Planerat kejsarsnitt eller vaginalt? Vill skaffa ett till barn.

Jag tycker att du bör prata med din barnmorska och insistera på planerat snitt. När du väl fått ok på det finns inget som säger att du inte kan ändra dig och föda vaginalt i alla fall. Motsatsen går ju inte för har man planerat vaginalt finns ju inte planerat snitt som alternativ. Om det blir problem med förlossningen finns risk för akutsnitt och det är sämre ur medicinsk synpunkt och medför högre risk eftersom mamman inte genomgått all prepp som man gör innan ett planerat snitt (tvätta sig, inte äta etc)
Planerat snitt är som att knappt ha en förlossning. Det är en ju en operation, ingen risk att bli bortglömd, hela teamet är på plats. Narkosläkare är med hela tiden med fullt fokus på mamman. Kirurgen och sköterskan har fokus på att få ut barnet. Det går på nolltid och är helt rutin. Fantastiskt att barnet bara dyker upp och landar på bröstet på en! Man är utvilad och har inte ont när man möter sitt barn. 
Jag har gjort 2 planerade snitt. Gick promenad ett par dagar efter. Åt Alvedon. Jag fick något starkare i början men slutade med dem för jag fick svårt att sova och det gick bra utan. Man ska inte bära tungt efteråt, så det lät jag bli. Såret läkte snabbt. Ärret var ömt efter första snittet, men inte efter andra. 

När mina vänninor berättar om sina förlossningar håller jag alltid tyst. Många kände sig ensamma, fick skador etc Det känns liksom orättvist att jag slapp allt det, men ändå fick barn. 

 

Jag födde båda mina döttrar med planerat snitt. Det var den mest stillsamma, lugna, roliga och fantastiska upplevelse jag kunde haft. Ingen stress, ingen panik inför förlossningen, inga verkar eller vankande av och an i hemmet innan man får komma in. All planering i lugn och ro, lugna favoriter på i bakgrunden i operationssalen och ett helt team som bara var där för vår skull. 

Snitt är kämpigt vid återhämtningen. det är det. Det är också en ganska kraftigt obehaglig känsla när de drar ut bebisen. För att efterlikna den naturliga förlossningen (och för att få bebisen att börja andas) görs ett ganska litet snitt och att dra ut en bebis där är - ja, obehagligt som fan. 

Skulle ändå göra om det tusen gånger. Välj snitt. Det finns ingen anledning att plåga dig själv. Nu gick din första förlossning inte som planerat, men en förlossning är en mycket stor händelse som bör, om det finns möjlighet att välja, vara så stillsam och glädjefylld som möjligt. Du ska välkomna ditt barn. En vaginal förlossning är inte bättre för mamma och barn om mamman är livrädd. 

Ville bara säga att kejsarsnitt inte alltid är en dans på rosor heller , känns lite jobbigt att skriva precis alla detaljer när man inte kan vara anonym men jag har fött ett barn vaginalt sen ett med akutsnitt och ett med planerat och jag har haft en del komplikationer efter snitten. Nån dag efter andra snittet hade jag så ont så jag grät och inte kunde röra mig..vet inte om det var något med nån nerv eller kanske en luftbubbla som hade fastnat under huden efter operationen

Tänk på också att själva graviditeten är en belastning på bäckenet också (därför det är viktigt att göra knipövningar ändå) så t.ex framfall och sånt kan man få efter snitt också .. 

Kan inte säga hur du ska göra men hoppas det går bra hur det än blir.. Tycker bara det blir lite fel när många verkar tro att kejsarsnitt är hur lätt som helst, det är en stor operation och mycket kan gå fel.. jag hade gärna fött vanligt om jag hade kunnat. Men är såklart otroligt tacksam för att mitt andra och tredje barn föddes med kejsarsnitt , det hade ju inte gått på något annat sätt och det viktigaste är att barnen kom ut och att de mår bra. 

Och jag är inte ute efter att starta någon diskussion eller tjafs ,vet hur folk kan vara här och det har jag tyvärr absolut inte tid eller ork till, har en 2-åring här hemma som kör slut på mig helt.. Ville bara säga hur jag har upplevt det .. Det finns fördelar och nackdelar både med att föda vaginalt och med snitt och man vet ju inte innan hur det kommer gå eller vilka komplikationer man ev kommer få oavsett vad det blir.

Kram och lycka till TS!

Jag har gjort två planerade KS och även om det första KS gick åt helvete för mig (bedövningen tog inte helt men de öppnade upp mig ändå!) är det MYCKET ovanligt att något går fel vid planerade kejsarsnitt. Jag mådde som en prinsessa efter mitt andra KS. Inga komplikationer varken för mig eller bebis och jag var uppe och duschade själv utan större problem redan samma kväll. Hade knappt ont alls och fick trots det god smärtlindring de första tre-fyra dygnen så jag glömde till och med använda min gåstol jag fick.

Med tanke på din traumatiska förlossning tycker jag absolut att du bör kräva kejsarsnitt denna gång. Som sagt är planerade kejsarsnitt oerhört säkert.

 

Tänkte säga också att jag tyckte det kändes skönt när jag visste att jag skulle få planerat snitt med mitt tredje barn  , förlossningen som slutade med akutsnitt var ganska traumatisk (lång historia).
Och jag har absolut förståelse för att man inte vill föda vanligt igen efter en väldigt jobbig förlossning. 

Var jättenöjd med läkaren som gjorde mitt planerade snitt också (gick till henne på Spec MVC innan) och bemötandet .. det där när jag fick väldigt ont efteråt hade jag kanske önskat att de kollade upp mer.. det gick över men sen kom det tillbaks några gånger efter jag hade kommit hem första veckorna.. Det liksom högg till och gjorde jätteont , en gång var det när sonen sparkade på såret och en gång när jag gick ut bilen 

Finns mycket mer att säga om hela grejen med snitt vs vanlig förlossning och några komplikationer efter akutsnittet men känns som sagt lite jobbigt att skriva varenda detalj när man inte kan vara anonym , vill du veta mer får du gärna skriva PM. 

 

Ofta gör snitten ondare o ondare efteråt ju fler barn man skaffar. Jag har 4 barn, 3 förlösta med planerat snitt. O eftervärkar efter sista barnet var ingen lek. Sen är det sammanväxningar, gaser kan ställa till det massor o det förvärras med smärtlindring efter. Ja det är mycket som kan spela in 😊 ändå är jag här igen, om 5 veckor blir sista snittet med sladdisbarn nr 5. 

Jag har en vaginal förlossning och ett snitt i bagaget. Blev hemskt illa skadad under min vaginala förlossning och blev därför snittad med nr 2.

Operationen gick bra men hade väldigt ont efteråt i flera dagar och ärret är ganska fult. Men hellre det än gå igenom samma mardröm som med första barnet.

Tack alla för att ni delat med er om era upplevelser! Intressant att höra hur ni upplevt det olika och vad jag bör tänka på. 

Jag var jätterädd för kejsarsnitt inför min förra förlossning då mitt barn låg i säte lång tid, då ville jag absolut föda vaginalt! Så kejsarsnitt är inget jag ser som någon "Easy way out"... Nu har jag istället  hamnat i situationen att jag både är rädd för vaginalt och kejsarsnitt. 

Försöker väga för och nackdelar med båda.

Prio ett under en förlossning är såklart att barnet kommer ut säkert o är friskt. Sen vill jag att förlossningen ska vara en positiv upplevelse, det känns som ett planerat kejsarsnitt har minskad risk för negativa upplevelser då all personal är på plats och det går snabbt. 

Sen är det komplikationerna som man kan få leva med resten av livet och för mig känns det som att vaginala förlossningar kan ge mer långsiktiga problem som tex levatorskador... Tror det finns ett stort mörkertal av skador relaterat till vaginala förlossningar. För mig som redan har problem så känns det som att en till vaginal förlossning bara kommer ge värre skador. 

Underbart attt få vara pigg och utvilad när man tar emot sitt barn! På min förra förlossning hade jag knappt sovit något på 4 dygn, jag var förstörd. 

Helt galet vad man får gå igenom som mamma! Det är en sorg att den finaste dagen i mitt liv också var den mest smärtsamma och dödsångestframkallande någonsin. Hur mycket jag än försöker tänka logiskt att allt gick ju bra tillslut så är det fortfarande som ett öppet sår. 

Med det sagt så har jag fortfarande stor respekt för kejsarsnitt och förstår att saker kan gå fel. Min förra upplevelse gör säkert att jag gärna vill tänka att kejsarsnitt är ett bättre alternativ för mig just nu. 

Ja men då ska du självklart sikta in dig på det <3 man ska göra det som känns rätt. Lycka till det kommer bli jättebra tror jag :)

Fattar faktiskt inte varför inte fler blir förlösta med kejsarsnitt. Speciellt när en rädsla finns, eller kanske andra riskfaktorer. 
Kan hur som helst tipsa om "föda med stöd" en hemsida av en barnmorska. Jag gillar det mycket!