Vad tycker ni om den psykiska ohälsan som brett ut sig hos de unga? Hur hanterar ni det hos era egna barn?

Vet inte om jag tycker det var så mycket bättre när det fanns mer skam i att prata om det. Jag har inga barn men hade kunnat ha i den åldern. På den tiden var det odiagnostiserade NPF:s och allt möjligt som inte bidrog till bra mental hälsa med tidningsideal etc.

Den konstanta närvaron online är inte alltid till ens fördel men för vissa grupper är den ett stort hjälpmedel.

Den ständiga rädslan att någon kan lägga ut alla ens misstag online är inte kul.