 20 är det ett utvecklingssprång, kan vara det som "spökar".

Lästips:
www.adlibris.com/se/product.aspx

Tack goa ni för tips och råd!

Vad det gäller bärsele så har jag både det och bärsjal. Och en gammal ryggskada... Kan vara därför det känns väldigt betungande ibland. Vill gärna bära henne men klarar det inte några långa stunder på grund av kronisk värk tyvärr.

Vad det gäller sömn så ligger jag alltid jämte henne i sängen, i vissa fall i vår säng om hon vilar i sin egen, men det hjälper inte. Ibland vaknar hon och gallskriker ibland vaknar hon efter 20 minuter och är jättepigg, har testat "allt". Enligt BVC så är vissa barn såna, hon är ju pigg och glad så jag kan inte klaga direkt...

Det jag menar med att inte hinna med något är det vanliga, att handla, gå på stan och göra ärenden (om jag inte har med mig selen förstås s.o.), hushållssysslor men främst av allt VILA! Att bara kunna slänga sig på soffan och ta det lungt och samla kraft. Så jag menar väl motsatsen till att göra något egentligen. 

Känner igen mig i lite av det du beskriver!

Min dotter HATADE att ligga i sin vagn som nyfödd. Så vid 3,5 månad bytte vi från liggdelen till sittdelen men la in åkpåse som gjorde den mysig. Oj vilken skillnad! Plötsligt kunde hon titta ut! Visst att hon hade stunder som var PEST men så fort hon var stor nog att sitta framåt löste det sig. Plötsligt kunde man ta sig ut på promenader när hon var vaken! Vad har ni för vagn? Använder ligg- eller sittdel? 

Angående sömnen dagtid. Dottern sov endast 30 minuter åt gången. Skitjobbigt. Jag kunde aldrig sova dagtid för jag hann aldrig somna till under de 30 minutrarna. Hon tog 4x30 minuter dagtid fram tills hon var runt 9 månader nånting. Jag provad ALLT: sova med henne, sova på soffan, sova i vagn utomhus, sova under promenad, sova med radio på, sova i egen säng, sova i bärsele etc etc. Inget fungerade. Hon vaknade efter exakt 30 minuter. Och så är det med vissa barn, pigga och aktiva barn sover lite. Det var inte förrän hon närmade sig 12 månader som hon kunde dra till med 60 minuter. Tyvärr.... Dock kunde jag ibland om jag var snabb nog söva om henne när hon vaknade efter 30 min. Men då gäller det att vara ultrasnabb när hon precis börjar röra på sig i sömnen. Då fick jag snabbt ta upp henne i famnen och vagga henne till sömns.

Så skönt att jag inte är ensam! Använder liggdelen än så länge men nu tror jag faktiskt att vi får ta och ändra . Hon är bara någolunda nöjd när vi tar ner suffletten och hon kan titta ut på alla träd och så, man märker att hon är uttråkad!

Men sömnen är det jobbigaste, eftersom hon inte sover så har hon ju inget tålamod att göra saker (då menar jag inga avancerade saker utan typ ligga på mage och leka i babygymet). Vi har testat babysim men hon började skrika hejdlöst och fortsatte tills hon somnat i selen 30 minuter senare... då blir man lite avskräckt! Men maken lovade prova igen om någon vecka. Modiga man...

Känns lite konstigt att redan längta tillbaka till jobbet men jag har förstått att jag faktiskt inte är ensam om detta, det är bara så jävla tabu att säga det som mamma tyvärr.

Min son är nu 6 månader och det är först nu jag ärligt kan säga att dagarna är ROLIGA. Och det sa en kollega till mig också, hon har två barn och tyckte inte heller att det var kul att vara hemma förrän de blev runt halvåret.

Det har precis hänt en massa med lillkillen, han är nyfiken på allt och skrattar åt det mesta. Så vi kan bara gå runt i huset och titta på saker. Hans favoriter är värmepumpen (det lyser grönt från den), hans bokstäver på hans dörr som bildar hans namn, vårt väggord i hallen och att få stänga igen skåpdörren i tvättstugan där hans blöjor förvaras. Inga avancerade grejer alltså.   Och ska vi iväg någonstans är han lika nyfiken över att jag sminkar mig som att sättas i bilen och kika på träden eller andra bilar. Och just sittdelen i vagnen är en höjdare, vi bytte när han var 4,5 månad.

Innan denna underbara tid har han aldrig velat ligga själv på golvet, i soffan, i sängen. De första två månaderna sov han endast i famnen på någon av oss, vaknade om vi lade ner honom. Låg endast korta stunder i babysittern innan det blev tråkigt.

Det jag vill säga är att det vänder! Det blir roligare helt enkelt. Jag sa till min man för någon månad sen att jag också ville gå till jobbet och bara komma hem och leka lite (lika frustrerad som du är nu). Men nu myser vi i sängen när maken åker på morgonen och gosar en stund innan det är dags att gå upp. Är inte ett dugg avundsjuk på min man nu, han missar ju en massa kul bus!