Anonym (69 år)

Wed 17 Jul 08:50

86 svar

69 år, måste jag vara en tant?

Tiden går, men min inre ålder är 48 år. Jag har alltid klätt mig i jeans och skinnjacka, och har alltid haft ett stort tjockt hår som inte har blivit grått. Men nu undrar jag, är jag för gammal för det? Jag brukar sätta upp det när jag är bland folk. Jag är medellängd och väger 58 kg. Mina jämnåriga har kort hår och kläder för äldre damer.

De tycker att jag har konstig musiksmak eftersom jag lyssnar på rock/hårdrock. Gillar actionfilmer och science fiction.

De vill få med mig på bingo, och "trivselaftnar" då vi ska spela spel. Men de pratar mest skit om dem som inte är där, och det är jag inte intresserad av. Jag har också krämpor, men inget jag vill prata om.

Måste jag klä mig som en 70-årig dam? Undrar om jag ser konstig ut med jeans och skinnjacka? (dam-modell). Vill naturligtvis inte vara ett skräckexempel då jag försöker att se yngre ut, men vill inte heller ha hemska tantkläder.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Wed 17 Jul 14:37

#11

Anonym (Modernt???) skrev 2024-07-17 11:52:57 följande:

Fast jeans och skinnjacka är ju knappast modernt. Ts låter som om klär sig som hon alltid gjort och det är ju helt okej. Låter lite osannolikt bara det hon berättar om sitt umgänge. Mina föräldrar är över 70 och inte har de börjat spela bingo och gå på trivselaftnar för det. De har de intressen de alltid haft, lyssnar fortfarande på musiken de fastnade för på 60-70-talet osv. De gör alla deras syskon och vänner också.

Jag tror ts mest tigger beröm.

Och så kom piken. Varför skulle jag tigga beröm? Det är ju ingen som vet vem jag är i alla fall. Skinnjackan blev omdiskuterad, men det är ingen MC-jacka. Den är mörkblå och i skinn, så jag uttryckte mig kanske lite fel.

Jag frågade, därför att ibland när jag ser mig själv i ett skyltfönster, så tänker jag att jag är kanske för gammal för jeans. Så jag tiggde inte om beröm.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Wed 17 Jul 14:40

#12

Tillägg: Nej, jag ser inte mig själv i ett skyltfönster! Där har jag inte hamnat. Men ni vet vad jag menar.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Wed 17 Jul 21:35

#33

Anonym (591) skrev 2024-07-17 18:01:04 följande:

Fast att du inte är gråhårig tror jag inte ett smack på, möjligtvis för att du färgar håret då.

Den dagen mitt hår blir vitt så kommer jag vara superglad, är skitsnyggt ju!

Hur kan du kritisera mig för något som du inte vet? Jag är INTE gråhårig, det är i mina gener. Jag har en mycket tunn slinga i luggen, men mera är det inte. Det verkar som om vissa bara måste ha något att klaga på. Varför så bitter? Vad skulle jag vinna på att ljuga om detta?

Anonym (69 år) Trådstartaren

Wed 17 Jul 21:39

#34

Anonym (Molly) skrev 2024-07-17 18:56:09 följande:

Du själv snackar också skit om andra. Varför umgås du med folk du inte gillar? Vid din ålder bör du kunna stå upp för dig själv.

Vad är detta för forum? Jag är en tystlåten person som inte tycker om att prata illa om andra, det ger inget. Då är jag hellre tyst. Du känner inte mig.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Wed 17 Jul 21:55

#35

Cathariiina skrev 2024-07-17 20:37:28 följande:

Fast så är det väl inte, att det finns speciella "tantkläder" som varje generation måste byta om till vid en viss ålder? Jag menar, de som var födda på 1920-talet och unga på 1940-talet, bytte väl inte om till hellånga, höghalsade, svarta sammets- eller sidenklänningar på 1960-talet - för att deras mormödrar bar sådana i samma ålder?

Och 50-60-talister som sett sina föräldrar i hatt när de var barn, började inte plötsligt bära hatt själva när de fyllde 50.

Utan det brukar ju vara så att man ser det man själv bar som ung vuxen som det normala (utom vissa extrema modeflugor), och fortsätter bära det hela livet. Finns ju massor av både män och kvinnor i din ålder som har gått i jeans hela livet!

Sedan är det en annan sak, att man kanske måste anpassa sin klädsel lite efter åldrandet, av estetiska och praktiska skäl. Man kanske inte vill visa en väldigt rynkig hals t.ex., utan väljer att bära en scarf, och av samma anledning bär man inte längre urringat. Celluliter och valkar är inte heller sådär jättefint, så tajta leggings som mejslar fram sådant kanske inte är den bästa idén. En mjukt böljande kjol eller klänning döljer sådana skavanker helt och hållet, men lite lösare byxor i tjockt tyg funkar också förstås.

Likaså slutar många med högklackat någonstans runt 50, och börjar bära fotriktiga skor för att slippa risken att vricka sig, och kunna gå längre innan fötterna börjar värka.

Tack! Äntligen ett trevligt svar med många bra tips! Har läst dina bra råd flera gånger.

Jag slutade med högklackat vid 50-års åldern. Som du har skrivit så är man nu lite mera försiktig då detta med benskörhet kan vara ett problem. Och jag får nog glömma detta med rollator och stilettklackar! Men nu får jag väl skit för detta av någon annan, och det tas på fullaste allvar.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Thu 18 Jul 12:03

#51

Anonym (591) skrev 2024-07-18 00:44:05 följande:

Det är ingen kritik att inte tro på att någon man aldrig träffat hävdar att de har något superovanligt, nästintill ickeexisterande.
Hade någon på 70 berättat att hon fortfarande har mens hade jag inte heller trott på det just för att det inte är möjligt.
Ledsen att du tar det så ovanligt hårt också. Förstår du inte hur extremt megaovanligt det är att vid 69 endast ha en tunn grå slinga i luggen? Aldrig träffat någon med ofärgat hår som inte har lite grått vid 60 ens. Jag trodde att du kanske färgade håret och inte hade koll på att du faktiskt fått gråa strån?
Dessutom, varför lägger du en sån väldigt dålig värdering i att ha grått hår? Annars hade du inte reagerat så hårt.
Du har väl läst att jag själv längtar tills jag blir vithårig, det är supersnyggt, så jag delar inte din negativitet jämtemot grått hår. Tycker det är ascoolt med de på 40-50 som visar grå slingor i håret, verkar bli vanligare och vanligare bland trendmedvetna i den åldern iaf. i Sthlm där jag bor.

Jag tror inte att jag är någon" superovanlig nästintill ickeexisterande". Så kaxig är jag inte.
Jag jobbade inom sjukvården bland 80 kvinnor, och upplevde att 90% av det de sade på kafferasterna var skitprat om andra. Jag var mycket blyg och tystlåten, och blev så less på detta. Jag fick nog.
Och nu när jag har blivit äldre så bryr jag mig inte längre om vad andra tänker och tycker, jag väljer att leva mitt eget liv. Och varför ska jag då fylla det med negativa tankar om andra? Det ger inget.

Dessutom så vill jag inte komma i situationer då en tredje part frågar mig varför jag har pratat skit om denne. Då skulle jag skämmas, jag vill inte såra andra. Jag är en känslig själ, och vill helst undvika sådana här pinsamma situationer. Så tala är silver och tiga är guld.

Om du inte tror på mig om att jag bara har en grå slinga i luggen är egentligen helt oväsentligt. Mina systrar har silvergrått hår, och jag tycker att det är jättefint. Men jag har min mammas och mormors hår. Jag vet inte om man "ärver" detta, men så är det.

Kunde jag skulle jag lägga ut en bild, men jag är så oteknisk. Men varför krångla med detta för att övertyga någon som jag inte känner, eller någonsin kommer att träffa? Du får tro vad du vill, och jag bryr mig inte.

Egentligen en ganska meningslös diskussion ...

Anonym (69 år) Trådstartaren

Thu 18 Jul 12:20

#53

Anonym (60 år) skrev 2024-07-18 11:28:37 följande:

Ja, jag är 60 år och har nästan inget grått alls i håret, bara lite i tinningarna. Och min mamma började inte bli grå förrän runt 80. Inte ens när hon gick bort vid 96 års ålder var hon helt grå. Dock ändrade hennes hår färg från ljusbrunt med röda inslag till mörkbrunt utan något rött i när hon var runt 40. Det gjorde inte mitt, mitt är fortfarande blont med röda inslag som det alltid varit.

Det enda tråkiga är att mitt hår inte är riktigt lika tjockt och inte har riktigt samma lyster längre, som när jag var ung, men det är ändå tjockare och vackrare än de allra flesta unga kvinnors hår. Folk frågar om jag använder något tonande schampo, men det gör jag inte! Bara lite Spray Blonde i benan, tinningarna och hårfästet på vinterhalvåret (två eller tre gånger per vinterhalvår).

Detta har hänt mig också. När jag var ung var jag blond, och sedan blev det "råttfärgat". Men nu när jag är 69 år är håret rödbrunt. Men det finns många rödhåriga i släkten, så det kommer väl fram nu. Så nu blir det väl kommentarer om att en 69-årig kvinna inte kan ha rödbrunt hår utan att ha färgat det. Men så är det, och inte så mycket jag kan göra åt saken. Om mitt hår är rödbrunt eller silverfärgat bryr jag mig inte om, det finns det som är viktigare här i livet än min hårfärg.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Thu 18 Jul 12:35

#54

Benny62 skrev 2024-07-18 07:34:33 följande:

Vad är det för fel på er kvinnor här bara prata skit om varandra det är ju så i alla trådar att det ballar ut inte många som håller sig till Ämnet i tråden

Jag startade tråden för att diskutera klädsel när man är runt 70 år. Men istället blev jag anklagad för att "skryta" och ljuga om min hårfärg. Och att jag tror att jag är "speciell" för att jag inte gillar att prata skit om andra. Så det spårade verkligen ur. Så nu ska jag inte skriva något mera, det blev bara ledsamt.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Thu 18 Jul 15:33

#58

Anonym (Molly) skrev 2024-07-18 12:51:45 följande:

Du beskrev även dina vänner och bekanta i negativa ord. Varför?

Molly! Nu får du ge dig! Varför hålla på och peta i mitt inlägg för att kunna kritisera? Det är en mildare form av mobbing. Är du sådan här i det verkliga livet också, och är på alla om vad de säger och gör? Eller är det bara när du kan gömma dig bakom anonymitet?

Kanske att detta kan bli dagens mantra: "Idag ska jag inte kritisera någon eller leta efter fel. Bara stöttande och uppmuntrande kommentarer".

Anonym (69 år) Trådstartaren

Fri 19 Jul 10:50

#64

När vi blir äldre, så anser många unga att man inte är värd så mycket- en idiotisk "boomer" som inte begriper någonting. Men den enda skillnaden är att vi har levt längre, och har mera livserfarenhet. Och visst förändras man, och tänker lite annorlunda.

Men inombords är jag samma person, det enda som har tillkommit är rynkor, och kroppen är lite stelare vilket man ibland glömmer. Jag skulle ta en genväg mitt i natten och skulle hoppa ner från en hög stenmur. Jag slog halvt ihjäl mig, och fick påminna mig om att jag är 69 år och inte 25.

Men ibland kan det också ha fördelar. Förra året gick jag på en rockkonsert, och de vänliga vakterna fixade en bra plats framför scenen för den gamla damen. De var så artiga, och oroliga för att jag inte skulle klara trycket från den unga publiken (och ett lårbensbrott?) Men de trodde nog att jag var lomhörd, och jag fick en plats vid de enorma högtalarna. Sedan var jag mer eller mindre döv i några dagar med en intensiv tinnitus.

När jag var ung och gick på fest, så var det alkohol, dans och flirtande. Nu tänker jag istället "vad blir det för mat?" Och skulle vi gå till krogen för att dricka öl, så skulle de väl fråga om ålderdomshemmet har brunnit. Men även om den tiden är förbi, så innebär det inte att vi äldre måste leva ett tråkigt liv, vi vill också ha roligt.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Fri 19 Jul 11:01

#65

Om du är äldre, vad gör du för att livet ska vara roligt?

Anonym (69 år) Trådstartaren

Fri 19 Jul 11:25

#67

Benny62 skrev 2024-07-19 11:11:46 följande:

Ja livet är ju inte alltid roligt men man försöker ju att vara positiv jag är snart 63 och min hjärna har inte fattat det ännu men jag har inte några problem med det

Vad hände med livet? Det har gått så snabbt, och helt obegripligt att jag nu tillhör de äldre. Jag har flera gånger drömt att någon har frågat om min ålder och jag har svarat 48. Nej, det är fel, 54. Och sedan minns jag min verkliga ålder och tror knappast att det är sant. Ibland är det svårt att förstå hur kroppen förändras.

Men jag accepterar detta, och läser om hur kändisar kämpar med att behålla sitt ungdomliga utseende med skönhetsoperationer. Det måste vara jättestressigt att försöka att jaga något som är helt omöjligt. Då är det viktigare att försöka att njuta av livet och må bra, och inte vara en grinig Grinchen (han som förstörde julen). Och att träna i lagom mängd om man tycker att det är roligt.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Fri 19 Jul 12:51

#69

Det låter jättebra! Att vara ute i naturen mår man bra av, och man skingrar tankarna. Har man problem med sömnen så kan en runda på kvällen göra att man sover bättre.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Sun 21 Jul 09:04

#72

Vådis skrev 2024-07-20 23:50:08 följande:

Du låter ju underbar. Klart du ska klä dig som du vill, vore glad att träffa en kvinna som du som hållet cool style. Stå på dig

Tack! Och alltid retar det någon. Jag har en Jeep som är pimpad, och spelar Motörhead när jag kör. När jag sedan går ur bilen kan de titta på mig "var det en kärring? Hon måste vara galen!" Man får visst inte göra det i min ålder. Men titta på Thomas Ledin, han är 71 och fortfarande ung i sinnet. Håller man vikten och tränar regelbundet så kan man ändå vara ok.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Sun 21 Jul 15:07

#74

Och så kom kritiken, det var väntat. Vad jag menar är att många anser att man ska vara på ett visst sätt när man blir äldre. Och det tycker jag är synd. Klipp av dig håret, du är för gammal! Hur kan du lyssna på denna hemska musik? Jag hade tandställning när jag var 50. Du är för gammal! Vi kan inte gå till krogen och ta en öl. Du är för gammal!

Men det är alltid någon som retar sig på vad jag skriver, så nu ska jag vara tyst.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Sun 21 Jul 15:40

#75

Det är alldeles för mycket Jantelagen. "Du ska inte tro att du är något, och du ska inte tro att du är bättre än andra".

Gillar man inte något så är det väl bara att läsa vidare och strunta i det. Varför är det så viktigt att kritisera sådant som egentligen inte har någon betydelse ,och man bara låter bitter? Det kan inte vara roligt att vara en Grinchen, den gröna som förstörde julafton. Försök att se allt med lite humor istället, och ta inte allting så allvarligt. Det finns större problem i världen.

Anonym (69 år) Trådstartaren

Sun 21 Jul 16:32

#77

Anonym (H) skrev 2024-07-21 16:20:47 följande:

Det känns mest som det är du själv som har lite problem med åldern... Musiken du föredrar, är väl väldigt typisk för den äldre generationen, öl dricker man väl i alla åldrar, skinnjacka? Ja det är väl en klädstil oavsett ålder? Bingo, ja det är väl generationen innan dig - jag känner ingen men en min farmor som spelade och hon skulle vara drygt 100 år om hon levde. Jag är 56 år och har typ samma klädstil/intresse/musiksmak sen väldigt många år tillbaka: bohemisk klädstil, älskar djur, italiensk/reaggea/svensk pop musik osv. Jag har långt hår, lika lite osminkad som förr och tar gärna ett glas vin eller två på uteservering. Känner inte alls att någon retar sig på mig

Och så var det Jantelagen igen: "Du ska inte tro att du är något".

Jag skrev denna tråd för att höra vad de yngre tycker. Måste man se ut som en tant när man blir äldre? Men det finns alltid några anonyma griniga kärringar som måste kritisera och skriva sådant som inte tillför något. Helt meningslöst.

Men tack alla andra som har skrivit trevliga svar, alltid roligt att läsa!

69 år, måste jag vara en tant?

INNEHÅLL