Dubbelliv - era erfarenheter?

Jag hade en affär som jag avslutade snabbt eftersom det bara skulle handla om en tidsfråga innan min äkta hälft skulle upptäcka det annars. 

Då var jag trött och bitter på min partner som jag ansåg hade avsexualiserat mig som människa. Jag förlorade helt enkelt respekten för själva äktenskapet men ville för allt i världen inte mista min familj och det liv vi hade och fortfarande har tillsammans.

Resultatet var tveeggat. Dels jagar ett visst dåligt samvete mig, men jag försöker hysa sympati för den person jag var då och de val jag gjorde. Men dels gav det mig ett helt nytt sexuellt självförtroende som varit oerhört gottgörande. 

Jag har stor sympati för de som väljer eller hamnar i otrohet av olika anledningar även om även jag tycker att öppna ärliga relationer är att föredra. 

..  och jag skulle förlåta min partner i ett andetag om denne erkände något sådant.

Absolut det kan finnas saker sin partner inte vill göra. Är nog inte alls ovanligt att det finns fantasier man inte kan förverkliga med sin partner. Det finns en sak jag verkligen vill testa med min man som han inte är redo för eller kanske aldrig kommer vara redo för. Men jag älskar honom så pass mycket så vill jag han det bästa, vara han trogen och att han aldrig ska få känna sig pressad att testa det. Jag har berättat för honom och han har sagt vad han känner nu och jag accepterar det och får njuta mes honom på det sätt som vi båda gillar. 

Är behovet så stort att man är beredd att såra andra och man inte kan avstå så bör man söka hjälp. För vi måste kunna behärska oss också.

I den situation du beskriver tänker jag att man har 3 val. 
1: Vill ens partner inte förverkliga ens största fantasier acceptera det och gå inte bakom ryggen på partnern.
2: Förklara för sin partner och fråga om hen är öppen för att ha en öppen relation. Då har ju båda samm regler och man vet isåfall vad som gäller. 
3: Lämna relationen och lägg tiden på en likasinnad som vill uppfylla ens fantasier. 

Jag som vet hur det känns att älska någon så mycket som jag älskar min man förstår att man omöjligt kan älska någon och sen gå partnern bakom ryggen och inte må dåligt över det. Går man bakom ryggen på sin partner och påstår att man älskar sin partner så vet man inte hur det är att älska någon på riktigt. 

Alltså alla som påstår att de älskar sin fru, barn, liv och familj... 

Hade ni varit ok med att era fruar hoppade i säng med andra män för att få sina fantasier uppfyllda? Jag menar, de älskar ju er men ni vill inte det de vill. 

Ni som nu har valt att leva dubbelliv... använder ni skydd? Och då menar jag ett enda skydd - kondom? För om ni inte gör det. Är ni medvetna om risken att smitta någon av era kvinnor med hpv virus och vad det innebär? Eller livmodershalscancer känns som en rolig grej att ge er partner i present (vilket HPV virus kan utvecklas till)? Och nej, vaccin är inte 100% skydd. 

Eller sträcker sig er egoism enbart till er egen tillfredställelse och behov?

Tänker ni på era barn?
Vad hade de sagt om de de av en slump hade sett er med er älskarinna någonstans? Eller hört ett samtal eller sett ett mail/sms?
Tänker ni på vilken sits de hamnar i om de skulle komma på att ni lever ett dubbelliv?

Och ni säger att ni älskar er familj... Det måste ju vara det största hyckleriet någonsin!