Anonym (Komplext) skrev 2024-11-28 17:23:24 följande:
Men det är det som är poängen, är man i psykisk ohälsa kanske man inte orkar ha det där drivet som krävs.För de flesta är det inte heller från en dag till en annan man drabbas av psykisk ohälsa, det är en nedåtgående spiral, och ju djupare nedåt man åker, desto svårare blir det.
De flesta som är överviktiga vet om att de väger för mycket. De vet också att man inte ska äta mer energi än vad man förbrukar och att man ska röra på sig. Ganska få vill vara överviktiga. Problemet är orken, även det som man kan tycka är små förändringar kräver ork, både för att börja, men också för att orka slutföra.
Det kräver också ork att äta nyttigt, inte bara att ställa om sin hjärna/kropp till nya smaker och mängder, utan man behöver anstränga sig innan man handlar (vad ska jag äta istället?), när man handlar (vad innehåller det här egentligen? Och var kan jag köpa rätt saker?), och när man lagar maten (hur lagar man det här nya?Behöver man andra köksredskap?)
Och så behöver man kanske hitta nya sätt att hantera jobbiga känslor på, och det är inte bara, utan det sitter djupt inrotat i oss och kan vara lika svårt att bryta som för en heroinist att sluta med heroin.
Jag har själv varit deprimerad och överviktig så jag kan alla de där stegen.
Alla har den där lågan någonstans inom sig. Några kanske aldrig hittar den men den finns där. Jag har för egen del alltid undrat var jag skulle finna den. Var ska man leta? Var ska man hitta den? Jag tyckte så synd om mig själv att jag föddes utan driv och låga. Så funderade jag och funderade. Letade och letade och bara grävde mig djupare ner.
Så började jag av diverse orsaker att göra små saker. Som blev ändå mer agerande. Jag började tro på att göra saker för sakens skull, för att komma framåt, även om jag inte kände för det. Så jag började göra saker jag verkligen inte ville göra men som jag förstod att jag var tvungen att göra. Det var en lång och plågsam tid. Efter många många år satt man där och förundrade sig över vilket sjukt driv man har. Jag insåg i efterhand att jag haft drivet inom mig hela tiden.
Därför jag säger att det är så oerhört viktigt att tror på att människor kan förändra sin situation. I samma sekund som man inte tror att små ageranden varje dag ger stora förändringar på sikt kan man ge upp. För det är genom de där små sakerna som man skapar sitt liv.
