NEEEEJ! Jag vågar inte föda om det ser ut sådär.! Varför gör folk det där frivilligt ???

straw2008: Nu förstår jag inte alls. Jag trodde vi diskuterade ts fråga 'varför kvinnor väljer att föda vaginalt'? Du har själv ställt samma fråga. Har jag sagt något som du uppfattat som kränkande så ber jag om ursäkt. Inget av det jag skrivit har varit riktat mot någon enskild individ och jag förstår inte hur det skulle kunna uppfattas som det.

Jag har inte sett några inlägg som har ifrågasatt någon enskild persons beslut om snitt, jag säger inte att det inte har förekommit, men jag har inte sett det.

Vad det gäller kategorin nödvändiga snitt, så är det enbart sjukvården i samföstånd med individen som kan bedömma vem som ingår där. Jag har inte på något sätt försökt avgöra vem som hör dit. Varför tror du att jag tycker att du inte har rätt till snitt?
Jag kan inte på något sätt föreställa mig vad du har gått igenom och skulle aldrig påstå det. Jag lider med dig och har oerhöd respekt för ditt lidande.

Vad det gäller mitt uttalande om kvinnors rädsla för förlossning så uttryckte jag mig kanske lite klumpigt och i så fall ber jag om ursäkt. Det var inget allmängiltigt, utan helt och hållet personliga reflektioner baserat på samtal med vänner som inte har barn eller är förstföderskor.

Är det så att jag har överreagerat så säg gärna det, men jag kännde att mycket av din kritik var riktad mot mig.

jag tyckte att du tog åt dig på helt fel sätt. Jag har aldrig diskuterat dig och ditt val, för jag har ingen aning om vem du är. Jag berättade om min personliga erfarenheter och mina reflektioner, för jag trodde att det var det ts efterfrågade. Sen får andra fylla på med sina erfarenheter så att bilden blir så nyanserad som möjligt. Jag skrev här för att dela med mig och lära mig något nytt, om det betyder att jag inte passa här, så ber jag att få dra mig tillbaka.

Tack för mig.

Jag svarade nog till en och alla ingen speciell men jag ville att de skulle ta åt sig som försöker predika om hur dyrt det är för sjukvården att ta emot en snittmamma och när vissa talar om att det minsann är bäst för både barn och mamma blir jag tokig för ingen förutom jag vet vad som är bäst för mig.

De som väljer att bli snittade "hoppar" ju sällan på vaginala mammor utan det är nästan alltid tvärtom, det är liksom OK att tala om hur mkt fel en snittmamma gör men samtidigt ändå tala om att "fast alla vet ju vad som är bäst för dom" men sen håller ändå vaginala mammorna på o tjatar om hur illa man gör sitt barn och vad man kostar för sjukvården.

Jag har aldrig kostat sjukvården något men har däremot jobbat sen jag var 15 och betalat skatt.

Jag kan spontant tycka att gravt överviktiga, alkoholister samt rökare kan få stå för sin egen sjukvård men med mitt bagage så har jag blivit ödmjuk och förstår att det inte alltid är så lätt.

Till den som klagade på att jag kostar för samhället, jag funderar på att åka till Estland o föda mitt barn och på så sätt få betala för min sjukvård eftersom det är omöjligt här hemma näst intill.

Jag struntar i ökade risker osv bara alla vaginala mammor verkligen har fått skriva mig på näsan :O( det verkar vara så viktigt för er att jag inte kostar samhället en krona liksom.

Blir så himla ledsen o allas pekpinnar får mig bara att sluta mig o inte kunna "prata" annat än här på forumet.

har inte läst hela tråden, men jag födde vaginalt och just det sista när barnet ska ut var det häftigaste jag varit med om.
Jag sitter på knä fullt öppet och pratar med BM och min sambo när "någon" plötsligt brölar rakt ut...tog ett tag innan jag fattade att det var jag och att det var krystvärkarna som börjat. BM flög upp "nu är det på G!" Det var en utomkroppslig upplevelse som var bland det häftigaste jag varit med om. Jag känner att det trycker, men det gör inte ont. Det spänner, men smärtar inte. OCh sen *plopp* var hon ute!!

Jag hade under hela min graviditet alltid trott att just utdrivningsskedet skulle vara det absolut värsta och smärtsamma, så fel jag hade...öppningsskedet var 100 gånger värre!! OCh då fick jag EDA och så slapp jag den smärtan (Epiduralen stängdes av när jag var fullt öppen för den hjälper tydligen inte under utdrivningsskedet)

straw2008: När jag sa att det var dyrt att snitta, så var det ett svar på frågan 'varför inte ALLA väljer snitt?'. Så som sjukvården ser ut idag så finns det inte i närheten av tillräckliga personalresurser för att snitta ALLA kvinnor. I dag snittas ca 17% av alla kvinnor (gäller för 2005), både planerade och oplanerade, och jag tror att det finns en bra bit kvar till tak för vad sjukvården klarar.

Jag skulle aldrig ifrågasätta ditt, eller någon annans beslut att bli snittad.

Blir det praxis att snitta kvinnor istället för vaginal förlossning, så kommer jag att så först i kö för 'oss som inte behöver'

Hoppas att vi förstår varandra.

Hej,
inte läst tråden bara TS.
Jag känner tvärtom mot dig, jag är livrädd för ett snitt istället.
Att de ska skära upp hela magen på mig, tänker på kniven som går genom huden och muskler....iiiiiiieeeee usch va läskigt...... och sen kanske det inte hjälper att en vän till mig fick en jätteinfektion i såret och fick snittas om efter 4 veckor för att göra rent såret och sy om så det skulle läka, hon har ett jätteärr idag...usch!

Nej jag är såååååå glad att min bebis kom ut den "vanliga" vägen.

Håller dock med dig, det ser verkligen inte skoj ut men jag lovar dig att det känns inte som det ser ut.

Lycka till!

Oo du vill se en lugnare förlossning så se denna:
hhtp://www.youtube.com/watch&v=DcAu8tW8aEY

Själva födseln tyckte ajg itne var så farlig, det sved lite men jag upplevde inte någon oövervinlig smärta, tvärtom tyckte ajg det var just helt udnerbart!
Själva värkarna uppfattade ajg som de smärtsamma och hemska, trotts sin nytta tyckte ajg just de var jobbigast

Jag måste också säga att öppningsskedet gjorde ondast nu fick jag så jäkla grymt ont i ryggen och det var där den fokuserade smärtan låg för mig hela tiden. Själv utdrivnings skedet gjorde inte alls ont det spännde bara och det jag kände då var jippi snart är det över och får snart se det lilla pyret

Jag har gjort snitt också och det är något som jag personligen inte vill göra igen så länge jag inte måste.

Den här mamman är riktigt härlig!

Ursäkta att jag bara läst ts,men jag hoppas jag kan få svara ändå.

Det ser säkert groteskt ut precis när huvudet ska ut, men man behöver ju inte titta

Jag är en person som i vanliga fall är rätt gnällig när jag har ont. Klagar och gnäller för minsta skoskav typ Jag trodde jag skulle behöva all bedövning som fanns. Döm om min förvåning när jag födde min son helt utan bedövning (inte ens lustgas). Ändå upplevde jag inte att det gjorde så ont. Jag hade ju inte bestämt mig för att inte ta bedövning utan tänkte ta till det när jag behövde.. Vilket jag alltså aldrig gjorde.

Precis när huvudet ska ut så tyckte jag det kändes som det brändes, men det går ju över på några sekunder

TS: jag frågar mig detsamma, känns helt sjukt att man föder ut barnet mellan benen!
Känns "normalare" att öppna magen.

Jag har fött "vaginalt" alla gångerna, men varit förlossningsrädd varje gång!

Men sista gången så slapp jag paniken när huvudet kom ut
(var sååå fokuserad).

Hade utan tvekan proppsat på snitt om jag inte varit så rädd för smärta.Och föreställningen om att bli uppskuren känndes värre än att bli spräckt mellan benen.

Däremot känner jag inte att jag "upplevt" nåt särskilt genom att föda "vaginalt" (som jag hört att endel tycker)- hade gärna sluppit allt och låtit storken komma med barnen om det hade gått

Men smärta kan man ju även ha efter en "vaginal" förlossning,om man spricker mellan benen.

Bit ihop och lita på att det går bra. Det ser ju ganska brutalt ut att föda, men det behöver inte göra så ont. Jag hade inte alls ont.