Min tanke här är att du och Johan behöver stå enade i detta och ha en tydlig plan att hålla er till. På så sätt får hans ex samma information från er båda och det finns inga möjligheter för henne att skapa osäkerhet och drama.
Vet ni vad ni vill så stå för det då.
Jo, visst finns det en risk att hon känner igen sig om hon mot förmodan skulle läsa här, men då får hon åtminstone hela bilden klar för sig. Just nu verkar hon tro att vi haft ett hemligt förhållande i flera år, vilket inte stämmer som ni vet. Hon är arg och besviken, vilket jag förstår men hon och jag var inte nära vänner. Hon verkar tycka att det är ett stort svek från min sida, vilket jag inte förstår riktigt. Att våra barn är kompisar ser jag inte som en jättestor grej faktiskt. De behöver ju inte blandas in förens vårt förhållande är etablerat och vi är säkra på vår sak. Och då har förhoppningsvis allt detta lagt sig.
Sen verkar hon se mig som "kvinnan som stal hennes man" vilket, som att allt var planerat in i minsta detalj.
Ja det beror väl på hur man ser på det. Vi ville mer men gjorde inte det i respekt av de inblandade Men visst gick vi över en gräns, det medger jag. Vi borde ha stoppat det tidigare, men hade vi varit obrydda om andra parter så hade vi inlett en relation redan innan separationen Vilket vi som du vet inte gjorde. Iaf inte sexuell och är det inte där gränsen för otrohet går?
Tack för ditt stöd. Har inte svarat än men hoppas Han ringer tillbaka ikväll. vill inte sätta press. vill finnas där för honom men förstår nu att det blivit för mycket när han fått höra allt från två håll. Har så fatalt misslyckats med att förmedla mitt stöd och såklart bara öst över mina känslor. Så himla dumt av mig!
TS BAD OM RÅD MED ATT HANTERA RÖRAN MED ATT EXET TILL HENNES NYA HÖR AV SIG OCH ÄLTAR OCH VILLE VETA VAD HON KAN SÄGA