Relations fundering

Kl

När vår nu snart 16 åriga dotter blev utsatt för ett sexuellt övergrepp när hon var 14 år så fick jag också en total låsning och bara svalde hårdare och gömmde alla känslor som kom upp inom mig trots att jag totalt rasade samma  inombords av en fruktansvärd ilska och sorg,min sambo reagerade som vanliga människor gör med att totalt bryta ihop och av någon konstig anledning så är de som att jag skuldsätter mig själv när någon blir ledsen och vet inte hur jag ska hantera situationen.sambon fick ett dåligt cancer besked och även då gick jag in i total "lockdown"så sista året har varit tufft och om jag kunnat kliva ur min egna kropp när allt de hände så hade jag gjort de och gett mig själv en riktig klapp på käften  och sagt att nu fan skärper du dig.men allt de som jag svalt och som totalt krossat mitt innre och som öven gjort andra ledsna och besvikna ska jag nu försöka bearbeta och få ur mig och vända de till positiv energi.för gubben som skriver dessa rader är en igenom snäll man som är väldigt kärlekfull och som alltid ser till att ändra har de bra i första hand när han är i sitt rätta jag. och om jag kunnat ta ner månen åt min käraste så hade jag verkligen gjort de.men jag hoppas att jag kan skriva i min tråd om 18 år och berätta att vi då varit gifta lika länge som vi varit förlovade..... 

Tack för tips 👍de ska jag absolut göra 

Tack 
De var precis som du tog orden ur min egen mun och nu vet jag att de finns fler än jag med samma problem 🙏🏿faktiskt så har du så rätt i de du säger och att skriva ett sms är 1000 gånger enklare att förklara och berätta och beskriva hur man mår etc etc för annars när man ska ta de ansikte mot ansikte så är de som att någon slår knut på stämbanden 🙄men jag kommer att försöka bearbeta problemet allt eftersom och en dag hoppas jag på att kunna sjunga ut precis hur jag känner och mår i olika sammanhang 👍så tacksam att få ventilera lite här i tråden för de får en att lätta ytterligare lite grann inombords.

För hur många nätter som jag legat sömnlös och tänkt att varför i hela h vete sa jag inte si och varför sa jag inte så, och då för stunden i tanken så känns de ju självklart att nästa gång så ska jag banne mig tala.......men vad hände när de var dax igen......jo de blev ytterligare en sömnlös natt med fruktansvärd ångest eftersom man än engång inte lyckats förmå sig att prata....men peppar peppar nu för ca 2 veckor sedan så har jag gett mig fan på att de är färdigt med detta beteende för jag har bestämt att nu ska de bli ett slut, och jag har lovat min sambo och blivande fru att jag har grubblat färdigt och satsar nu 100 % På familjen och framförallt kärleken, för inte ska väl ett förhållande på 18 år behöva raseras bara för att jag inte kan prata, och framförallt inte eftersom jag älskar min sambo lika mycket nu som jag gjorde när vi träffades 2005. Jag kan förstå att relationer tar slut pga våld,missbruk och ren vanskötsel av kärleken, men jag tycker inte att den ska behöva göra de bara pga tysthet 💝men jag har som sagt förstört väldigt mycket pga av min problematik men som jag skrev tidigare så hoppas jag nu att vi kan få 18 år till och att hon efter dom åren verkligen kan känna att de verkligen var tur att hon inte gav upp mig,för en snällare och mer kärleksfull gubbe tror jag inte att hon snubblar över vars som hellst 😎till och med självförtroendet kommer när man får skriva av sig lite grann 😀

Tack för tips de ska jag absolut göra 👍och faktiskt så gör man väl lite framsteg emellan åt men jag känner ännu ibland att man har väldigt lätt för att knyta en massa inom sig men jag jobbar på de dagligen och försöker verkligen att få ur mig mina tankar ☀️☀️