Föda stort barn / makrosomi

Den första blev akut snitt, främst pga storleken skulle jag tro. Han kom helt enkelt inte ut. Andra ville de att jag skulle föda vaginalt. Jag upplever inte att man skötte värkstimulerande dropp på annat vis än första gången  (dvs med hänsyn till att jag redan fött med kejsarsnitt en gång) utan man körde på. Tills det slutade med urakut snitt pga livmoderruptur. 
Jag gick faktiskt upp lite mer med andra barnet, trots att han var mindre. SF-måttet var samma. Jag tror det är svårt att hitta exakta svar, men det är spännande att försöka hitta gemensamma nämnare

Jag fick behålla livmodern, de lyckades lappa ihop den. Samtidigt avråder de bestämt från att jag blir gravid igen, det skulle bli en enorm högriskgraviditet. Så de hade väl lika gärna kunnat ta bort den. Och fler barn vågar vi inte skaffa så det hade inte varit någon förlust. 
Jag hade ju också både läst och uppfattat att man inte skulle driva på en igångsättning eller en förlossning med så mkt värkstimulerande på nån som är tidigare snittad men jag uppfattade som sagt ingen skillnad. Man upptäckte detta precis i sluttampen när jag var fullt öppen. Då började jag störtblöda och fick sjukt ont. Magen ändrade också form. Bebisen var medtagen men repade sig fort, tack vare att kompetenta läkare fanns på plats. Jag själv blev sövd.

Ja det var ju det jag hade hört också. Men som sagt, jag upplevde ingen skillnad i hantering. Och av journalerna att döma kan jag varken se någon anmärkning om att gå varsamt fram eller att det skiljer sig i hur man administrerat själva dosen. Man körde på rätt hårt. Så här i efterhand borde jag ha anmält (det var mer som inte sköttes helt rätt under den förlossningen) men när man är i chock över att nästan ha dött så har man liksom fullt upp med att försöka läka det.