Ex gjorde slut för att hon inte vill känna sig begränsad
Ja, som ni hör så tog det slut mellan mig (kille,23) och mitt ex (tjej,21) för lite över en och halv vecka sedan. Vi har haft lite kontakt på sms om att lämna grejer då hon jobbar på mitt gym jag tränat på i snart 2 år (lite jobbigt). Efter ca 4 dagar frågade jag om hon hade lust att prata på telefon och hon tyckte att det kanske inte är så smart då det inte känns så bra just nu. Anledningen till att jag ville prata var för att få en förklaring då hon dumpade mig från ingenstans.
Hon kom hem förra söndagen från Västerås där hon hade jobbat över helgen och kom hem till mig direkt. Sa att hon hade saknat mig och ville mysas och så vidare. Dagen efter går vi till gymmet tillsammans och pussar henne och säger till henne att vi ses ikväll. Några timmar senare skriver hon till mig att hon ville sova hemma hos själv ikväll, utan mig. Redan här fick jag en klump i magen och förstod att något inte stod rätt till.
Vi är särbos sedan oktober då det dalade lite mellan oss och var sambos innan i ca 9 månader. Anledningen var att hon var "otrogen" mot mig när hon inte var säker på sina känslor. Hon kom eventuellt tillbaka när jag bad henne att jag ville fortsätta med henne och litade på hennes svar på mina frågor. Vi gjorde slut 3 veckor senare och 2 dagar efter det hörde hon av sig till mig igen och ville försöka igen på nytt. Problemet är att jag ställer många repeterande frågor kring hennes "otrohet" och tidigare sagt att hon förtjänar att få skit efter att ha utsatt mig för något sådant. Hon är min första flickvän och att såra och svika någon på detta sätt lämnar ett trauma hos den berörde. Hon gjorde aldrig något fysiskt eller intimt med någon men fick för sig att uppmärksamma en kille på gymmet som gav henne mycket bekräftelse och bjöd sedan ut henne på "middag" på ett sushi-ställe på stan. Jag vet att de inte gjort något för att hon har spenderat mycket tid med mig på helgerna och vardagarna efter jobbet när hon kunnat, även sovit hos mig. Därför litar jag och vet att inget hände men såklart så hade jag tillitsproblem den senaste tiden men visste att det skulle bli bättre med tiden..
Vi gjorde slut för 3 veckor sedan "inofficiellt" men hon valde att vara med mig under hela den tiden och blev jättegullig mot mig. Vi gjorde "slut" en gång till efter ett litet snack och hon sa att hon inte ville ge mig falska förhoppningar (som om hon inte gjort det tidigare). Det har varit bra mellan oss men bara att hon tycker att stämmingen förstörs när jag ställer henne frågor om saker hon gjort mot mig, vilket gör att även hon påminns och blir ledsen. Det förstår jag.
I alla fall. I måndags för lite mer än en vecka sedan ville hon göra slut och sa att hon inte har känslorna att vara i ett förhållande och vill vara mer med vänner och familj. Hon sa att hon saknar allt som vi hade och gjorde och att hon fortfarande älskade mig men att hon inte vill samma sak som mig just nu. Vi hade ett lugnt och snällt snack på gymmet och sa att jag älskar henne och att hon är speciell för mig iom att hon är min första och att jag tror att vi båda bara behöver lite tid ifrån varandra och reflektera kring vad som gick fel för att försöka igen på nytt om några månader när hon inte vill vara singel längre. Hon kramade mig och pussade mig på munnen. Hon messade mig senare på kvällen och frågade hur jag mådde och jag frågade om hon ville prata och hon ringde mig på facetime och berättade om hennes helg, hur det var på jobbet och vad jag gör och har planerat. Sedan sa hon godnatt, puss. Där kände jag väl kanske att hon saknar mig lika mycket som jag saknar henne. Jag ringde henne dagen efter och hade det svårt att hålla känslorna inne så ringde på factime och grät och vädjade om att jag ville att det skulle bli vi igen. Hon sa att hon inte vill det och till slut sa hon att hon inte vill ha mer kontakt och att hon inte tror att det blir vi igen. Det krossade mig. Stötte på henne på gymmet efter detta och hon var väldigt kall och nonchalant, som att hon försökte undvika mig och ignorera. Jag har varit hennes närmsta i över ett års tid och helt plötsligt så behandlar hon mig värre än andra medlemmar. Varför?
Jag svårt att sluta tänka på henne och "stöta" på henne när hon jobbar på gymmet. Innerst inne så vill jag vara med henne men vet inte om det är ensamheten som talar. Har börjat gå i terapi för att göra det lättare för mig själv men är fortfarande osäker huruvida det är kärlek jag känner eller om jag bara inbillar mig. Har även skrivit ett 2,5 sidors långt kärleksbrev till henne som jag planerar att ge till henne personligen på alla hjärtans dag om två veckor, vet dock inte om det är en så bra ide men känns som att det är min bästa chans att beröra hennes känslor och eventuellt få henne att ändra sitt beslut. Planerar även att ignorera henne helt nu i 2 veckor, inte träna när hon jobbar och inte skriva/ringa henne eller svara om hon hör av sig.
Vad är era åsikter kring detta och vad kan/borde jag göra?