Hur länge bodde du hemma?

Och det var han som fixade lägenheten.

Jag flyttade hemifrån när jag nyss hade fyllt 21. Jag hade pluggat på universitetet fram tills dess och hade enbart haft bidragsdelen av CSN. Mina föräldrar hade inte bett mig betala något hemma heller, vi var så lyckligt lottade att de hade råd att försörja mig de extra åren och det är jag såklart tacksam över. Men jag hjälpte till hemma såklart med olika sysslor, allt från att städa, tvätta, laga mat, passa hunden, skotta snö etc. men det hade jag också gjort sen 14-15-års ålder så det var inget jag behövde göra för att få bo kvar. För mig handlade det bara om vanligt hyfs.

När jag flyttade ut flyttade jag till Tokyo för att plugga där ett tag. Jag fick CSN (lån + bidrag) och fick hjälp av en agentur att söka bostad där. Tror nog att mina föräldrar hade föredragit att jag bodde kvar hemma än att flytta till andra sidan planeten.

Jag flyttade definitivt. Jag brukade komma hem på längre besök under sommaren, speciellt när jag flyttade tillbaka till Sverige för mer universitetsstudier, mend et var inte som att jag "flyttade in igen". Jag skrev mig inte där igen och jag började försörja mig själv. 

Jag flyttade hemifrån när jag var 18år för att gå 3e-ring på annan ort. Jag delade lägenhet med en vän som gjorde samma sak och vi fick hjälp att hitta lägenheten.

Jag flyttade hem under sex månader efter lumpen när jag var 20 år, innan jag hittade en lägenhet i Stockholm, lägenheten hittade jag själv och jag betalade 3500 i månaden hemma under tiden jag bodde där.

Jag började gå i en skola 40 mil hemifrån när jag skulle börja i årskurs 6 (bodde då i  ett elevhem med personal). När jag skulle börja gymnasiet (som 16 åring), så bodde jag 90 mil hemifrån i ett kollektiv, fortfarande fanns personal där. Och sedan.. Ett år innan studenten folkbokförde jag mig hos min kille. Efter studenten flyttade jag direkt hem till honom. Aldrig bott själv så sett. Nu 32 med 4 barn. 

Tidigt. Hoppas att det gick bra och att skolan var värd det! (Dövskola?) 

Önskar du att du hade provat att bo ensam någon gång? 

Hehe, japp - det var specialskola (och senare riksgymnasium) för döva och hörselskadade.. :) 

Absolut önskar jag det. Bland annat ur en ekonomisk situation, att få lära mig mer om den biten, hushållsekonomin .. :) 

Tyckte det lät som det. :) Grundskola en bra bit bort och bara ett gymnasium i hela landet.

Sånt tänkte jag inte ens på, med ekonomin och det. Men när jag tänker efter så var det kanske bra att bo ensam även ur den aspekten. Man var ju tvungen att fixa och ha koll på allt själv. 

Vid vilken ålder flyttade du hemifrån? Var det den vanliga åldern i din umgängeskrets?  
17, samma år jag fyllde 18 så efter gymnasiet. Vanlig ålder ja.

Fick du hjälp att söka bostad eller sökte du själv? 
helt själv, 125 mil bort

Vad flyttade du till? Studentkorridor? Delad lägenhet? 
Hyrde rum och delade med 3 andra tjejer

Hur försörjde du dig den första tiden? 
Hade lite sparade pengar, jobbade lite när jag väl fyllt 18

Om du bodde hemma och var myndig - vad hjälpte du till med i hemmet? Hade du specifika sysslor? Betalde du något? Var inte myndig, städade mitt eget rum, skötte mig själv alla helger och semestrar mamma och pappa var bortresta

Flyttade du ut definitivt eller fick du flytta hem till föräldrarna nån period? Tyvärr flyttade jag hem 4 månader, sen stod jag inte ut mer, skaffade egen lägenhet på samma ort, stod ut 2 år, sen flyttade jag permanent väldigt långt bort

Om du TS frågar, för att du själv har bar som ska flytta hemifrån, så ser det ju inte alls ut på samma sätt som när tidigare generationer var i det läget.
Det är helt enkelt en annan generation, andra behov. Så mitt råd är att inte jämföra alls.

Vid vilken ålder flyttade du hemifrån? Var det den vanliga åldern i din umgängeskrets?  

70-talist: Jag var 18.

Vi som började studera flyttade ofta antingen direkt efter studenten, eller kanske ett år senare efter lumpen eller sabbatsår. Några jobbade som aupair i Europa, någon reste i Asien. 

Fick du hjälp att söka bostad eller sökte du själv? 

Jag köade för studentbostad och sen fick man gå på Studentbostäders stora uthyrning i augusti och hoppas på turen. Jag fick typ sista rummet som gick.

Vad flyttade du till? Studentkorridor? Delad lägenhet? 
Hur försörjde du dig den första tiden? 

Studentkorridor, 8 pers. Väldigt gulliga och trevliga och de involverade mig direkt i olika sociala grejer.
Jag levde huvudsakligen på studielånet men jobbade extra på lov och helger för att kunna överleva sommaren.

Om du bodde hemma och var myndig - vad hjälpte du till med i hemmet? Hade du specifika sysslor? Betalde du något? 

På sommaren bodde jag hemma medan jag jobbade, hjälpte till med matlagning och tvätt och sånt.

Flyttade du ut definitivt eller fick du flytta hem till föräldrarna nån period? 

Nej, jag flyttade aldrig hem igen.

Och ni som har äldre tonåringar, hur tror ni det blir för dem jämfört med dina egna svar? 
Vår son kommer att bo hemma till en början. Vi har gjort budgetar för att bo på korridor och att bo hemma och det blir klart mer pengar att röra sig med om han bor hemma även om han betalar hyra+ en matpeng till oss.

Och sen har han knappt halva pendlingstiden mot vad jag hade haft om jag hade försökt detsamma på min tid, så det bidrar klart till beslutet.