Är jag elak som inte vill ha honom här?

Men jag fattar inte, varför vill du inte ha honom hos dig? Det låter som om du inte älskar honom då i mina ögon (och säkert i hans också). Var tacksam över att du har en så omtänksam pojkvän!

Jag är tacksam för att han är omtänksam, men inte för hans gränslösa beteende här. Jag vill helt enkelt inte, jag har mina skäl, men det borde räcka att jag helt enkelt blir stresssd av tanken.

Fråga vart han ska bo eftersom det inte är ett alternativ att han ska vara hos dig eftersom du inte vill ha honom där och om han inte tycke det är onödigt att vara i "din" stad när ni inte kommer ses.

Du har så klart rätt till dina känslor men jag skulle bli väldigt sårad om min partner inte lät mig hjälpa honom efter en stor operation. Varför känner du som du gör tror du? Är du inte bekväm med honom? Vågar du inte visa dig svag och sårbar?

Om han inte förstår att du inte vill ha honom hos dig efter operationen får du göra slut med honom innan du opereras.

Hmm? Kanske ska TS genomföra en skönhetsoperation och det är pinsamt att han ska se det? 

Av samma orsak som jag inte vill bo ihop. Han är världens snällaste och jag älskar honom, men han är så rörig... lämnar stök efter sig vad han än gör. Badlakan och kläder släpper han och lämnar där han står etc. Och så anar jag att han kommer vara känslomässigt instabil efter min operation och att det då blir jag som måste trösta honom... flera såna saker. 

TS senaste inlägg förklarar ett och annat. Jag förstår varför hon helst har honom på distans, oavsett hur snäll och välmenande han är. Efter en operation vill man förstås vila, sova, och inte känna krav på att vara social. Nu är särbon stökig, en stressfaktor när man är skör; inte kul att se stöket när man själv är för svag för att åtgärda det.                                                                                                                                                                          Uppvaket, att ha besök då skulle jag tacka nej till. Man vill bli "människa" innan man träffar någon vän, familjemedlem eller en särbo. Det har lite med personlig integritet att göra. Enkelt uttryckt: Man vill inte visa sig i eländigt skick. Detta säger jag som inte ens går till soprummet i mitt kvarter utan att vara "fixad".                                                                                                              Det särbon faktiskt skulle kunna göra är att handla, se till att mat finns hemma, laga lunchmat och frysa in i lämpliga portioner. Han kan också tömma sopor och dammsuga. Gissningsvis har du själv förberett med färdiglagad mat i frysen som bara behöver tinas. Ett tips är annars djupfrysta torsk- och laxfiléer i frysen och färdig sås i kylen, lång varaktighet. Djupfryst pyttipanna funkar också fint, det finns för övrigt mycket färdiglagat om man inte känner för att laga och förbereda själv.

Har du försökt förklara detta för honom på ett lugnt och inte anklagande sätt? 

Självklart fattar han. Han är respektlös.

Vill du ha respektlösa människor närmast dig i detta enda liv du har? Sätt gränsen nu, eller se honom köra över dig när du är som skörast efter din operation! Valet är ditt.

Han är en superegoist TS. Ser du inte det?

Tycker att han ska respektera dina önskemål.

Och han får inte sitta med på uppvaket

Ofta gäller väl sådana här beteenden inte bara en gång. Så du har kanske haft och kommer att ha liknande problem framöver.

Kan han bara flytta in hos dig? Har han inget arbete? Han är ju väldigt "på", tröttsamt att behöva försvara sin hållning som TS nu måste göra. Den hjälp hon kan behöva kan hon eventuellt få av vårdpersonal, proffsigt och lagom opersonligt. Inte nog med det totala utlämnandet av den egna personen; TS befarar dessutom att behöva bli stöd åt särbon. Särbo har för övrigt skrivits med citattecken, varför? Rör det sig om en ny och ännu ej helt etablerad bekantskap?                                                                                                                                                                                                                     Nog vore det fint om man efter en operation kunde få hjälp med dusch och toalettbestyr av en vänligt sinnad robot. Jag är den typen av person som aldrig skulle låta någon annan utföra intim kroppsvård om jag inte vore dödssjuk, det skulle störa min integritet oerhört.                                                                                                                   Den hjälp TS vill ha utav särbon måste hon själv diktera, inte särbon. Han tränger sig på och är inte det minsta lyhörd. Jag hade nog känt mig tveksam till det förhållandet, särskilt som han är "rörig". Vem ska plocka upp hans kläder nu när TS är dålig, och varför har hon gjort det tidigare? "Snällhet" kompenserar inte för allt.

Men snälla nån, ska man enligt vissa i tråden alltså ta hänsyn till någon annans känslor när man är nyopererad efter en stor operation? 

TS ska sjävklart göra det hon känner fungerar bäst i den här situationen och det borde särbon respektera. Det handlar inte om hans känslor utan TS. 

Jag var med om något liknande och det stressade mig enormt att personen inte lyssnade på mig och vad jag verkligen behövde, 

Människor är olika med olika behov i en sådan situation. Att man inte vill ha hjälp behöver inte betyda att man har problem och behöver terapi. 

Om jag hade en särbo som ville vara ensam efter en operation så skulle jag säga att jag finns där på standby om han behöver mig. 

Jag skulle inte insistera på att få vara där på grund av mina känslor. Då borde man kanske fundera över terapi.