Inlägg från: Anonym (M) |Visa alla inlägg
  • Anonym (M)

    Hur skulle ni känna inför att dela omklädningsrum med en transkvinna?

    Tony Soprano skrev 2024-09-25 18:45:29 följande:

    Jag vill råda dig att INTE operera dig "fullt ut"


    Ja, jag är rädd för konsekvenserna. Utöver nervskador också långvarig smärta, sår som spricker upp m.m. Däremot känns det som det skulle vara så mycket lättare att passa in i samhället.
  • Anonym (M)
    Anonym (Carinata) skrev 2024-09-27 06:26:35 följande:

    Förstår din oro. Men en könsbekräftande operation ska du bara göra för dig själv. Inte vad samhället tycker. Spelar ingen roll kommer alltid att finnas två läger, för och emot. Det viktigaste är att du väljer vad som känns rätt i själ och hjärta. 


    Hur ofta behöver man visa sitt kön? Tidigare i tråden har det debatterats. De som behöver vidta och visa sitt kön i omklädningsrum har andra problem. Det går att lösa med att skyla sig och vara lite diskret. Eg är det ett icke-problem baserat på vad omgivningen tycker. Det ska du strunta i. Du ska vara den du är. 


    Tack. Jag vill inte köra över någon annan dock.
  • Anonym (M)
    Anonym (Transmamma) skrev 2024-09-29 19:56:51 följande:
    Sjukt, som sagt. Min dotter har stått i kö för utredning i ganska exakt tre år nu, och är ff inte ens i närheten av att ens bli kallad till ett första möte. Tidigast hösten -25 är det senaste beskedet 😞.
    Ja, kötiden har förlängts hela tiden. När min remiss kom fram sommaren 2021 var det 18 mån, men det landade sedan på 32 mån när jag fick första tiden i februari 2024. Antar att det är ännu längre nu.
  • Anonym (M)
    Elis73 skrev 2024-09-30 07:39:17 följande:

    Jag tycker att man byter om i det omklädningsrum där ens fysiska attribut liknar övrigas i samma omklädningsrum. 

    Jag skulle inte tycka det var konstigt att duscha med en person som jag t.ex visste var i en fas där hen var under en process att byta kön och därför inte riktigt passade in i könsnormen. Men hur vet man det i ett allmänt omklädningsrum?

    Den nakna mannen i duschen kan lika gärna vara en transperson som känner sig som kvinna, som grabben som slagit vad med polarna att han kan få identifiera sig som kvinna en dag... 

    Nakenhet är en situation där människor känner sig extra utsatta och känsliga. Detta måste man respektera och förstå. Utsattheten kan inte suddas ut med logiska argument rakt av, utan är en djup sittande känsla. Jag duschar utan problem med min lesbiska väninna, men skulle mer vara obekväm med min killkompisen som är gay. Jag skulle inte vara bekväm att duscha tillsammans med pappa, men skulle kunna göra det med mamma. (Och nu menar jag allmänna utrymmen. Duschar inte med kompisar och familj hemmaGlad). 


    Hur är din syn på personer med "könsinkongruenta" fysiska attribut?
  • Anonym (M)
    Anonym skrev 2024-10-01 05:42:58 följande:
    Detta med långa väntetider förresten, orkar inte lusläsa tråden igen, är det att alls komma i kontakt med aktuell vårdgivare eller är det när processen väl står på ruta 1 som allt går i snigelfart?

    Hur pass gammal måste man vara för att ens vara aktuell för transvård? 
    Hörde nyligen i en podd om männisor som ångrat sin transition, är det då inte ändå bra att det drar ut på tiden?
    Menar inte detta som en elakhet och förstår att det är jobbigt att vänta, men tänk ändå... om din dotter skulle ångra sig efter att allt är klart. Och då är det för sent.
    Är det då kanske inte ändå bra att ta processen lite piano så att säga`?
    Det är att komma i kontakt med könsidentitetsvården. I de flesta delar av landet behöver du först få en remiss till psykiatrin, där en psykiatriker bedömer om du behöver remitteras till könsidentitetsmottagningen.

    I mitt fall såg det ut såhär: Skrev egenremiss till allmänpsykiatrin till september 2020, kallad på besök mars 2021, remiss skickad till könsidentitetsmottagningen maj 2021, remiss beviljad till könsidentitetsmottagningen juni 2021, kallad till kurator på könsidentitetsmottagningen februari 2024, och nu kallad till psykolog oktober 2024. Könsidentitetsmottagningen har tre steg: kurator-psykolog-psykiatriker, där du går klart ett steg innan du remitteras till nästa (med kötid inför varje steg). Under tiden du står i kö har du ingen vårdkontakt alls (om du inte söker det på t.ex. vårdcentralen som jag gjorde), så det enda väntan ger är (lång) tid för självreflektion, det sker ingen utredning då.

    Jag vet inte om någon åldersgräns för att söka vård på könsidentitetsmottagningen (eftersom man borde få prata med någon om sina problem även om man är ung), men det finns åldersgräns för medicinska ingrepp. Könshormon har ingen fast åldersgräns utan man kan få dem förskrivet när man genomgått en viss del av puberteten (pubertetsblockare ges bara under "synnerliga" skäl) men vanligtvis från 16 år, mastektomi 18 år (men i Sverige får vem som helst som är myndig göra detta privat om de vill), ingrepp i könsorganen 23 år.

    Vad gäller ångrare och detransitionenrare vet jag att många utomlands har transitionerat av "fel" skäl för att man varit för frikostig med att förskriva hormon och planera kirurgi. Till exempel för att man är normbrytande. Vet inte hur det ser ut i Sverige, men utredningen är inte rapid.
  • Anonym (M)
    Anonym skrev 2024-10-01 05:42:58 följande:
    Är det då kanske inte ändå bra att ta processen lite piano så att säga`?
    Kan också tillägga att det är jättemånga som självmedicinerar just pga de långa kötiderna inkl. mig, tror jag läst någonstans att siffran ligger på 50 % bland vuxna, så det här med passiv väntan är nog inte så meningsfullt.
  • Anonym (M)
    ClumsySmurf skrev 2024-10-01 20:14:49 följande:
    rinngssvar till Høring- forslag til regulering av konverteringsterapi
    Det där sista får du utveckla.
  • Anonym (M)
    Anonym (Maria) skrev 2024-10-03 10:42:40 följande:
    Man märker dem ju i andra sammanhang...
    Hur menar du?
  • Anonym (M)
    Anonym (Maria) skrev 2024-10-05 16:31:10 följande:
    De har drag i ansiktet som inte går bort. Även händerna avslöjar dem. Skelettet ändrar man inte så lätt. Men visst självklart OM det finns de jag inte märker de så gör jag nog inte det i omklädningsrummet heller. Men de jag märker så hade jag garanterat märkt om de befann sig i omklädningsrummet också.
    Mycket beror på vilket utgångsläge man har. Östrogen inducerar omfördelning av mjukvävnad i ansiktet så det blir förändringar där också. Sen kan östrogen också minska mängden mjukvävnad mellan skelettdelar så man blir lite kortare och får lite mindre händer/fötter.
  • Anonym (M)
    Anonym (Maria) skrev 2024-10-06 23:35:12 följande:
    bara berättade om vad jag faktiskt sett. Men bra för de som det funkar så pass bra för. 
    Och måste man ta östrogen för att få kallas transperson
    Transsexuell är ju en medicinsk diagnos och då krävs en stark vilja att ändra kroppen fysiskt på ett sådant sätt som östrogen gör. Sen har termen transperson uppkommit för att avmedikalisera och är en självidentifikationsterm där man inte behöver ha könsdysfori. En del vill ha bort transsexualitet helt och hållet. Många är rädda att själv-id skulle missbrukas efter behag. Ställningen till detta är en kluven och intensiv debatt.
  • Anonym (M)

    Ok, så följde med i grupp från en social verksamhet jag är med i och bastade på herrarnas sida. Bytte om på toaletten, duschade när ingen annan var där och var invirad i handduk och det gick väl bra antar jag, iallafall ingen som sa något. Det underlättade att det inte var särskilt många främmande män där just då, men jag tror inte jag hade klarat av att göra detta ensam.

    Lite bakgrund: Jag är registrerad på verksamheten i mitt juridiska namn så jag har fått intrycket av att jag uppfattas som transman av de andra.

  • Anonym (M)
    Anonym (Officiellt vs inofficiellt) skrev 2024-12-22 16:51:55 följande:

    Då jag redan förlorat ett jobb och även min man (som av någon anledning ansågs skyldig för vad JAG skrev på social media) nästan förlorat sitt jobb pga. hur jag uttalat mig i dylika frågor om transpersoner så är min nuvarande officiella hållning att transkvinnor är kvinnor och givetvis skall de byta om bland kvinnor och om de begår brott skall de sitta i kvinnofängelse. Transkvinnor är kvinnor så jag har inget problem med det alls. 

    Sedan kanske jag inofficiellt har en annan åsikt men den är alldeles för riskabel att ha.


    Du får gärna dela din inofficiella åsikt här om du vill, mig gör det inget emot. Jag är emot att personer blir bestraffade för sina åsikter eller tystas ner.
  • Anonym (M)
    Anonym (Officiellt vs inofficiellt) skrev 2024-12-22 19:00:39 följande:
    Jag tror den framgår mellan raderna så det behövs inte :)
    Ja, det var tydligt. Men du behöver inte känna dig förtryckt här är vad jag menar.
Svar på tråden Hur skulle ni känna inför att dela omklädningsrum med en transkvinna?