Jag vill inte göra abort egentligen
Hej TS.
Ditt inlägg påminner så mycket den situationen jag var i. Mitt hjärta och min kropp skrek också nej. Jag var gravid med tvillingbebisar för 6 år sedan, var 25, och blev pressad till abort av omgivningen pga ekonomi, jobb och boendesituation. Jag var också student och bodde med sambo i hans land.
Jag älskade mina bebisar så fruktansvärt mycket! Den starkaste kärleken jag någonsin kännt!
Men jag gjorde abort, för att tillfredsställa omgivningen och även pga rädslan över det materiella.
Men vet du.. Jag hade klarat det!
Den sorgen och traumat över att jag aldrig kommer få se mina barn igen är så smärtsam! Och jag skuldbelägger mig själv enormt! Jag är en av de som blev fullständigt förstörd av min abort. Jag har gått mycket hos psykolog där temat har varit acceptans och själv-medkänsla. Men traumat och sorgen är alltid med mig.
Jag blev planerat gravid 5 år senare och den upplevelsen var otroligt svår. Det var inte samma sak för mig, allt kändes nedsmutsat, förstört, skamfullt. Jag har fast jobb, äger ett hus, bil, är gift, alla i omgivningen blev glada över graviditeten. Men... Sorgen och saknaden efter mina första barn var det enda jag kände. Det blev också så definitivt, att mina bebisar var borta föralltid. Traumat efter aborten och att jag kände mig tvingad kom starkt upp. Brottades med tankar och känslor att jag inte kommer kunna älska detta nya barnet, att det kändes så orättvist att mina första barn inte fick leva. Så vet du, i v 16 så gjorde jag abort på detta planerade barnet, för att jag kände mig så emotionellt skadad att jag inte har förmåga att älska ett nytt barn igen.
Det känns så sorgligt och orättvist att leva med denna inre smärta, som är så stark att den påverkar mina kommande graviditeter och framtida barn negativt. Ett graviditets - och moderskapstrauma skulle jag säga. Men hela mitt liv är påverkat dagligen. Jag jobbar aktivt varje dag för att läka mitt hjärta. Gråter även efter barnen nästan varje dag, även om det gått 6 år. Det är svårt att sörja barn man har aborterat.
Jag ångrar mig varje dag och jag hade bytt bort alla pengar, hus, bilar och jobb i världen för att få mina barn tillbaka.
Så kära syster, lystna på ditt hjärta snälla du! Gör inte samma misstag som jag gjorde, priset är allt för högt! Du kommer känna kärlek och mening, även om det kan bli några tuffa år i starten. Jag lever just nu ett liv i spillror och ser inget ljus eller hopp inför framtiden. Du kan fortfarande välja! Jag önskar att jag kunde vrida tiden tillbaka och välja kärlek, istället för att låta mig påverkas av rädslan.
Älskar dig oavsätt vad du väljer ❤️