Jag kommer inte ur det
Varje kväll samma sak. Kommer inte till ro. Vaknar redan efter 20 min med hjärtklappning och katastroftankar. Somnar om efter ett antal toabesök (vätskan bara rusar genom kroppen). Vaknar innan alarmet ringer. Hjärnan är redan på jobbet. Planerar något möte.Går upp. Ganska pigg faktiskt. Snabbt fix med påklädning och tandborstning. Jag eller sambo lämnar treåring på förskolan.
Kommer till kontoret. Äntligen får jag ta itu med det som har stressat mig hela natten. Tror jag. Telefonen avbryter. Någon ska ha hjälp. Ett samtal till. Det var visst möte klockan tio.. Och elva. Försöker varva ner med en promenad på lunchen. Samma runda varje gång, där ingen snnan bekant går som jag måste stanna och prata med. Tillbaka på kontoret. Möte klockan ett. Missnöjd klient och jag har knappt koncentration kvar. Flera uppgifter att skriva upp. Timmarna går snabbt. Högen av uppgifter har knappt rörts utan enbart blivit större än imorse.
Blev visst kvar längre än till 17 idag också. Cyklar hem men hjärnan är kvar på jobbet. Öppnar dörren och vill redan att det ska bli kväll. Vill leka med min dotter men har ingen ork i kroppen. Vill helst ligga i soffan och smälla i mig obegränsat med skitmat. Det enda som lugnar. Mobilens lista full med saker att göra. Vänner jag ska kontakta. Meddelanden att svara på.
Jag orkar inte. All energi för dagen är slut. Inget finns kvar till det som borde vara viktigast.
Men jag kommer inte ur det. Kan inte bryta mig loss.