69 år, måste jag vara en tant?

Haha, du har inte sett mina två tantkompisar du inte!
Båda är 73 och pigga som bara den. 

Visst syns det att de är lite äldre, men några krokiga ryggar och stela kroppar har det då inte.

Fast, är du född 86 så är din fördom förlåten. 

Du låter som min faster: ) 

Bara kör på och bry dig inte om vad andra tycker!

Fast att du inte är gråhårig tror jag inte ett smack på, möjligtvis för att du färgar håret då.

Den dagen mitt hår blir vitt så kommer jag vara superglad, är skitsnyggt ju!

Jag är 60 och har blivit vit i luggen, i övrigt har jag kvar min hårfärg som jag alltid haft.
Min mamma blev gråhårig först efter 80 års ålder. Inte ens när hon gick bort 93 år gammal var hon helgrå.

Ja det lilla hår som man har kvar är ju lite grått och vad spelar det för roll 

Du själv snackar också skit om andra. Varför umgås du med folk du inte gillar? Vid din ålder bör du kunna stå upp för dig själv. 

Dåliga odds för min del alltså: / men bra för dig om du trivs med din originalfärg. 

Fast så är det väl inte, att det finns speciella "tantkläder" som varje generation måste byta om till vid en viss ålder? Jag menar, de som var födda på 1920-talet och unga på 1940-talet, bytte väl inte om till hellånga, höghalsade, svarta sammets- eller sidenklänningar på 1960-talet - för att deras mormödrar bar sådana i samma ålder?

Och 50-60-talister som sett sina föräldrar i hatt när de var barn, började inte plötsligt bära hatt själva när de fyllde 50.

Utan det brukar ju vara så att man ser det man själv bar som ung vuxen som det normala (utom vissa extrema modeflugor), och fortsätter bära det hela livet. Finns ju massor av både män och kvinnor i din ålder som har gått i jeans hela livet! 

Sedan är det en annan sak, att man kanske måste anpassa sin klädsel lite efter åldrandet, av estetiska och praktiska skäl. Man kanske inte vill visa en väldigt rynkig hals t.ex., utan väljer att bära en scarf, och av samma anledning bär man inte längre urringat. Celluliter och valkar är inte heller sådär jättefint, så tajta leggings som mejslar fram sådant kanske inte är den bästa idén. En mjukt böljande kjol eller klänning döljer sådana skavanker helt och hållet, men lite lösare byxor i tjockt tyg funkar också förstås.

Likaså slutar många med högklackat någonstans runt 50, och börjar bära fotriktiga skor för att slippa risken att vricka sig, och kunna gå längre innan fötterna börjar värka.

Min mamma som tyvärr dog vid 70 år, var oerhört mån om sitt utseende. Kan säga att hennes garderob var både större och snyggare än min och min systers tillsammans. Men med klass och stil - inte så snyggt när äldre desperat klär sig som tonåringar

Har man dagligen eller ofta gått i högklackat mellan säg 20 och 50 så är fötterna och lederna rätt illa åtgångna i många fall. 
Jag fick ischias efter att ha gått mycket i klackar på bara några år. Andra jag känner har fått ont i vrister och fötter långt innan 50. Många, inkl. mig själv har trampat snett och stukat eller fått en spricka i fotleden pga högklackat, utan att vara äldre. 
Det är inte normalt för kroppen att belastas på det sättet, fötterna bör behandlas med större respekt. Därför blir jag glad att se att kvinnor nuförtiden vanligen använder skor utan klack till vardags.