Inlägg från: Anonym (Snippo) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Snippo)

    Vasektomi

    Alltid hatat ha kondom, och var medskyldig till tre (!) oönskade graviditeter, som slutade med aborter. Jag bestämde mig för att det räckte med två barn, och min nya hade också sina två. Vi ville inte ha nya. Jag var drygt 40 år. Gillade inte att min kvinna skulle utsättas för icke fungerande spiral eller hormonstörande ppiller.

    Jag var sövd, minns bara dimmigt att det kändes som om någon drog i pungen. Väldigt lite och kortvarigt besvär av sår/plåster. 

    Underbart sexliv sen, slippa krångel och slippa att "tugga kola md papperet på". Ingen ånger alls. Det enda jag tänkt ibland är att de borde ha sparat sperma efter mig, i fall jag skulle ångra mig. Det har jag inte gjort, men träffade en man som hade gjort ingreppet för tidigt i livet och ångrade sig. Det krävde operation för att få fram några fungerande spermier ur hans testiklar. 

    Jag tror att många oönskade graviditeter skulle undvikas om fler män (och kvinnor) förmåddes sterilisera sig. Abort är inte önskvärt, tycker jag. 

    Sexlivet påverkades enbart positivt. Satsen kommer lydigt ändå, men utan spermier.

    Make love, not babies.

  • Anonym (Snippo)
    Anonym (otur) skrev 2024-04-20 08:02:27 följande:

    Grattis till dig att det gick så bra TS.

    Min story är helt annorlunda.

    Jag gjorde ingreppet för 3år sen, när läkaren börjar undersökningen så letade han länge och väl utan att hitta sädesledarna. Tillslut trodde han att han hittat den ena, öppnade ett litet snitt med det var inte rätt. Slutade med att de öppnade upp ett 5cm långt snitt, lyfte ut hela testikeln och vände å vred på den för att lokalisera sädesledaren. Smärtan var nästan omöjlig att utstå, flera gånger ville läkaren avbryta och boka in mig på besök med nedsövning. Men jag vägrade,  det hade blivit två läkeperioder och mer väntan. Gör klart nu sa jag upprepade gånger.

    På britsen låg jag och fullkomligen skrek av smärtan, det var som att någon boxade mig i skrevet, tillochmed sköterskorna som var med uttryckte tillslut, det här var en man att utstå mycket smärta. Hela kroppen fullkomligen dröm av svett.

    Tillslut klipper läkaren av och håller upp något, och säger. Nu tror jag att jag klippt sädesledaren. Fatta min panik, vad har du klippt annars menar du?! Svaret var lugnande... ärrvävnad.

    Till saken hör att jag för 15år sen drabbades av en testikelvridning, så mina kulor var fastsydda i pungen.

    Efter att höger testikel var klar och pungen ihopsydd så tänkte man att andra sidan skulle gå lättare, men tyvärr samma problem där.

    Totalt låg jag på britsen i 2h, det är det värsta jag gjort. Smärtan efteråt var vidrig, jag fick morfin utskrivet för smärtan i 2veckor, återbesök för att pungen var stor som en handboll. Svullnaden var så extrem att penisen fullkomligen försvann, jag var tvungen att ha en hink på toan när jag skulle kissa, för det bara sprutade ur en stor svullnad.

    Tog 3veckor innan jag såg min penis igen och kunde runka. Även då förenat med smärta. Kunde knappt gå för minsta rörelse gjorde ont. Sova de första nätterna var svårt för det blev en belastning som gjorde skitont när jag låg ner.

    Men, allt gick som det skulle. 3månader senare var jag på sjukhuset i ett runkrum och lämnade prov som visade att operationen varit lyckad. Nu idag 3år senare är allt tipp topp. Och det var värt det trots allt.

    Hoppas du får med dig frugan till runkrummet, det fick inte jag.


    Fruktansvärt, vilken otur du hade. Skönt att du ändå tyckte det var värt.

    Jag gjorde det ganska smärtfritt och enkelt för nästan 30 år sen, har aldrig ångrat mig och sluppit sååå många kådisar och hormonstörande piller för henne.
  • Anonym (Snippo)
    LFF skrev 2024-04-26 04:51:22 följande:
    Hur stor utredning var du, som man, tvungen att gå igenom innan vasektomin? Hur många samtal med kurator eller psykolog (eller läkare)? Hur många gånger fick du frågorna "är du verkligen helt säker på det här?",  "tänk om du ångrar dig?" och "vad säger din partner om det här?"

    Kvinnor som vill sterilisera sig (oavsett om de har det antal barn de önskar eller inte vill ha barn alls) behöver genomgå dessa frågor (samt fler av samma typ) i flertalet omgångar innan de får ok på sterilisering. Inte ens när det handlar om hälsan så går det enkelt.
    Jag tror att jag fick träffa en kurator, det var så många år sen så jag minns inte riktigt. Men jag tyckte nog att det var lite för lättvindigt. Det finns faktiskt män som ångrar sig, jag har träffat en. 

    Om möjligt borde alla män som steriliserar sig få lämna sperma innan så att hans arv kan gå vidare om han skulle önska det senare. Det går väl att frysa fröna?

    Än en gång: Många oönskade graviditeter runt 40 skulle kunna undvikas om fler män tog vasektomi. Och många tråkiga kådissamlag.
Svar på tråden Vasektomi