Hur skulle ni känna inför att dela omklädningsrum med en transkvinna?
Jag vill råda dig att INTE operera dig "fullt ut"
Jag vill råda dig att INTE operera dig "fullt ut"
Förstår din oro. Men en könsbekräftande operation ska du bara göra för dig själv. Inte vad samhället tycker. Spelar ingen roll kommer alltid att finnas två läger, för och emot. Det viktigaste är att du väljer vad som känns rätt i själ och hjärta.
Hur ofta behöver man visa sitt kön? Tidigare i tråden har det debatterats. De som behöver vidta och visa sitt kön i omklädningsrum har andra problem. Det går att lösa med att skyla sig och vara lite diskret. Eg är det ett icke-problem baserat på vad omgivningen tycker. Det ska du strunta i. Du ska vara den du är.
Jag tycker att man byter om i det omklädningsrum där ens fysiska attribut liknar övrigas i samma omklädningsrum.
Jag skulle inte tycka det var konstigt att duscha med en person som jag t.ex visste var i en fas där hen var under en process att byta kön och därför inte riktigt passade in i könsnormen. Men hur vet man det i ett allmänt omklädningsrum?
Den nakna mannen i duschen kan lika gärna vara en transperson som känner sig som kvinna, som grabben som slagit vad med polarna att han kan få identifiera sig som kvinna en dag...
Nakenhet är en situation där människor känner sig extra utsatta och känsliga. Detta måste man respektera och förstå. Utsattheten kan inte suddas ut med logiska argument rakt av, utan är en djup sittande känsla. Jag duschar utan problem med min lesbiska väninna, men skulle mer vara obekväm med min killkompisen som är gay. Jag skulle inte vara bekväm att duscha tillsammans med pappa, men skulle kunna göra det med mamma. (Och nu menar jag allmänna utrymmen. Duschar inte med kompisar och familj hemma).
Ok, så följde med i grupp från en social verksamhet jag är med i och bastade på herrarnas sida. Bytte om på toaletten, duschade när ingen annan var där och var invirad i handduk och det gick väl bra antar jag, iallafall ingen som sa något. Det underlättade att det inte var särskilt många främmande män där just då, men jag tror inte jag hade klarat av att göra detta ensam.
Lite bakgrund: Jag är registrerad på verksamheten i mitt juridiska namn så jag har fått intrycket av att jag uppfattas som transman av de andra.
Då jag redan förlorat ett jobb och även min man (som av någon anledning ansågs skyldig för vad JAG skrev på social media) nästan förlorat sitt jobb pga. hur jag uttalat mig i dylika frågor om transpersoner så är min nuvarande officiella hållning att transkvinnor är kvinnor och givetvis skall de byta om bland kvinnor och om de begår brott skall de sitta i kvinnofängelse. Transkvinnor är kvinnor så jag har inget problem med det alls.
Sedan kanske jag inofficiellt har en annan åsikt men den är alldeles för riskabel att ha.