Jag är orolig!

Vill du jobba? 

Att ha vilja är en bra början.
Nästa fråga blir: hur skulle det ultimata jobbet vara enligt dig?

Du säger ju att du inte hittar något som passar, så vad söker du? 

När du läste på folkhögskola, bodde du på skolan då? 

När du gick på folkhögskolan, vad planerade du då att göra efteråt? 

Har du något intresse som du ägnar dig åt regelbundet? Det låter som att du behöver bryta vanor. Komma ut och träffa folk, ha rutiner och börja ta ansvar. Om du är aktiv i någon förening brukar det alltid finnas saker som behöver bli gjorda. Gräs som ska klippas, lokal som behöver städas, kaffe som ska bryggas mm. Såna uppdrag kan man också ha med i sin CV (inte just kaffekokning kanske, men att man varit med och skött en lokal, organiserat träffar etc). 

Att erbjuda sin hjälp till ställen som Röda korset eller Stadsmissionen är också sätt att få något meningsfullt att göra och att visa för arbetsgivare man söker jobb hos att man inte är rädd för att hugga i och ta ansvar. 

Samhall kanske kan vara nåt för dig? Har du kollat det?

Ok. Bodde du på skolan? Vad hade du för plan med dina studier? Vad planerade du att göra efter studierna? 

Varför trivdes du inte på skola nr 2?

Du gillar inte att kontakta folk och du hoppar av en utbildning för att du inte trivs. Antingen använder du alldeles för milda uttryck för det du faktiskt känner, eller så ger du upp alldeles för fort när något känns obekvämt. 

Hej Ts! 
Har inte läst alla kommentarer så det kanske kommer en fråga som du redan svarar på. 

Vad kan du tänka dig jobba med? Finns rätt mycket där man inte behöver ha någon utbildning men bara man visar att man vill lära sig. Jag är utbildad försäljare men har både jobbat i vården inom LSS/äldreomsorg, handels och nu är jag montör på en fabrik utan några som helt erfarenheter inom montering. Det fick man lära sig på plats och trivs så bra. 

Har du sökt Mcdonalds, MAX, Subway, timvikarie inom vården? 

Jo, hoppar man av en utbildning för att de i klassen är tråkiga så ger man upp alldeles för lätt. Man utbildar sig ju för att kunna få ett jobb sen. Är folk i studiegruppen trista så får man stå ut med det.  

Hur många tjänster söker du varje månad? Vad har du sökt hittills i oktober? Signaturen Hanna hade många bra tips. 

(TS är en förkortning här på Familjeliv som betyder Trådstartaren. Så i den här tråden är du TS.) 

TS står för trådstartaren, vet inte vad du syftade på. 

 

Nej, det är verkligen inte självklart att hoppa av en utbildning för att man inte trivs med de man pluggar med! Vill man nå sitt mål kan man behöva göra vissa uppoffringar. Att plugga ihop med tråkiga människor är en sak man får stå ut med. Tror du att alla du kommer att jobba med är trevliga? Det funkar inte så. I studie- och arbetslivet buntas man ihop med folk man själv inte har valt. Så länge det inte rör sig om trakasserier och mobbning får man finna sig i att inte passa ihop med studie- och jobbkompisar. Man får göra det bästa av situationen. 

Jättebra att du fortsätter söka jobb! Kom ihåg att ändra ditt personliga brev så att det passar den tjänst du söker. Använder man samma brev till alla syns det och det ger ett oseriöst intryck. 

Nej, det är inte en självklarhet! 

Tvärtom så behöver man normalt sett ta sig igenom en del jobbiga saker för att lyckas försörja sig själv och ta sig framåt i livet. 

Det finns förstås fall där vantrivseln är på en nivå där man blir helt nedbruten, och då måste man sätta stopp. Men att det skaver lite här och var är normalt.

Vi står ut med trista studiekamrater, för att få den utbildning vi vill ha. Vi står ut med en dålig chef, för att vi vet att det inte är långt kvar till hen pensioneras. Vi står ut på en tråkig arbetsplats under tiden som vi letar efter något bättre. 

Vi strävar efter det goda livet, men i praktiken måste vi ofta nöja oss med det mediokra.