69 år, måste jag vara en tant?

Majoriteten av personerna i din ålder har inte transformerats till att se ut som eller ha hobbys som sina föräldrar. Så jag köper inte din beskrivning av att dina vänner plötsligt börjat gå på bingo medan du behåller din ungdoms intressen, ditt tjocka hår och bla bla bla. Typisk tråd där någon genom att hitta på ett problem få höra att de nog är lite bättre, snyggare, ungdomligare, äventyrligare osv än de flesta andra. 

Åldern tar ändock ut sin rätt vid 70. Ryggen kroknar och gången blir stel. Kanske säkrast med blus, kofta och längre klänningar. Helst ska man ju inte sticka ut i landet lagom. 

Fast att du inte är gråhårig tror jag inte ett smack på, möjligtvis för att du färgar håret då.

Den dagen mitt hår blir vitt så kommer jag vara superglad, är skitsnyggt ju!

Fast så är det väl inte, att det finns speciella "tantkläder" som varje generation måste byta om till vid en viss ålder? Jag menar, de som var födda på 1920-talet och unga på 1940-talet, bytte väl inte om till hellånga, höghalsade, svarta sammets- eller sidenklänningar på 1960-talet - för att deras mormödrar bar sådana i samma ålder?

Och 50-60-talister som sett sina föräldrar i hatt när de var barn, började inte plötsligt bära hatt själva när de fyllde 50.

Utan det brukar ju vara så att man ser det man själv bar som ung vuxen som det normala (utom vissa extrema modeflugor), och fortsätter bära det hela livet. Finns ju massor av både män och kvinnor i din ålder som har gått i jeans hela livet! 

Sedan är det en annan sak, att man kanske måste anpassa sin klädsel lite efter åldrandet, av estetiska och praktiska skäl. Man kanske inte vill visa en väldigt rynkig hals t.ex., utan väljer att bära en scarf, och av samma anledning bär man inte längre urringat. Celluliter och valkar är inte heller sådär jättefint, så tajta leggings som mejslar fram sådant kanske inte är den bästa idén. En mjukt böljande kjol eller klänning döljer sådana skavanker helt och hållet, men lite lösare byxor i tjockt tyg funkar också förstås.

Likaså slutar många med högklackat någonstans runt 50, och börjar bära fotriktiga skor för att slippa risken att vricka sig, och kunna gå längre innan fötterna börjar värka.

Jag är född första halvan av 60-talet och har aldrig sett mina föräldrar med hatt. Med ett undantag, min pappa på en begravning. Pappa var född i slutet av 10-talet.
När jag tänker efter såg jag inte en enda av mina kompisars föräldrar med hatt heller.

Dock tycker jag att pillerhattar kan vara jättesnygga, även om jag troligtvis aldrig kommer att äga någon själv. Jag kör med solhatt jag, iaf på sommaren.

Det är ingen kritik att inte tro på att någon man aldrig träffat hävdar att de har något superovanligt, nästintill ickeexisterande.
Hade någon på 70 berättat att hon fortfarande har mens hade jag inte heller trott på det just för att det inte är möjligt.
Ledsen att du tar det så ovanligt hårt också. Förstår du inte hur extremt megaovanligt det är att vid 69 endast ha en tunn grå slinga i luggen? Aldrig träffat någon med ofärgat hår som inte har lite grått vid 60 ens. Jag trodde att du kanske färgade håret och inte hade koll på att du faktiskt fått gråa strån?
Dessutom, varför lägger du en sån väldigt dålig värdering i att ha grått hår? Annars hade du inte reagerat så hårt.
Du har väl läst att jag själv längtar tills jag blir vithårig, det är supersnyggt, så jag delar inte din negativitet jämtemot grått hår. Tycker det är ascoolt med de på 40-50 som visar grå slingor i håret, verkar bli vanligare och vanligare bland trendmedvetna i den åldern iaf. i Sthlm där jag bor. 

Mot ålderdomens förbannelse handlar det i första hand om att rationalisera sin klädsel och sin apparatur. En farbror till mig påbörjade denna övergång vid 60. Han ville inte riskera att bli allt för skröplig och stå utan korrekt apparatur. Han var nöjd med sitt beslut. Följdaktligen, han bytte alla sina skinnskor mot polyester-skor med kardborrefäste, byte bälten mot hängslen, klädde sig uteslutande i flanellskjortor, undantagsvis linneskjortor under värme, anlade promenadkäpp? etc etc Lika bra att stå förberedd brukade han säga.