"Bra att kvinnor förstår att sex är ingen rättighet"

Fast nu handlar det ju främst om kvinnor som upplever djup rädsla för ev graviditeter tillföljd av de hårda "pro-life" lagarna i många delstater och det är det de protesterar om och nämner saker som sexstrejk. Är nog svårt för oss att helt förstå paniken många, både män och kvinnor, känner. Såg senast igår en intervju med en tämligen konservativ man som ändå kände sig manad att flytta av rädsla för sin fru och sina döttrar. Blev väldigt illa berörd av hur han pratade om situationen. Många kvinnor upplever nu att männen svek dem i valet vilket jag tror många av oss kan förstå även de som inte håller med.

Så det jag vill få fram är att jag tycker det blir lite illa och snedvänt att försöka dra med kvinnornas situation i USA i vår vanliga "män är så, kvinnor si" bråk här hemma i Sverige. De allra flesta som jag träffat , oavsett politisk tillhörighet här, kan se att det som många kvinnor utsats för samt konsekvenserna av dessa lagar är hemskt. För oavsett vad man själv tycker i abortfrågan så kvarstår det faktum att flera kvinnor nu har dött pga att de nekats vård fast fostret inte var levnadsdugligt men modern hade kunnat överleva om hon fått genomföra en abort. Det är skrämmande anser jag iaf.

Det är en allvarlig fråga i USA för att kvinnor faktiskt har dött för att de inte fått den vård de behöver pga av anti-abort lagarna. Kvinnor som i vissa fall faktiskt ville ha sitt barn men fick missfall men vård sätts inte in i tid då fostret fortfarande lever och läkarna vågar inte då de kan få grova straff. Abortvård handlar inte enbart om att avsluta oönskade graviditeter. Självklart borde vi alla vara med och bekosta vård som räddar liv. Vi bekostar många saker inom vården som för enskilda individer kan tyckas onödigt men vem ska avgöra vilken vård som är av vikt och dra de gränserna?

Därför är det en allvarlig jämställdhetsfråga, varför ska män få bestämma att kvinnor ska sätta livet till pga deras åsikter kring fostrets levnadsvärde? 

Blir överlag så illa berörd av hela diskussionen för jag är övertygad om att om inte samhällsdebatten varit så hård de senaste åren och konstant ställt män och kvinnor mot varandra så skulle så många fler män vara illa berörda och vokala mot detta men nu är det som en princip sak - ytterligare en "feminism " fråga - så då förlöjligas kvinnornas problem istället eller förminskas...
Vad hände med att ta hand om varandra och stå upp för det som är rätt även när det kanske går emot ens grundåsikter? Vet att många gör det och att det var många republikanska män som till följd av dessa lagar ändå röstade demokratiskt. Men oförståelsen och avsaknaden av empati verkar hos många idag vara ett faktum.

Förlåt nu drog jag iväg men jag önskar bara att vi alla kunde vara snällare mot varandra och ställa upp för varandra när grupper far illa. Hur kan principer ha blivit viktigare än medmänsklighet? Jag kommer nog aldrig förstå....