Dubbelliv - era erfarenheter?

Det man inte vet mår man inte ont av.

Men om du däremot får veta så kan det medföra mycket svåra känslor för dig, för er båda som ett par, för många människor som är era nära och kära, och det kan få massor av negativa följder i praktiken, i er familj, på era jobb, och i många andra sammanhang.
Den som ser till att det får förbli okänt kan genom sitt medvetna val skydda dig och rädda dig från svåra känslor och från svåra konsekvenser.

Många säger (rent reflexmässigt?) att man inte vill leva i en lögn.
Men om man bara tillåter sig själv reflekterar lite över den saken så är det nog också givet att ingen vill veta hela sanningen om allt här i livet.

Om du är helt ovetande förblir du helt opåverkad. Er kärlek och er relation fortsätter precis lika som tidigare.
Du vet ingenting, du mår utmärkt och dina känslor är lika fina som om handlingen aldrig har skett.
Era nära och kära slipper hantera några svårigheter.

Om man åtminstone vill försöka vara lite öppen i sitt sinne så är det inte alls svårt förstå om det skulle vara så att din partner, av bl a kärlek och hänsyn, fattar ett medvetet beslut att låta handlingen förbli okänd för dig och för alla.
Mot bakgrund att han på djupet verkligen känner sin fru så skulle det inte vara särskilt konstigt om han är övertygad att detta var det bästa för hans fru och för alla nära och kära.
Ingen kan nog med säkerhet säga att han skulle ha fattat ett helt felaktigt beslut för alla.

Det är självklart att alla de som inte har en aning om vilken person han är, vilken relation ni har, vilken situation ni och er familj befinner er i, vilka alla övriga omständigheter i livet som gäller just för er, de kan aldrig någonsin veta med säkerhet att han skulle ha fattat ett felaktigt beslut.

Alla vi människor går genom livet utan att veta allt.
För de allra flesta finns självfallet också något som direkt skulle beröra dem på ett eller annat sätt, troligen också något man anser vara viktigt, men som man aldrig någonsin får reda på.
Självfallet går livet vidare helt opåverkat, trots att det finns saker som vi inte vet.
I många fall kan de allra flesta säkerligen skatta sig lyckliga att de slapp få reda på vissa saker. Livet skulle ha påverkats negativt eller det skulle skapa negativa känslor om man fick reda på vissa saker.  
Självfallet finns saker som är bra för mig att jag slipper känna till dem. Och jag är säker på att det kan vara lika för alla, eller för de allra flesta.

Det är helt uppenbart, och det är absolut sant, att vi alla lever i en lögn, och att vi faktiskt vet om detta och vi accepterar att vi lever i en lögn. Det är inget märkvärdigt i sig.

Om min partner har varit otrogen utan att jag får reda på det och utan att det i praktiken medför någonting alls, så påverkar det inte mig överhuvudtaget. Detta är självklart och det är sant.
Men om jag får reda på det så gillar jag det inte, jag gillar inte otrohet, att få reda på det skapar svåra känslor hos mig och det ställer till med massor av problem med kärleken och i vårt liv.

Därför vågar jag säga att jag skulle föredra att inte veta.

Mot bakgrund av det jag skriver så är det svårt för mig förstå att så många rent reflexmässigt hävdar att de alltid vill veta, med alla dessa ganska extrema svårigheter som följer av att få veta.

Det man inte vet mår man inte ont av.
Sedan vad man tycker om handlingen och vilka känslor man tillåter sig själv att skapa omkring detta, det är ju givetvis en helt annan sak.

Det är mycket bra och jag gillar det du skriver.
Många skulle behöva vara lite mera som du säger att ni är.

Men det kan vara väldigt intressant att försöka reflektera lite över dina tankar och känslor som du refererar till i ditt sista stycke.

Rent hypotetiskt då, för att underlätta att reflektera utan personliga känslor...

Du utgår i ditt resonemang från att du får reda på otroheten. Och jag förstår och accepterar att du säger att du föredrar att få reda på det.
Men rent hypotetiskt, tänk om handlingen sker men du får inte reda på den?

Du skulle inte ställas inför svårigheten och frågeställningen att förlåta eller inte förlåta.
Du skulle inte bli ledsen eller drabbas av några svåra känslor överhuvudtaget.
Din goda känslor av tacksamhet till din sambo, till ert liv och till allt som du är fylld av tacksamhet inför skulle vara helt opåverkad. Dina känslor av lycka och tacksamhet skulle fortsätta vara lika, även din känsla av tacksamhet för hans ärlighet.
Där skulle inte finnas någon problematik som ni måste finna en chans att försöka jobba med. Det skulle inte finnas några känslor av att något skulle saknas i relationen.
Inget behöver jobbas med.
Där finns ingen skadad tillit.

Vi människor går genom livet utan att veta allt. Du säger att du föredrar ärlighet men du vet att alla människor ljuger någon gång, även du själv. Alla människor bryter ett löfte. Vi känner till detta och om vi är ärliga så vet vi redan att vi faktiskt lever i en lögn.

Kan man ändå alltid vara 100% säker på att det alltid är bäst att få reda på allt?

Jag förstår min fru, och respekterar hennes åsikter, i mycket högre utsträckning än någon annan människa, framförallt oändligt mycket mera än vad du någonsin kan göra.

Det är ju helt uppenbart att du tillåter dig själv må illa av att min fru är lycklig och mår bra!

Hon har ingen som helst åsikt och inga som helst känslor gällande det du skriver. Hon mår utmärkt, hon älskar mig och vi älskar varandra ömsesidigt. Det som du försöker påstå och inbilla dig själv existerar inte.
Du har ingen som helst aning, det du försöker påstå är bara dina egna fantasier. Du verkar vara fruktansvärt negativ och du verkar ha mycket allvarliga personliga problem.

Jag känner min fru mycket väl. Hon har inga som helst problem, inget som ens är i närheten av de problem som du tycks ha.

Både min fru och jag är positiva, glada och lyckliga människor som lever ett kärleksfullt och bra liv.
Vi är mycket nöjda med våra liv.

Och du bör lägga märke till och du bör försöka förstå att vi finner ingen som helst anledning att döma och fördöma andra människor och deras handlingar.

Allt detta till skillnad mot dig då.
Vårt liv, vår lycka och våra personligheter verkar stå i väldigt stark kontrast till dig och det miserabla mående som du verkar ha.

Att vi och andra människor faktiskt är lyckliga verkar få dig att må sämre.

Har du ens funderat på varför du gör ditt personliga val att må på detta sätt och att leva ditt liv på detta miserabla sätt?

Ja, oavsett om han är otrogen eller inte, så litar du på honom på falska grunder, på samma sätt som han litar på dig på falska grunder. På samma sätt som alla människor litar på alla människor på falska grunder. 
För sanningen är uppenbar, att ingen människa berättar alltid hela sanningen och alla människor ljuger.
Du vet det och alla vet det.
Detta gäller oavsett om du vill det eller inte.
Trots detta väljer vi att lita på människor.

Så länge du inte känner till lögnen så är du helt opåverkad av den.

Du och din man förväntar er ärlighet.
Men du och ni båda vet att ni inte har berättat hela sanningen om allt i era liv och att det kan komma att uppstå situationer som kräver en lögn. Särskilt i den situationen där du gör bedömningen att både du och din man mår bättre, ert liv kommer att fortsätta på ett bättre sätt, om du väljer att inte berätta sanningen. Du kommer då att gå bakom ryggen på honom, om du bedömer att det är det bästa alternativet och att situationen kräver det
Om du inte erkänner detta för dig själv så väljer du ju redan att leva i en lögn.

Din fråga haltar och är inte jämförbar. Jag har inte berättat att jag vart otrogen och hon vet ingenting om det. Det hon inte vet mår hon inte ont av.
Om hon skulle vara otrogen så föredrar jag att inte få veta, jag skulle alla dagar i veckan föredra att hon väljer att sköta det på så sätt att jag slipper veta, eftersom det jag inte vet mår jag inte ont av.

Självfallet kan jag inte bli arg eller ledsen för något som jag inte känner till.
Det är ju huvudpoängen i allt det jag har skrivit!
Och jag har berättat mycket tydligt att jag föredrar alternativet att slippa bli arg och ledsen.
Jag har dessutom försökt utveckla detta, att få dig och andra att förklara VARFÖR ni påstår att ni föredrar alternativet att bli arga och ledsna?

Du måste försöka sätta dig in i den situationen, du måste försöka ta in och förstå också det alternativet.
Det är en självklar realitet och det är sannolikt vanligt att många lever med det alternativet, eftersom många otroheter självfallet för alltid förblir okända.

Så din hypotetiska fråga har jag inget svar på.

Men jag har verkligen lagt mig vinning om att försöka förklara det andra alternativet, som innebär att man slipper bli arg och ledsen.
Det alternativet som inte skapar några som helst negativa känslor och inga som helst negativa följder.
Det alternativet som säkerställer att allt fortsätter som tidigare och alla får fortsätta leva lyckliga och glada.
Jag föredrar det alternativet.
Det förvånar mig att inte fler säger sig föredra det alternativet.

Men för alla som inte kan förklara VARFÖR man rent reflexmässigt påstår sig föredra det alternativet som medför massor av negativa konsekvenser så tror jag inte att vågar eller kan sätta sig in i vad det andra alternativet innebär.

Det kan nog vara så att det är obekvämt för många att tänka tanken att det är fullt möjligt att man redan lever i det andra alternativet, eller att man en dag kommer att göra det?

Jag menar det på så så sätt som jag redan tydligt har beskrivit. Detta är mitt medvetna val.
Samma val som jag räknar med att hon skulle göra i motsvarande situation.
Alltså jämställt, ömsesidigt och utan några problem för någon av oss. 

Hur kan du ens försöka inbilla dig själv att du skulle kunna veta mer än jag om den saken?
Känner du min fru???

Fattar du inte att det finns massor av saker här i världen som du inte känner till? Du har självfallet ingen som helst chans att ha någon åsikt om massor av saker, eftersom du inte känner till dem.

Detsamma gäller för mig, för min fru och för alla människor.
De allra flesta av oss väljer att må bra och vara lyckliga trots att vi förstår att vi inte har någon chans att ha någon åsikt om massor av saker.
Till skillnad från dig då som uppenbarligen väljer att må dåligt av att andra människor är lyckliga. 

Är det verkligen så svårt för dig förstå att ingen människa kan veta allt om allting? De flesta av oss förstår detta och vi gör vårt aktiva och medvetna val att låta livet ha sin gång och de flesta av oss väljer vara lyckliga, trots denna vetskap.
Om du inte klarar att förstå detta så är det kanske av av orsakerna till att du verkar tillåta dig själv må dåligt av att andra människor har det mycket bättre och mår bättre än du?

Återigen ett inlägg som faller helt platt eftersom det enbart utgår från de handlingar som blir kända.

Men hur kan du veta något om hur många som stannar efter alla de otroheter som för alltid förblir okända?
Hur ska man kunna diskutera procentsiffror gällande alla de handlingar som aldrig kommer fram?

Fakta är ju att den ena parten kan aldrig känna några svåra känslor, kan aldrig  känna ett behov av att döma sin partner som ett svin, när den inte vet något.
Det uppstår ingen frågeställning om att lämna eller stanna, det finns ingen tanke om att sluta eller fortsätta ett beteende eller begå en handling, det finns inte ens en tanke på att ställa några villkor, det finns inget för ena parten att förhålla sig till, inget behov att känna några känslor, ingen fundering om att acceptera eller inte acceptera något, ingen bär några känslor om att någon beter sig svinaktigt, det finns inga tankar om ifall någon ljugit eller manipulerat, det finns inga diskussioner eller bråk, det finns ingen valsituation, inget behov av att fatta ett svårt beslut om att välja det ena eller det andra, inget behov att fundera på hur hen vill fortsätta leva sitt liv, inga som helst känslor om någon skithög.

Det man inte vet mår man inte ont av.

Alla dina argument, alla dina hemska uttryck, alla dina fula ord,
allt det negativa som du känner ett personligt behov av att vräka ur dig,
precis allt faller helt platt och saknar all betydelse i alla de fall där handlingen förblir okänd.

När ska du klara att ta in och fatta att det i verkligheten och rent sakligt finns två helt skilda situationer.
Den ena att handlingen blir känd (den som du älskar att alltid utgå ifrån som din egen enda sanning),
och en uppenbar sanning att många handlingar inte blir kända.

Så länge du inte ens klarar att skilja på dessa två så är det helt meningslöst att du fortsätter vräka ur dig och vara oförskämd mot andra medlemmar och ingen som helst mening att du fortsätter döma och fördöma andra medlemmar.
Du saknar helt och hållet grund för dina fördömanden när du inte ens klarar att ta in dessa två enkla skillnader.

Varför skriver du "vi" när du menar jag? Eller erkänner du här att du skriver under flera inlogg?

Återigen ett inlägg som faller helt platt eftersom det enbart utgår från de handlingar som blir kända.

erkänner du här att du skriver under flera inlogg?

Du vet uppenbarligen inte vad ordet "manipulation" betyder och du verkar inte kapabel att förstå dess innebörd. 
Om du inte förstår ordets innebörd så bör du ju inte använda det ordet.

Jag tror att jag har försökt hjälpa dig med detta förut? Men av vänlighet, även om du tyvärr inte verkar mottaglig ens för relativt enkel kunskap, så försöker jag igen:

Manipulation innebär att i någon mening ändra tillståndet i ett system.

Ordet har i sig ingen värdeladdning.

Men brukar ibland endast syfta på dess negativa innebörd, vilket alltså inte är korrekt.
Notera att tröst, uppmuntran och beröm kan ses som positiva exempel på manipulation, som är försök att påverka en person att må bättre.

Läs följande noga så kanske det blir enklare för dig att förstå:
Manipulation är något de flesta ägnar sig åt, medvetet eller omedvetet.
Exempel på manipulation:
Barnet som berömmer sina föräldrar innan det ber om något,
eller mannen/kvinnan som förför sin motpart.
Manipulation är ett sätt att försöka få sin vilja igenom - i gott eller ont syfte. 
   Wikipedia

Du verkar inte ens fatta det allra enklaste?

Ordet har i sig ingen värdeladdning.

Du får försöka hitta på vilka bortförklaringar du vill, men du framstår bara ännu mera pinsam för varje försök.

Fortfarande gäller att:
Du vet uppenbarligen inte vad ordet "manipulation" betyder och du verkar inte kapabel att förstå dess innebörd. 
Om du inte förstår ordets innebörd så bör du ju inte använda det ordet.

Sakfel av dig. Igen. Som vanligt.

Jag har inte alls hittat på någon egen definition om vad ordet betyder utan jag använde Wikipedia.

Men jag har också sett, vid en snabb och mycket enkel googling, att det finns många minst lika bra förklaringar.
Så du kan själv välja bland olika förklaringar och läsa på för att själv åtminstone försöka lära dig vad ordet betyder och vilken innebörd det har.

Detta har alltså ingenting att göra med att jag skulle ha hittat på någon egen definition.

Du vet uppenbarligen inte vad ordet "manipulation" betyder och du verkar inte kapabel att förstå dess innebörd. 
Om du inte förstår ordets innebörd så bör du ju inte använda det ordet.