Mitt tredje missfall på ett år

Har tyvärr inget svar på dina frågor men jag tror vi har samma funderingar i skallen just nu..

Har försökt få barn i 3 års tid nu. Gjorde första IVF i början av jan 07. Slutade dock i MF i v8. Började blöda och hade värkar i 12 tim var 7e min så det var aldrig något att fundera på. Jobbigt!
Gjorde 3 FET efter set som inte tog sig och sen det 2a IVFet i nov Plussade till våran lycka 30/11. Inga blödningar men heller inga direkta grav känningar. Fick komma på tidigare VUL den 20/12. Hjärtat slog, allt såg bra ut föruton att embryot var mindre än beräknat.
Nytt VUL 3/1. Samma nu, hjärtat slog, allt såg bra ut men lite mindre än det borde.
Fortfarande väldigt vaga grav känningar, många gnäller på mig och säger att jag ska njuta av att vara gravid istället för att tro det är något fel.
25/1: UL inför FVP. Får reda på att fostret är dött. Dog i v10.
Får värsta läkaren på gynakuten som bara helt kort säger att: har inget hänt under helgen så får du åtrekomma och få tab att ta var 3e tim tills du föder ut det döda hemma själv..
Snacka om att bli tillintetgjord!
Har ju som du väldigt många frågor om vad som är bäst. Skrapning el? Hur länge man kan vänta innan nästa försök? Fyller 39 och det är stressande..
Han var inte intresserad av att svara på nägra frågor alls tyvärr..
Ska ringa min BM och ferten imorgon, tror dom kan hjälpa mig att få klarhet i det mesta, dessutom har jag förtroende för dom.
Önskar bara på att det ska starta nu så man blir av med det och kan gå vidare sen..
Vore jag dig skulle jag lita på läkaren för jag tror ju inte dom "ödslar" resurser på att hjälpa till med IVF om dom tror att det inte ska fungera för att det är för tidigt. Viktigt är väl att ni känner er redo också.
kram och lycka till!

Har oxå fått vårat tredje missfall... Känns tungt! Vi har fått höra att att man ska vänta allt från en till tre menstruationer innan man försöker igen. Men nu efter skrapningen i jan har vi börlat en utredning och då frågade vi läkarn hur det igentligen låg till och vi fick svaret att man ska vänta en mens för att se så att det funkar, men sen är det upp till var och en hur länge man vill vänta.
Kroppsligt har det ingen betydelse! Utan hur man själv mår psykiskt och om man orkar göra ett nytt försök igen!

Antar att läkaren har mer koll på livmodern än akupunktören!

Min läkare (som är professor i obstretrik) påstod att man har sett i studier att missfallsrisken är större om man blir gravid för tidigt. Men han sa att man inte vet om det beror på fysiologiska faktorer eller om psyket påverkar på nåt sätt...

hej, jag beklagar verkligen dina missfall

min läkare rekommenderade att jag skulle vänta två normala menstruationer... önskar dig ett stort lycka till framöver.

Jag känner verkligen med dig, Olivia.

 När jag fick mitt första MF (v. 9) åkte jag in akut till sjukhuset. När jag frågade när vi kunde försöka igen sa hon att vi skulle ta tid på oss och sörja. När jag sedan berättade det för gynekologen sa "-Hur gammal var hon?" (hon var c:a 30) - och menade att vid min ålder (41 år då) var det bara att skynda på.

Jag har bara haft två mf hittills, men efter mitt första MA så väntade jag en mens innan vi började försöka igen. Det dröjde dock 7 månader innan jag blev gravid igen. Det slutade i mf i v.5 och denna gång tänker jag inte vänta en mens. Jag känner att det gick ju inte bra att vänta sist så det kan knappast bli värre av att inte vänta.
Nästa gång tycker läkaren att jag ska äta Trombyl, men hon har inte tagit några prover.

Jag skrapades efter mitt MA och det var det minst hemska med hela situationen, så jag kan "rekommendera" det. Hade inget ont och blödde lite i en vecka.

Det har gått lite åt pipan för mig. Jag fick feber och hemskt ont på söndag natten efter min skrapning på torsdagen. Sjukhuset sa att jag var tvungen att åka upp och det visade sig att min livmoder inte dragit ihop sig, helt blodfylld samt att jag fått livmoderns infektion. Så jag fick ta cytotec i 3 dagar samt pencillin.... Började blöda ordentligt igen i torsdags, var på SH dagen efter för att börja prata om missfalls undersökning. På VUL konstaterade de att det fortfarande var blod i livmodern så nu äter jag nya methargin i 3 dagar, hjälper inte det så måste jag skrapas igen...

Sen sa läkaren att jag inte fick ta Naproxen som smärtstillande samtidigt som methargin och det var precis vad jag fått av apoteket som smärtstillande när jag sa att jag skulle äta cytotec. Det motverkar tydligen precis det som cytotecen sätter igång så läkaren på SH blev så ledsen, så det kan vara en anladning att allt inte kommit ut.

Blääääääää vad trött och ledsen jag är på allt!

Positivt dock att min ägglossning är en vecka borta så kroppen har kickat igång iaf. Väntar på utlåtande på måndag för att se om vi vågar försöka denna månad. Antagligen blir det väl nästa eftersom det ser ut som det gör...

kram