Har HBTQI-kampen blivit överflödig i Sverige?
Jag måste säga att det här var en mycket välskriven och saklig TS. Bra!
Det borde alla hålla med om oavsett vad man råkar tycka runt den aktuella frågan.
Inlägg från: Anonym (Gillar välskrivna trådstarter)
|
-
-
Så är det antagligen. Men enbart vad gäller HBTQ? Knappast. Jag gissar att fördomar som du hittar där är nog rätt välspritt runt flertalet exempel.Anonym (Skillnad på stad och landsbygd) skrev 2024-09-06 16:53:03 följande:
Det är en oerhörd skillnad på stad och landsbygd i Sverige med sådana här frågor. Dessutom skillnad förort mot andra delar av en stad.
Bara för att det är så på din urbana PK-arbetsplats så betyder inte det att det representerar hela Sverige. Tänk en fiskebåt med bas på Öckerö, eller en Pizzeria i Rosengård, en sopsorteringsstation utanför Molkom eller ett sågverk i närheten av Lakaträsk. Helt annan kultur och inte alls samma tolerans mot sådant.
Tex
Stockholmare
Miljöpartister
Teslaägare
Influencers
AIKare
osv osv osv
Samma gäller omvänt. Det finns en massa fördomar inom tullarna också för de som sitter på den där fiskebåten, eller de som sitter med sin starköl på pizzerian i Rosengård eller de som hänger på sopstationen i Molkom. -
Kan jag få be dig vara lite mer exakt?Anonym (Bibruden) skrev 2024-09-10 11:40:30 följande:Håller inte riktigt med dig om att man har rättigheter och så är allt frid och fröjd. Dels så har det blåst bruna vindar ett tag i europa, dom partierna vill inte htbq-personer väl. Rättigheter som finns kan försvinna. Och sen så är det skillnad på acceptans bland öppet folk och att kunna visa sina rätta färger i t ex vissa förorter utan att riskera förlorade tänder speciellt som gayman. Eller bara som sagt att kunna hålla sin flickvän i handen utan att bli en intressant happening för heteros.
Som man väl märker på vad jag skriver så skulle jag vilja ha ökad normalisering av olika läggningar. Inte att heterofolk ska vänjas vid att se killar i små lädershorts på gatorna. Skulle hellre se en egenfinansierad kinkparad i så fall utan hbtq-koppling.
Det är lite väl bekvämt att yvigt peka på "bruna vindar" som ett allmänt ont.
Vilka rättigheter vill "dom partierna" ta från hbtq-personer? Ge gärna exempel.
Om man framkallar uppmärksamhet när man går hand i hand med sin flickvän så har det nog att göra med att man gör det in en miljö där denna typ av relation är ovanliga. Obekvämt för det aktuella paret förstår jag men samtidigt en naturlig reaktion från omgivningen. Oavsett vad man tycker om det. Det samma gäller ju en same också som kommer gåendes i traditionell samedräkt längs drottninggatan i Stockholm. Han/hon skulle också dra till sig blickar. Det är naturligt. Men att få tänderna utslagna som gayman är ju förståss förkastligt. Händer det ofta? -
Du får ursäkta mig för att jag säkert är korkad. Men vad betyder egentligen "inkludering på ett förståelseplan"? När jag läser denna typ av uttryck så börjar min innebyggda snömosdetektor blinka och larmaTilolo skrev 2024-09-10 11:27:38 följande:
Pride skapades från början som en typ lugn demonstration i en tid då homosexualitet klassificerades som en sjukdom. Nu har mycket hänt på den fronten, men mycket annat finns kvar att kämpa för. T,ex, att införa ett tredje juridiskt kön. När det och allt annat nödvändigt uppnåtts till den grad att samhället accepterat detta som en självgående självklarhet, sida vid sida av sin egen uppfattning, så behövs det nog inte längre några Pride-parader eller Regnbågsflaggningar.
Jag förstår dock att Pride med allt vad det innebär kan kännas skrämmande, som att det liksom tar över samhället. Men det är inte dess mening. Det är bara en önskan om inkludering på ett förståelseplan.
-
Återigen, mycket välskrivet och träffsäkert. Bra exempelAnonym (SomewhereOverTheRainbow) skrev 2024-09-10 10:10:47 följande:Tilolo, jag hör dig och jag är med dig.Jag respekterar dig, identiteten du föddes med och rätten att få uttrycka den.
Jag vill bara belysa en annan sida av saken.
Jämför med t.ex. vänsterhänta. Visste du att det så sent som på 70-talet ansågs vara abnormalt att vara vänsterhänt? Vänsterhänta barn togs ur ordinarie lektion till ett annat rum där de tvingades träna på att skriva med höger hand. Och vänsterhänta upplever vissa utmaningar i en vardag som är helt anpassade efter högerhänta, man skulle kunna säga att de är en minoritet med sämre förutsättningar.
Dock, ingen skulle väl längre ens komma på idén att diskriminera en vänsterhänt person eller se det som något konstigt. Men vad tror du hade hänt om de började organisera parader, olympiader och andra stora spektakel som hela staden förväntas delta i? Införa "vänsterhandscertifiering" på arbetsplatser, etc etc. Nog hade man börjat se vänsterhänta som en udda och avvikande grupp, även om man inte gjorde det innan.
Summa summarum, det kan bli lite knasigt om man gapar högljutt om sina rättigheter i ett utrymme där man redan har dem + lite till. Det kan framstå som att man är ute efter särpriviligier och då blir iaf jag den som reser lite ragg. Trots att queers alltid varit en non-issue för mig. Ja, som vänsterhänta typ.
Tro't eller ej, men alla godhetsknarkande, poängplockande PK-politiker gör er en björntjänst. -
Klockrent!Anonym (SomewhereOverTheRainbow) skrev 2024-09-10 19:11:24 följande:Pinkwashing, även kallat. Lika gynnsamt för er sak som allt annat hyckleri.
Någon som på riktigt är god och/eller fri från fördomar har inget behov av att göra ett nummer av det. Man bara är. Man behandlar alla lika. Vilket faktiskt även innebär att inte premiera någon utvald grupp. Varför skulle man?
Endast ni själva kan sätta stopp för den här negativa eskaleringen, eller trenden.
Men det skulle kanske krävas att ni inte gjorde ett sånt spektakel av er särprägel. Om ni nu är som alla andra, var som alla andra då. Typ.
Visa vägen. Om ni inte ser er själva som speciella eller avvikande, så lär andra inte göra det heller. Jämlikhet uppnådd, check. -
Jag sticker väl ut hakan här nu med detta men låt gå...
Jag är helt övertygad om att det fortfarande existerar förtryck mot HBTQ personer och det är ju naturligtvis förkastligt. Jag är lika övertgad om att den stora massan som har en fallenhet att manifestera under Pridefestivaler är att betrakta som privligerade. Jag upplever vidare att dessa personer identifierar sig med sin sexualitet (som på lika sätt är "normbrytande") och även att dom tillhör en förtryckt grupp. Hela självidentifieringen bygger på den tillhörigheten.
Vi andra, som anses vara "heteronormativa" och därmed förtryckare, tittar förvånat på och undrar varför allt detta väsen.
Om det finns geografiska områden i Sverige där förståelsen för HBTQ är låg eller obefintlig så borde väl ansträngningarna att förmedla ljuset riktas dit. Någon nämnde tidigare Rosengård, Molkolm som exempel. Varför koncentreras inte Pridetågen där då isåfall? Eller om Pridetåg anses vara för provokativt där så borde väl HBTQ communityt säkert hitta andra sätt att nå ut för att förklara, upplysa och överbrygga.
Men att göra det exempelvis i Stockholm blir ju bara ett spektakel för påhejande redan frälsta. Ett gigantiskt slag i luften