• xandersmamma

    Ni som fött barn v26+5 och framåt hjälp mig!!

    Hej alla underbara människor!

    Det är så att jag nu är sjukskriven pga Prematura SD och förkortad tapp. Har fått 2 sprutor med kortison och behandlas med bricanyl tabletter vid behov.

    Har inte varit så orolig innan men ju mer man filosoferar ju mer växer oron.
    vad skulle egentligen hända om min bebbe vill titta ut så här tidigt??
    hur länge brukar dom kunna stoppa en allt förtidig förlossning?
    Har du fött barn runt v 26+5?? Hur gick det för er och för bebisen? Hur länge brukar man få stanna på neo om allt går bra??
    Och så sista frågan... Kan man Amma ett prematur barn??

    ooooo så många frågor som snurrar runt i skallen!
    hoppas det finns någon som kan svara på vissa av mina funderingar iaf!

    Kram på er!

  • Svar på tråden Ni som fött barn v26+5 och framåt hjälp mig!!
  • FruGustavsson

    jag fick i v 33+0, han sondades först och jag pumpade, sen fick jag amma och väga hela tiden och sonda "resten" de han inte orkade äta till en början.. på 2 dagar kunde sonden tas bort, men då var ju han lite större..
    lycka till och hoppas bebisen stannar i magen länge.

    Isak vägde 2188 och var 43cm lång, vi låg på neo i 9 dagar (3 på intensivvård och 6 på samvård)

  • Full av förhoppning

    MItt vatten gick 21+1 och jag låg i strikt sängläge 9 veckor på sjukhus och Elias stannade kvar i magen mot alla odds tills 29+5 och föddes då.
    Jag började pumpa var tredje timme och när Elias var ca 34 veckor kunde jag börja amma honom, och när vi åkte hem när han var 38+1 med hemsjukvård, så helammade jag honom.
    Elias var svårt lungsjuk när han kom ut för att han legat utan vatten i två månader, men han blev friskförklarad den 26 augusti när han skulle ha varit drygt 2 månader gammal.

    Han följer exakt utvecklingen för när han skulle varit född

    Allt är välkdigt individuellt, men varje dag ökar chanserna 3% och runt vecka 28 är chanserna för överlevnad samma som för en fullgången om man bortser från komplikationer.


    En älva och ett mirakel
  • eeisor

    Min M tittade ut v28+2 i oktober 2007 efter misslyckade försök att stoppa förlossningen. Han vägde då 1300g och var 38 lång. Idag är han 15 månader och håller precis på att börja gå.

    Det är väldigt olika hur länge man kan stoppa en förlossning. En del lyckas "knipa" i flera månader, andra håller det bara för under några dagar. För egen del så höll det i ca 4 dygn, jag behandlades med Bricanyl-sprutor och Tractocil-dropp.

    Det som händer när barn föds så tidigt är att för det första så får man inte upp barnet på bröstet på samma sätt som vid en fullgången graviditet. Den där mysiga stunden man sett så många gånger på TV, den finns inte. Det kan vara väldigt bra att ställa in sig på att läkare/sköterska tar barnet och mer eller mindre springer iväg med det, eftersom h*n troligen behöver hjälp med andningen i form av antingen respirator eller CPAP och läggas i kuvös. Du och pappan bör prata lite innan om vad som händer när barnet fötts, så att ni är på det klara med vad som gäller då. Tänker på om han ska följa med barnet eller stanna kvar hos dig, eftersom du måste få ut moderkakan innan du kan gå någonstans. Dessutom kan vara bra att veta att man har ofta ett halvt fotbollslag med personal i rummet vid födseln. Det är barnmorskan, ev uska, läkare, sköterska/or och så du och pappan/ditt sällskap.

    Min son fick stanna på neo i 8 veckor varav 3 med CPAP och i kuvös. Jag hade tur, han var så stabil att han fick sitta känguru med mig redan samma dag som han föddes, annars händer det att man inte får/kan plocka ut barnet ur kuvösen på flera dagar efter födseln och jag kan bara tänka mig hur knäckande det måste kännas.
    Man brukar säga att om allt går bra så åker man hem ungefär vid BF, men det sker ganska ofta att man kan åka hem vid det som skulle varit 36-37:e veckan.

    När det gäller amningen så är det också väldigt olika. Det fungerar normalt inte så att barnet kan suga så tidigt, så då spenderar man väldigt mycket tid med att pumpa ut mjölk som sen sondas. Man börjar med pyttepyttelite (mitt svaga minne säger att M fick 0,2ml första gången) och sen ökar man på vartefter barnet går upp i vikt och man ser att magen fungerar som den ska. En del kan pumpa ut precis hur mycket mjölk som helst och helamma när barnet är stort nog, andra får inte ut någon mjölk alls och andra är som mig, vars barn inte hittade tekniken och fick ge ersättning istället.

    Jeez det här blev långt, men jag hoppas det är till någon hjälp och att bebben får stanna måååååånga veckor till i magen.

  • Emsan1988

    Hej min dotter föddes i vecka 29 plus 4 dagar och hon var jätte stark, tyvärr så dog hon den 23/12-08 (hon hade hjärtfel och opererades när hon var 1 månad gammal och var egentligen för liten för operationen) Läkarna vet dock inte dödsorsaken, de håller på med odobtion nu men de vet med 100 % säkerhet att de har med hjärtat att göra. Man får stanna på neo tills de anser att barnet är tillräckligt friskt och starkt för att komma hem.

  • Emsan1988

    Glömde: Ja du kan amma prematur barn, det är dock lite svårare med tanke på de är så små, men det går. Jag ammade min dotter ett antal ggr.

  • Basses mamma

    Hej ts! Min son föddes i v. 26+3 för drygt 14 månader sedan. Han fick ha respirator första natten, sedan hade han cpap (som blåser in luft i näsan och hjälper till att hålla lungorna luftfyllda) från och till i 6 veckor. Han vägde 1027 gram och var 36 cm lång när han föddes. Han fick sola av och till under de första veckorna pga gulsot.
    Han sondmatades med min mjölk, jag pumpade ur, under drygt 9 veckor. Efter 10 veckor (alltså motsvarande grav. vecka 36+3) fick vi åka hem och då helammade jag honom. Han vägde då 2940 gram och var 49 cm lång.
    Han klarade sig helt från infektioner och allvarliga komplikationer under sjukhustiden. Han fick blod 4 gånger, de kan inte producera egna blodkroppar så tidigt. Fick ett ljumskbråck (väldigt vanligt bland prematurer, särskilt pojkar) som opererades veckan innan vi åkte hem.
    Hade problem med reflux och att han samlade på sig vätska, så han fick mediciner mot det som han fick ha under några månader efter hemkomsten. Han har även haft lite problem med andningen, pga lindrig BPD (omogna lungor enkelt översatt) vilket han fick medicin för till i somras (luftrörsvidgande medicin). Nu märker vi inget av det och behöver inte ge honom några mediciner.
    Han fick gå på ögonkontroller regelbundet från han var ca. 5 veckor gammal. Han ska tillbaka på kontroll när han är 2 år.
    Från det vi kom hem har vi, förutom vanliga bvc-kontroller, fått gå på kontroller på barnmottagningen här hemma. Var 3:e månad fram till 1 år och nästa kontroll blir vid 18 månader, blir förmodligen den sista. Får även gå på kontroller hos sjukgymnast några gånger.
    Hittills har allt varit som det ska och han följer utvecklingen för sin korrigerade ålder. Storleksmässigt är han ikapp sin okorrigerade ålder. Väger ca. 11 kilo och är ca. 75 cm lång.
    Jag lägger till dig i min adressbok så kan du om du vill kika på bilder i mitt fotoalbum. Har bilder från sjukhustiden under starka bilder.
    Lycka till med allt, och är det något du undrar så är det bara att fråga!

  • hejpa

    hej!
    mina grabbar kom i v.26+2, vi fick stanna på neo i ca 3månader. den ena killens lungor var inte så utvecklade så han krävde mkt syrgasbehandling (respirator, CPAP och syrgasgrimma) vilket har gjort att han har utvecklad BPD, men det är ingenting han lider av direkt, och det kommer att växa bort ju mer lungorna växer :)
    annars så har allt gått jättebra, de fyllde ett år nu i veckan och är hur fina som helst!
    det är möjligt att amma premmisar, fast jag gjorde det inte. det gäller ju att man pumpar tills de blir så stora och starka att de orkar suga själva, men jag hade knappt nån mjölk och jag kände att det inte var värt att sitta vid den där pumpen hela tiden.

    vill önska dig lycka till, det kommer nog gå jättebra för din lilla när den nu behagar titta ut :)

  • xandersmamma

    Ja, ush det är nog en väldigt jobbig första tid man har med ett prematur barn.
    Så klart är det säkert jätte roligt och spännande också med varje litet framsteg dom små liven gör! Min mellan son ville ju gärna komma ut i v 32 och jag blev då inlagd ett tag med dropp och sånt.. Han stannande dock kvar tills v 36! (skönt)

    Hoppas nu bara att den lill* vill stanna mååånga veckor till i magen! Jag har förklarat för h*n att det är tryggare där inne **fniss* hoppas den lyssnar på sin mamma...

    Tack till alla som har svarat, har fått lite mer "kött" på benen och det verkar ju som det går bra för dom flesta!

    Kramar

  • Caterinek

    Jag låg inne ett antal veckor för prematura sammandragningar och fick både kortison och bricanyl i vecka 27. Kan lugna dig med att jag fick vår dotter BF+3. Bebisen behöver inte titta ut tidigare för att man fär tidiga sammandragningar. Ofta när man får så mycket bricanyl och kortison går man över tiden eftersom det motverkar allt. Så oroa dig inte för mycket...ja

  • Felicia Adrian

    För mig drog förlossningen igång första gången i vecka 27 (26+) och som tur var kunde de stoppa mig men tog 3 dygn med dropp innan jag var utom fara just då. Sen hade jag sd till och från hela tiden. Vecka 29 (28+2) drog det igång igen och hade tur att de efter ytterligare två dagar med tractosile (bricanyl funkade inte på mig alls då min kropp är van vid det mot astman). Min livmodertapp minskade allt eftersom och jag hade vila med sängläge som gällde.
    Blev tillsagd att när jag passerat 32+0 så stoppar de mig inte längre..
    När jag precis gått 32+0 så drog värkarna igång för fullt igen, denna gången gjorde inget utan skickade hem mig med order om att vila.
    32+5 gick vattnet och morgonen kl: 5.14 i vecka 32+6 föddes min lilla dotter.
    Då jag hade GBS (urinvägsinfektion) och vattnet gick lyckades min dotter få lunginflammation... Detta gjorde att 3 timmar efter förlossningen var det kritiskt och hon hamnade i respirator.. Men efter 4 dagar hade pencilinet och kvävgasen gjort sådan nytta att hon klarade andas själv med bara lite extra hjälp av cpap några timmar per dag. 2,5 vecka på sjukhuset fick hon åka hem och hade då sond där hon fick viss del av maten. När hon var 3 veckor klarade hon hel amma och har ökat jätte fint i vikt och mår jätte bra.

    Förlossningen var precis som vilken förlossning som helst förutom att jag inte fick upp henne på magen utan så fort de tagit blodprov från navelsträngen skyndade BM ut med henne till barnläkaren och BSSK som väntade i rummet bredvid på henne.
    Men det var bara BM och usk inne i rummet vid förlossningen förutom min make och jag så klart.. Enda skillnaden jag märkte med denna förlossning mot de andra två var att hon kom ut ihop med huvudet (så fort huvudet var ute följde kroppen med utan uppehåll) så hon kom ut hela hon på en krystvärk.
    Sen då den stora skillnaden att jag fick se henne ordentligt först efter jag duschat och kommit upp på neonatalavdelningen.

    Amma fick jag börja göra 6 dagar efter födsel för första gången då låg hon bara vid bröstet och snutta lite. Men efter ett par dagar var hon stark nog att klara att amma ordentligt i 5-10 minuter. Men efter 3 veckor ammar hon helt.

    Mitt råd är var beredd på att det kan vara kritiskt vilken vecka du än föder i lika gärna som det kan vara jätte bra! Jag var inte beredd på att min dotter skulle kunna vara livshotande sjuk när hon föddes då vi passerat de där kritiska veckorna enligt läkaren... Men det hade stämt om hon inte åkt på en infektion som hon nu gjorde med en gång...

  • UG82

    Jag fick min son i v29+2 och han är 2,5år nu och det märks inte på honom att han varit förtidigt född.

  • Vinter04
    Svar på #7
    Basses mamma - försökte gå in till ditt konto. Ville nå din gästbok, men jag skriver det här istället. Hoppas du ser det vid tillfälle...

    Jag ville bara säga att du verkligen har sammanfattat det bra... hur det är att föda för tidigt. Ts får stor hjälp av din text hoppas jag. I sådana lägen känner jag bara... å, jag hade velat prata med ts för det är enklare att berätta muntligt utefter hennes funderingar, men jag tycker att du fångade det bra.

    Ts - jag födde i vecka 29 så är det något jag kan hjälpa dig med är det bara att ställa frågor.

    Hoppas bebban stannar ett tag till i din mage.

    Styrkekram till dig
  • xandersmamma

    Hej alla underbara människor som har svarat!
    Ja, än så länge är bebisen kvar i magen.. i dag är jag i v. 27+5
    Jag har fortfarande onda sammandragningar och får äta bricanyl.
    Min tapp är (igår) 2 cm och det innebär att den har förkortats med 9 mm sedan förra veckan! Om den förkortas ytterligare tills nästa vecka blir jag inlagd...
    Jag har verkligen fått mer klarhet i hur det KAN vara med ett preatur barn och det tackar jag er för!
    Hoppas hoppas att h*n stannar länge trots allt.

    Kram på er!

  • prinsesstårtan

    fr v 29 klarar sig 9 av 10 så det går nog bra,,.....

Svar på tråden Ni som fött barn v26+5 och framåt hjälp mig!!