Sluta göra barnen selektiva i maten.
Får man verkligen specialkost i skolan för barn som bara är kräsna och inte har medicinska orsaker eller undervikt?
För oss har det alltid krävts ett aktuellt läkarintyg.
Inlägg från: Limajo
|
-
-
Anonym (Ebis) skrev 2023-09-14 17:23:03 följande:Jag tror inte det. Mitt barn fick pga sin diagnos.
Jag har också svårt att tro det. Och därför undrar jag varför ts bryr sig. Om andras barn bara äter pannkaka hemma men inte kostar mer skattepengar i skolan är det väl deras problem? Det är som att bli sur över att folk köper fula jeans till sina barn.
Eller - så vill ts bara framhäva hur otroligt kompetent hen är som förälder. ;)
-
Man kan brista i föräldraskap på många sätt som skadar barn men du väljer att kritisera just detta. Att man ger barnen ensidig mat med mycket hel- och halvfabrikat kan bero på många saker. Att laga bra, varierad mat kostar pengar och tar tid, både att laga och planera. Det finns nog föräldrar som är lata. Men det finns också föräldrar med dålig ekonomi, med egen sjukdom eller funktionsnedsättning, med ont om tid, skiftarbete etc, etc som gör att de väljer den enkla vägen trots att de nog egentligen vet att det är bättre med lagad mat från grunden. Tror du att du med den här tråden får någon av dem att ändra sig eller kan det vara så att du bara sparkar nedåt på de som redan mår dåligt?Anonym (Fundersam) skrev 2023-09-16 01:36:00 följande:Tack för din kommentar så jag kan besvara den. Anledningen atr jag bryr mig är för att barnen drabbas negativt av ensidig kost.cEtt växande barn behöver äta nyttig mat med massa vitaminer, proteiner, fetter osv... Jag tycker det är en tråkig trend när man trycker i barn näringsfattig ensidig kost pga det.
Sen har jag utryckt mig klumpig i min rubrik. Den borde vara sluta gör era barn kräsna. Jag vill göra skillnad på AFRID (selektiv matovilja) och extremt kräsen. Jag vet att det såklart finns barn som på riktigt är selektiva och hellre svälter sig själv n att äta. Barn som är väldigt kräsna får man bearbeta under en lång tidsperiod. Min äldsta var väldigt kräsen från start. Det tar många år att hitta stt att hon ska vilja utforka mer mat. Det är inte lätt men det går om barnet är kräsen utan att ha AFRID. Min minsting äter bokstavligt talat allt.
Men pga stress och även lathet och kanske många ansra anledningar vet jag att det finns dom idag som serverar ensidig kost, hel eller halvfabrikat. Det är inte att göra barnen en tjänst. Barn behöver den bästa maten, lagad från grunden med mycket näring.
Om någon klär sina barn i fula kläder bryr jag mig inte om, för förmodligen tycker inte dom själva att det är fult. Jag har oftast förståelse för att vi gör olika val, men kan inte förstå att vi dagligen ger våra barn ljust bröd proppat med socker, sötade flingor, sötade yoghurtar, halvfabrikat. Som innehåller massa socker och Eämnen som förstör kropparna på lång sikt. -
Ibland undrar jag om vi inte har för stora krav på att barn ska vilja testa allt. Det brukar raljeras om att barn förr i tiden minsann inte var kräsna men maten för några generationer sedan var också mycket mer enformig. Idag är man en dålig förälder om ens tvååring inte gillar alltifrån pannkakor via tacos och sushi till thailändsk röd curry. Man är tråkig och enformig om man äter rätter som återkommer mer än en gång i månaden.
Att vara skeptiskt till nya smaker och konsistenser har varit en överlevnadsfaktor för människans evolution. Variationen vi äter med idag är ett väldigt nytt påfund. Kanske är det de selektiva barnen som har rätt instinkter?
-
Anonym (,m-lmjö) skrev 2023-09-23 16:49:24 följande:
Du misstolkar mig. Jag arbetar med barn som har olika diagnoser i kombination med IF. Har även varit hemkunskapslärare på olika skolor där det gått många elever med olika diagnoser och/eller IF. INGEN tvingas att äta något alls. Alla erbjuds att smaka.
Mat de äter serveras alltid, men det finns också alltid något annat att prova för den som vill och kan.
När mitt barn fick diagnosen så fanns nära nog noll kunskap om det runt omkring mig, inga kurser erbjöds osv. Jag tvingade aldrig henne heller att äta, men jag erbjöd alltid. När hon sen, som jag skrev, kunde formulera sitt behov gjorde hon det och det mesta löste sig.
Det innebär inte att det gör det för alla.
Jag upplever också vh som 'förstör' för barnen genom sitt sätt så barnen blir 'selektiva' ätare men som efter uppmuntran smakar på och börjar äta allt i skolan. Hemma kan de dock ofta fortsätta med att bara äta vissa saker. För att de kan.
Jag har tom haft elev som hade sondmatning för att vh sa att hen inte kunde äta. Det fanns inget fysiskt hinder, hen åt inte bara.
Efter en tid på skolan (statlig skola så det var internat för dem som kom långväga ifrån) så började eleven visa intresse för maten som alla andra åt och erbjöds då att smaka på väl mosad mat. Då blev det som en propp gått ur och eleven ville äta och smaka på allt.
Så, det finns alla sorter och varken jag eller TS menar de som har ätstörning på riktigt, utan de som faktiskt curlas.
Jag har inga invändningar mot innehållet i dina inlägg men de är problematiska, precis som ts inlägg. För alla de som kämpar med barn som inte äter men som då och då faller till föga och ger barnet det som går enkelt, inte orkar laga alternativ varje dag och erbjuda för att få nej för tusende gången, är det så tröttsamt att få dessa goda exempel upptryckta i ansiktet. Om du bara ansträngde dig liiiiite mer, hade liiiiite mer tålamod och ork, då skulle du göra ditt barn frisk.
Och hur vet du att barnet i fråga var curlad och inte hade en ätstörning. Funktionshinder är inte konstanta, smak är inte konstant, rädslor är inte konstant. Barn som växer upp och utvecklas kan överkomma hinder utan att det är någon annans förtjänst. Min son har vägrat äta potatis i hela sitt liv men kom i somras på att båda kokt färskpotatis och potatisklyftor i ugn är riktigt gott. Jag tar inte på mig äran för detta, utan det är han som utvecklats.
Summan av det jag vill säga är att de som skiter i att försöka ge sina barn varierad och näringsrik mat skiter också i era pekpinnar. Och vi andra som kämpar tycker bara att det är drygt. -
Jo. Det är ju inte så att barnen trilskas för skojs skull. Min son har gråtit flera gånger för han ser hur vi i övriga familjen verkligen njuter av mat och det inte funkar för honom.Anonym (Mal och mal) skrev 2023-09-23 18:12:30 följande:Det finns även många barn som har en fobi för olika mat. Det finns många dokumentärer om just detta från BLA england. I en av dem var det en tjej som bara åt en del saker. Hon ville testa olika saker men det gick inte. Hin var ledsen när hennes kompisar åt pizza. Hon ville så gärna äta det som hennes kompisar åt men huvudet och tankarna sade stopp.
Tyckte så synd om tjejen i den dokumentären.